• Det är självhjälptipsens fel

    Det är självhjälptipsens fel

    Det är inte bra att äta potatis hör jag i en podd. Alltså för hälsan. För några år sedan var det några andra poddare och tillika författare som skrev att man inte skulle äta mogna bananer utan enbart gröna.

    En annan självhjälpsbok pratar om mat som gör dig vacker, en tredje om hur du ska ta bort vänner som stjäl din energi och en fjärde om hur du kan sova i 20-minuters intervaller under dagen för att på totalen kunna minska ditt sömnbehov. Jag vet allt detta, för jag har läst dessa böcker.

    För att vara ärlig kan jag säga att jag slänger mig över självhjälpslitteratur. Allt i förhoppningen om att kunna må lite bättre, känna mig lite lyckligare och orka lite mer. Kunna fokusera bättre, sova bättre och gå ner i vikt. Jag tänkte förr att det var väl bara bra om jag förbättrar mig själv, så jag kan hjälpa andra mer. Men tänk vilket feltänk det faktiskt är.

    Självhjälpstips, böcker och poddar skulle jag snarare säga försämrar oss själva och världen, genom sitt ensidiga fokus på det egna jaget. Förvisso nämner vissa betydelsen av samhörighet och nära relationer och att ”göra gott”, men fokuset är ändå för att själv mår bra eller bli ”en bättre människa”.

    Vad händer då med idén om att göra samhället bättre? Om vi är så upptagna med att nagelskåda våra egna kylskåp, optimera vår tid och spendera tid med andningsteknikövningar och ansiktsmassage så finns det varken tid eller ork för så mycket mer. Samtidigt som forskningen är entydigt med att det vi mår bättre av är att ingå i större sammanhang, uppleva en känsla av meningsfullhet och av att göra skillnad. Att vara en del i en linje av förfäder som strävar efter en bättre värld för våra kommande generationer, en viktig kugge i ett samhällsbygge som går åt rätt håll.

    Varför tillåter vi oss att ge upp och falla för frestelsen med att fokusera på jaget? En anti-självhjälpsbok är vad som skulle behövas, en podd som belyste meningen med sammanhang och andra livsåskådningar där laget är viktigare än jaget? Där vi:et går före mig. Kanske är det nästa bok jag ska skriva, samtidigt som jag trycker i mig bruna bananer för att minska matsvinnet och odlar potatis för att öka samhällets resiliens?

    Foto: Darius Bashar/ Unsplash

    ,
    , ,

  • Mega-skogens relevans i klimatomställningen

    Mega-skogens relevans i klimatomställningen

    För några år sedan ökade skogens roll i den populärvetenskapliga litteraturen med böcker om kommunicerande träd och underjordiska nätverk. Kunskap som innan bara huserade hos nördiga biologer blev plötsligt allmängods.

    Men därefter har skogen återigen blivit en stridsfråga när det kommer till att hugga ner, bruka, plockhugga eller kalavverka. Miljömål har ställts mot varandra, såsom vårt ökande behov av träråvara till allt från bygge av hus i trä till textilier och papperskassar och samtidigt ett stort behov av skogen som kolllagring och plats för biologisk mångfald.

    I professor Anne Sverdrup-Thygesons bok Skogen – om träd, människor och 25000 andra arter, får skogens mångfald och mystik tillbaka lite av sin glans. Hon berättar om köttätande svampar, om levande döda träd, om mat från skogen och mycket annat. Och just mångbruk av skogen är något som kommit upp på tapeten de senaste åren, genom just att se på de olika sätt man kan ha nytta av skogen utan att bara hugga ner den. Bland annat arbetar föreningen Skogens mångbruk med just detta.

    Förutom att skogar är enormt variationsrika, ett myller av arter med speciella funktioner, en plats för mystik och hemligheter, rekreation, inhämtning av mat och material och producenter av det livsviktiga syret så finns det mycket mer att inhämta i form av att rädda planeten från klimatförändringarna.

    Mega-skogarna, de fem stora sammanhängande skogsområden som finns kvar idag i världen, har större betydelse än vi tidigare har kunnat föreställa oss. Amazonas, den skog som vi ofta kallar för planetens lunga, är visserligen superviktig av många skäl, men faktum är att de boreala skogar som vi exempelvis har här i norr, binder ännu mer kol i marken. Stora områden av våtmark, mossor, myrar och träsk är mumma för kolbindning och skulle kunna bli en av våra räddare när det kommer till att stoppa klimatförändringarna, om vi bara behandlade dem på rätt sätt. Det vill säga – låta dem sköta sig själva. 

    De stora megaskogarna är enligt författarna till boken EverGreen – Saving big forests to Save the Planet en underskattad resurs näår det gäller CCS inlagring, samtidigt som det är enormt mycket mer effektivt och lättskött än fabriker som ska utföra samma sak.

    Enligt författarna är bygget av vägar det största problemet för dessa megaskogar. För där det byggs vägar kommer snart allt från frilufsare och jägare till exploatörer och det som tidigare varit ganska orört av mänskliga händer blir snabbt till resurser i våra händer. I norr främst för olja och gruvor, i syd ofta just för träråvara. Vägar innebär också barriärer för djur att ta sig fram, från våtmarker att skydda skogar från bränder 

    Att låta stora områden skyddas från vägar är en tradition som har rötter i 1020-talets USA då ekologen Aldo Leopold förstod att intakta ekosystem inte funkade ihop med vägar, så han hittade ett vägfritt område, Gila, i New Mexiko, som han gjorde till ett skyddat område, den första nationalskogen som bestod av enbart vildmark.

    Följ oss för att läsa den fortsatta artikelserien om skogen under våren.

    Foto: Asher Ward/ Unsplash

    , , , , ,

  • DIY: Så anlägger du en äng

    DIY: Så anlägger du en äng

    Vi ser allt färre nyttiga insekter i våra bostadsområden, när allt fler väljer att lägga asfalt, sten, trädäck eller gräsmattor över hela sina tomter. Varför inte gå samman med dina grannar och skapa några gröna stråk mellan husen där naturens välgörare kan trivas?

    1. Försök hitta något område som fortfarande inte är asfalterat eller stenbelagt, eller bryt upp asfalten/stenarna om det är en bra plats. Det kan vara en allmän plats eller en bit av någons trädgård (så länge tomtägaren är med på det såklart).
    2. Identifiera om det redan finns några bra växter på platsen eller i området som ni kan ta frön eller skott ifrån.
    3. Anlägg en miniäng med växter som uppskattas av fjärilar, bin och andra pollanitörer. Använd en näringsfattig jord för att undvika att tuffa “ogräs” tar över. Marken ska också vara väldränerad.
    4. Slå den lilla ängen med en lie eller klipp med en röjsåg (ej trimmer som sliter sönder växterna) i början av augusti så att frökapslarna kan falla ner på marken inför kommande år och ängen består.
    5. Ha lite tålamod, det tar ungefär tre år att få en äng som är i fin balans.
    6. För extra djurliv med bland annat grodor kan även en lite damm anläggas om plats och ork finns.
    7. Ängen ska aldrig gödslas, kalkas eller behandlas på något sätt.
    8. Odlar du grönsaker i din trädgård kan du troligtvis få en bättre skörd när ängen anlagts. Dessutom brukar det uppskattas av barn med alla fjärilar, ett aktivt djurliv och härliga dofter.
    9. Njut!

    Bra växter för en äng

    • Sidenört ses av många som ett ogräs, men är en fin blomma som fjärilar älskar, särskilt fjärilen Monark som är hårt utsatt av klimatförändringar och behöver vårt stöd.
    • Buddleja eller fjärilsbuske älskas av fjärilar.
    • Blommande basilikabuskar och lavendel älskas av våra kära bin. Liksom Röd Solhatt, Vallmo och många andra sorter.
    • Ljung är också uppskattat av bin och kan ge en god ljunghonung.
    • Ängsblommor finns att köpa på påse, om man vill ha lite blandade sorter. Men välj gärna sorter som ni vet trivs i ert område och er växtzon, då blir det mindre jobb.

    Tips! Om du/ni inte hittar en lämplig plats på er gata så vänd er till kommunen och fråga om ni kan få en använda en bit land i närheten till detta ändamål. Brukar uppskattas av kommunen då det bidrar till biologisk mångfald, förbättrar luft och ökar ett områdes attraktivitet.

    Originaltext publicerad 11 maj 2020. Foto: Unsplash

  • Rewilding – en lösning på klimatkrisen

    Rewilding – en lösning på klimatkrisen

    Kan rewilding, återvildning av naturen och återintroducerande av gamla arter, vara en lösning för klimatet? Det menar den globala rewildening-rörelsen som börjat få stöd i Sverige och som nu backas upp av forskning. Mest omtalat just nu är en rysk park för återvildning, de menar att deras naturbaserade metoder är det som hindrar permafrosten från att tina.

    Tänk om vi kunde återskapa de äldre landskap som gått förlorade under de senaste 200 åren? Ett landskap med ett överflöd av biologisk mångfald, ekosystemtjänster, vilda djur, kvittrande fåglar, våtmarker, rena vattendrag och friska marker. 

    Dessa livsmiljöer har förstörts genom en massiv befolkningsökning, industrialisering, utdikning av våtmarker, en enormt expanderad boskapsuppfödning och uppdämda vattendrag. Det har skapats av våra drömmar om större hus, större altaner, mer kläder, tuffare bilar och inte minst fler tekniska apparater som kräver enorma datacenters och stora mängder energi. 

    Fri, vild mark är numera utrotningshotat och med den en massdöd av arter – liknande den som skedde när dinosaurierna dog ut. Men denna gång är det inte en meteorit utan vi människor och våra aldrig sinande begär som skapat massdöden.

    En rörelse som kämpar emot denna utveckling är Rewildening-rörelsen. Under många år har den internationellt jobbat med att återintroducera gamla arter, såsom visenter och vildhästar i deras ursprungliga habitat. Inte alltid framgångsrikt och ibland med följdproblem, men även lyckat många gånger. I Sverige fokuserar rörelsen mycket på vattendrag i skogar snarare än på introducerandet av vilda djur, 

    En ny rapport, publicerad i magasinet Nature Climate Change, visar på att återhämtning av den vilda populationen djur är viktig för att bekämpa klimatförändringar. Gräsätare såsom Visenter hjälper ekosystemet att fånga och lagra koldioxid genom deras betande. De omfördelar frön och näring över stora områden samt trampar och gör marken och sediment kompakt. Även vilda djur i hav- och vattendrag är viktiga. Djuren gör samma tjänster som CCS-teknik (Carbon Capture Storage), fast gratis – det kallas för ACC (Animating the Carbon Cycle).

    Istidspark i Ryssland

    Pleistocene Park är ett naturreservat vid Kolyma-floden söder om Chersky i Sacharepubliken, Ryssland, i nordöstra Sibirien. Där pågår försök att återskapa det norra subarktiska stäppgräsmarksekosystemet som blomstrade i området under den senaste istiden. Området är 20 kvadratkilometer stort och här försöker man alltså återinföra gräsbetande djur såsom rådjur, myskoxe, jak, bison och vanligare sorter som kor och får. Allt för att skapa mer produktiv mark men också för att bidra till en nedkylning av klimatet genom att minska upptining av permafrosten. Genom att betande djur trampar i snön så exponeras marken för vinterns kyla, vilket minskar risk för att permafrosten ska smälta. Permafrosten kallas för vår tids stora ”tickande bomb”, för om den skulle smälta skulle utsläppen vara lika stora som från hela vår civilisation sammantaget, menar parkens ägare. Detta projekt är ett av många rewildening-projekt som just nu pågår världen över.

    En vildare kultur

    Maja Lunde, som vi intervjuade när hon var aktuell med boken Przewalskis häst, tog upp rewildening som tema i sin bok. Boken handlar om återinförandet av en urtidshäst i Mongoliet. Och ämnet blir allt mer populärt inom litteraturen och kulturen, Pleistocene Park nämns i Jonas Grens bok Kromosonparken. Överhuvudtaget har den vilda naturen fått ta mycket mer plats i litteraturen de senaste åren, genom romaner som Där kräftorna sjunger, Rådjursmannen och Den sista migrationen. Svts serie En vildare värld visade också upp många rewildening-projekt världen över. Har du inte sett den så är det dags. Inte minst sista avsnittet som handlar om vad du kan göra i din trädgård är intressant. Kolla in den här!

    Originaltext publicerad 28 mars 2023. Foto: Kara Eads, Unsplash

    , ,

  • Naturbaserade lösningar är framtiden

    Naturbaserade lösningar är framtiden

    I enlighet med EU:s klimatlag kommer EU-kommisionen föreslå ett mål som handlar om att vi måste sänka våra koldioxidutsläpp med 90 procent till år 2040. För att det ska kunna vara rimligt att uppnå räcker inte fossilfri teknik, vi behöver ta hjälp av naturens sinnrika egna lösningar för att sänka utsläppen rejält. 

    Naturbaserade lösningar har seglat upp som ett område med stort potential för att dämpa klimatförändringarna och även dess effekter. Till skillnad mot tekniska lösningar, som ofta kräver mycket naturresurser för att bygga upp och dessutom har många negativa bieffekter, löser ofta naturbaserade lösningar flera problem på en gång. Ett exempel är regenerativ odling med betande djur. Det skapar inte bara ett öppet landskap som gynnar biologisk mångfald, utan bidrar också till friskare och mer mullhaltiga jordar genom djurens avföring. Det binder också mer kol i jorden eftersom djuren äter gräs eller klöver, som då måste växa upp på nytt och därmed binda mer kol.

    ”Vilda boreala skogar binder enorma mängder kol, till skilland från trädplantager med unga träd.”

    Rewilding eller återvildning, som jag skrivit om många gånger förut, innebär också många positiva effekter. Återställda våtmarker skyddar mot översvämningar vid skyfall, behåller vatten vid torka, lagrar enorma mängder kol i marken, är ett paradis för biologisk mångfald och är dessutom trevliga rekreationsområden med ofta fina miljöer. Frigående vilda djur i skogen, såsom visenter, men även älg och andra klövdjur, äter sly vilket naturligt gallrar skogen, men deras avföring ger även näring till skogarna. Att låta gamla skogar stå kvar och kanske utöka deras områden, innebär stora fördelar för kolbindning, då vilda boreala skogar binder enorma mängder kol, till skilland från trädplantager med unga träd. De varierande skogarna med olika arter är också tåligare mot skogsbränder, står emot angrepp från skadedjur bättre och har en större biologisk mångfald.

    Resiliens skapas när vi har en stak natur med en myriad av arter, som både kan bidra till ett levande ekosystem i sig, men som dessutom kan vara en källa till näring för människor. Skogsträdgårdar, där man odlar i samklang med naturen och skogen, kan ge skördar av allt från olika nötter, frukter, bär och andra perenna växter. En plöjningsfri och grävfri odling kräver mindre mankraft och skapar friskare skördar. En mer vildväxande trädgård är något för den late, men också ett paradis för olika arter. Ibland är det bästa helt enkelt att låta naturen göra sitt jobb och ta ett steg tillbaka för att se på.

  • Destination Härnösand

    Destination Härnösand

    Längst höga kusten ligger Härnösand, en liten stad med många hållbarhetsambitioner. Vi besökte staden i samband med en landsbygdskonferens och här är några favoriter du inte får missa vid ett besök. 

    Re:store Höga kusten

    Mitt i centrum, i en liten galleria, ligger en stor affärsyta som går under namnet Re:store höga kusten. Här samsas ett antal olika småentreprenörer med återbruk, förpackningsfritt eller handgjort/ ekologiskt med små utställningsytor och en gemensam kassa. Dessutom finns konceptet ”hyllis”, alltså hyllor där privatpersoner kan sälja sina egna grejer utan att behöva vara på plats. 

    Här finns fina ekotåvlar och linoljesåpa, såväl som återbruk av metall och vardagskläder. En möbeltapetserare säljer redesignade möbler, en annan växtfärgade tyger och en tredje second hand-jeans för barn som fått förstärkning med nytt slitstarkt tyg vid knäna. 

    Butiken är väldigt stor, så det känns fortfarande lite tomt, men forhoppningsvis fylls det på med mer verksamheter och besökare framöver. 
    Adress: Köpmangatan 4

    Hernö Gin

    Stannar du längre än bara över dagen så är det värt att rea ut till Dala för ett besök hos Hernö Gin. De har bara öppet för bokade besök iform av provsmakningar, så se till att ha kollat det i förväg. På sommaren är även deras bistro öppen.

    Hernö Gin är världens mest prisade gin. Det är ett ekologiskt kvalitetsgin som tillverkas i Dala, utanför Härnösand med vatten från egen brunn, svenskt ekologiskt vete och olika ekologiska botaniska tillsatser från olika platser i världen, såsom korander från Italien, peppar från Sri Lanka och vanilj från Madagaskar. 

    Du köper sedan ginflaskorna på Systembolaget, de finns i butiker hela landet.

    Agtira

    Jag minns väl när jag hittade Peckas tomater i en affär för många år sedan. Dessa tomater var speciella och mycket goda, odlade egentligen som en restprodukt från den landbaserde fiskodlingen, vars vatten behövde renas. Det var en av de första gånger jag stötte på det som kallas Hydroponisk odling och industriell symbios. Idag har Peckas bytt namn till Agtira och tomater har bytts ut mot gurkor ( och affärsmodellen är idag lite mer fokuserad på att bygga och sälja system), men de odlar fortfarande grönsaker i hypereffektiva växthus som lyser upp staden på natten i Härnösand. 

    Tyvärr kan du inte gå in i Agtiras växthus och plocka med dig gurkor direkt, men de finns att köpa i affärer lite överallt. Far du förbi Birsta center utanför Sundsvall kan du dessutom se hur gurkorna odlas direkt i Ica-affären.

    Green City Ferries

    Nu är arbetet igång med att bygga snabbgående elfärjor iform av katamaraner i Härnösand. Det är företaget Green City Ferries som står bakom satsningen på vad de kallar för ”världens snabbaste emissionsfria passagerarfärja”. 2024 ska de två första katamaranerna vara klara. Men de ska inte gå i Härnösand, utan i Stockholms skärgård.

    Höga kusten

    Det är givetvis värt att besöka Härnösand bara för att se en del av Höga kusten. Och är du väl på plats så finns det mängder av utflyktsmål att ta sig till. Här satsas det från flera håll på att bli en hållbar turistdestination och klimatneutralt 2030.

    På Härnön hittar du Härnö Outdoor Lodge. Här kan du äta god mat med mycket lokalproducerat. Det ligger mitt i fantastisk natur, och har du barn med dig kan de passa på att köra Härnö Trail Kidz, en hinderbara för barn som ligger intill.

    En bit ifrån Härnösand hittar du STF Glamping Höga Kusten, där du bor i lite finare tält, grillar din mat över öppen eld och bor ute i naturen. 

    På Höga kusten finns massor av mer intressant ur hållbarhetssynpunkt. Men dit får vi återvända en annan dag.

    Originaltexten publicerades 9 november 2022.

    , , , , ,

  • Transporters allt större miljöpåverkan

    Transporters allt större miljöpåverkan

    Ultra fast fashion, en snabbt ökande e-handel och med det en dramatisk ökning av returer. Det nya landskapet för transporter av våra konsumtionsvaror sätter ljuset på ett område som länge hamnat i baksätet och på nya aktörer som bryter ny mark. 

    Transporter av våra vardagsvaror är något som det pratats om ganska lite i miljösammanhang, då transportdelen av en produkts miljöpåverkan anses vara generellt sett ganska liten. Men då allt fler produkter transporteras fram och tillbaka världen över har dess fotavtryck kommit att bli allt värre. Nu har vi dessutom fått se ljuset av så kallad ultra fast fashion den senaste åren och en radikalt ökad e-handel, något som har stora effekter på miljöpåverkan.

    Shein ritar om kartan

    Under år 2020 transporterades 128 biljoner ton-kilometer varor världen över, en ständigt växande siffra. Trots att 70 procent transporteras med fraktfartyg så ökar andelen via flyg. En av anledningarna är de så kallade ultra fast fashion företagen med kinesiska Shein i fronten. Utöver att företaget är väldigt förteget om sina arbetares arbetsvillkor, företaget består av över 6000 små fabriker runt om i Kina som levererar till Shein, så är deras idé om väldigt snabb leverans en anledning till att mycket fraktas via flyg. Vi vet även sedan tidigare att det är vanligt med 70 timmars arbetsveckor i Kina men att man ändå inte kan leva på sin lön och att arbetsvillkoren i övrigt ofta är urusla.

    Shein är idag det ledande lågprisvarumärket i USA och håller på att gå om spelare som Amazon, H&M och Zara. Med 190 nedladdningar förra året är det också världens nästa största shoppingapp. Lär mer om Shein hos podden Digitala draken. Även företag som Aliexpress, Alibaba och Wish har liknande problematik, med massor av små, billiga varor som transporteras hit på lite oklara sätt. Produkterna är ofta av väldigt låg kvalité, med bristande färger och material, och inte sällan trasiga eller missfärgade när de anländer. Att returnera är inte helt enkelt från dessa aktörer, för att inte tala om klimattrist att skicka varan hela vägen tillbaka till Kina, något många inte orkar och istället bara slänger de billiga varorna.

    E-handeln – en stor miljöbov

    Utöver ultra fast fashion och annan billig import så är just returer inom e-handel ett annat stort miljöproblem.

    Mellan år 2003 och 2018 ökade e-handeln med 1230 procent. Nya siffror menar dessutom att e-handeln i Sverige gått upp med 40 procent under pandemin. Ungefär en tredjedel av alla e-handelsköp returneras, i jämförelse med bara 1-3 procentav det som köps i en vanlig butik. Vi skickar varje år tillbaka 3,3 miljoner varor som köpts på nätet, mest inom klädhandeln, där var femte köp skickas tillbaka. Returerna hanteras ofta utomlands, vilket leder till långa och många transporter. En stor del av kläderna kasseras dessutom, eftersom de hinner gå ur sortimentet under hanteringen, enligt en artikel i Forskning och Framsteg. 

    E-handeln i sig är svår rent logistiskt att få till miljöbra. Dels så visar det sig att själva affärsidén om snabba leveranser gör det svårt att få till välpackade transporter som i hög grad fyller fordonen. Varorna förpackas i stora emballage och lastbilar kör runt med en massa luft. E-handeln använder dessutom oftare än annan handel flygfrakt. ”Om du som kund köper kontaktlinser från en e-handelsplattform med leverantörerna i Kina kommer de att flygas i en enskild förpackning till Sverige. Särskilt om du väljer snabb leverans. Om du i stället köper dem från en optiker i Sverige, i butik eller via e-handel, så kommer linserna också från Kina, men har gått välpackade med sjöfrakt först och därefter med lastbil”, jämför Pia Sundbergh, expert på Trafikanalys i en artikel i DN. 

    Artiklar avslöjar också att företaget Amazon, som nyligen tagit sig in även på svenska marknaden, förstör miljontals oanvända eller returnerade produkter. Allt från tv-skärmar till hårtorkar. Enligt en anställd var företagets mål att förstöra mer än 100,000 oanvända eller returnerade varor varje vecka. ”Overall, 50% of all items are unopened and still in their shrink wrap. The other half are returns and in good condition, ” säger en som intervjuas.

    Så transporterna är en viktig del i klimatarbetet, även om många av de stora företagen arbetar aktivt med att minska sina fotavtryck. Själva mängden varor som skickas världen runt är en viktig faktor att tänka in, där återbruk, cirkulär ekonomi, mer lokal produktion och givetvis en minskning av prylkonsumtionen överlag är möjliga vägar framåt. 

    Originaltexten publicerades 14 oktober 2022.

  • Bästa sätten att spara in på elen

    Bästa sätten att spara in på elen

    Hösten närmar sig med stigande elpriser och kallare väder. Mitt i valtider har elen kommit att bli den viktigaste valfrågan. Johanna Stål sammanställer här sina bästa tips på hur du kan spara in på elräkningen samtidigt som du är solidarisk med Europa och klimatsmart. 

    För femton år sedan skrev jag en bok med namnet Energi – hur design kan göra skillnad ihop med designers Kerstin Sylwan. Hon tillhörde redan då ett nätverk med designers som jobbade intensivt med miljöfrågorna innan 2008. I boken, som vi gjorde på uppdrag av Energimyndigheten, pratade vi om design som verktyg för att få människor att använda mindre el, bland annat genom det som några år senare kom att kallas nudging eller beteendedesign. Idag är frågan återigen på tapeten. Det har hänt mycket i teknikvärlden, men fortfarande ser vi en ökning av elanvändandet, snarare än en minskning. Och nu skenar priserna över hela Europa.

    I företagsvärlden är industriell symbios på frammarch på grund av stigande elpriser och priser på resurser och råvaror, men vi skulle också behöva avsätta miljardinvesteringar i energieffektiviseringar i våra hus och andra byggnader. Några av de bästa sätten att spara in el är ganska självklara tips, men ändå inget vi gör i så stor utsträckning. För att få elen att räcka till i huvudsak viktiga verksamheter som sjukvård, skolor och uppvärmning behöver vi ransonera med elen rejält denna vinter. 

    Här är mina bästa tips på att spara el, vara solidarisk med resten av Europa och samtidigt vara klimatsmart.

    Detta kan du göra idag:

    • Det som ger störst effekt är helt enkelt att sätta ner värmen någon grad i boendet, avvakta med att sätta i gång värmen efter sommaren och att sänka den när du är bortrest.
    • Öppna alla persienner och gardiner på morgonen så att solen kan värma upp boendet naturligt när det är kallt (och tvärtom – ha gardinerna fördragna varma sommardagar, särskilt i de lägen där solen ligger på. Alternativt införskaffa persienner.)
    • Duscha kortare och undvik att bada, vilket kräver stora mängder uppvärmt vatten. Köp snålspolande blandare i vattenkranar och dusch.
    • Skippa torktumlaren och torka kläder ute på balkongen eller i trädgården, året runt.
    • Tvätta kläder på ”eco-program” i 30 eller 40 grader för det mesta, givetvis 60 grader om det är underkläder och 90 grader vid sjukdomar såsom magsjuka. Men se också till att kläderna verkligen är smutsiga och tvätta av små fläckar för hand och vädra dem ofta.
    • Om det är kris i plånboken kan du också tänka till och duscha när du är på gymmet (eller på jobbet om det finns dusch).
    • Har du inte gjort det ännu är det läge att byta ut lamporna hemma till de mest energisnåla led-lamporna, och givetvis inte ha tänt i onödan.
    • För mysbelysning kvällstid går det att använda små värmeljusliknande behållare som fylls på med vanlig matolja, se dessa exempelvis.
    • Gå ett varv i huset och titta igenom din teknikpark. Kanske har du onödiga grejer som står och tickar? Saker i stand by som kan stängas av helt? En extrafrys som nästan är tom och kan stängas av?
    • Dammsug bakom kylen och frysen, vilket gör att kompressorerna inte behöver arbeta lika mycket. Och ta en kylig dag och frosta av frysen, det sparar el. Har du väldigt gamla kylskåp och frys så byt ut till de energisnålaste varianterna på marknaden.
    • Täta fönster och dörrar med nya tätningslister. De torkar ut med jämna mellanrum så de kan behöva ses över. Är det en glipa i dörren kan du köpa en tjockare tätningslist att sätta just där.
    • Undvik tjocka möbler framför element som blockerar värmen från att nå ut i rummet.

    Detta kan du göra på sikt:

    • Kanske kan du/ ni ta in en inneboende för att dela på hyror och kostnader för uppvärmning. I många städer är det brist på billiga boenden för exempelvis studenter, nyseparerade eller andra som behöver något snabbt och prisvärt.
    • Givetvis – byt till en hållbar och energisnål värmekälla. Det beror lite på boendes förutsättningar men det finns allt från bergvärme, till solpaneler och värmepumpar. 
    • Gå med i, eller starta ett vindkraftskooperativ.
    • Bor du väldigt stort kanske det är läge att hitta något mindre (alternativt dela boendet på fler personer). 
    • Ska du köpa ett nybyggt hus, kolla efter Svanen-certifierade, eller välj så kallade lågenergihus eller passivhus.
    • Isolera vinden, om den inte redan är det.

    Detta var några av mina bästa tips. En del kommer från min bok Ett hållbart liv – 365 råd som jag gjorde ihop med Naturskyddsföreningen 2018, och några är nya. Det kan vara mycket att tänka på, men börja i en ände och gör något så kommer nästa steg lättare. Ta hjälp av en vän eller släkting som har koll eller kommunens energirådgivare.

    Originaltexten publicerades 9 september 2022.

    , , ,

  • ”Där kräftorna sjunger” visar naturens läkande kraft

    ”Där kräftorna sjunger” visar naturens läkande kraft

    När den populära boken ”Där kräftorna sjunger” förvandlas till film blir den till en vacker och romantisk berättelse som saknar det bråddjup av sorg och ensamhet som finns i boken. Men kanske kan filmens populistiska angreppssätt öka vår förståelse för naturens viktiga kraft. 

    Mitt i det landskap där våtmark växlar till träskmark i North Carolina, USA, bor den övergivna flickan Kya i boken Där kräftorna sjunger, som nu blivit film. Landskapet är bedårande vackert, men på ett sådant sätt som kanske inte lockar lika mycket turister som en en vacker strand eller en härlig utsiktspunkt uppe i bergen, utan på ett blygare, mer intimt sätt. Du behöver vara stilla och tyst för att ta del av naturens skådespeleri. Och det är här Kya finner sin tröst och sin familj. Övergiven av först sin misshandlade mamma, sedan av sina misshandlade syskon och till sist ( eller kanske mest av allt) övergiven av sin missbrukande och våldsamme far. Hon är utstött av det närliggande samhället och lär sig överleva med hårt arbete för att hitta mat och sälja ostron. När hon växer upp blir det uppenbart att det är inte den farliga naturen som är hennes största hot utan helt andra predatorer – människorna.

    Där kräftorna sjunger är en mordhistoria och en kärlekshistoria, men också en historia om naturens helande kraft. Om människors behov av att vara fria och känna sig hemma i naturen. 

    Jag har alltid haft en svaghet för amerikanska filmer om utsatt underklass, vare sig det handlar om den ljuvliga filmen ”Nomadland” som kom härom året, om en äldre kvinnlig nomad, som boendes i sin husbil hankar sig fram på underbetalda jobb i USA, eller ”Hillbilly Elegy” om den (numere republikanske politikern) J.D. Vances uppväxt i Appalachernas fattiga bergsområden. Likaså älskade jag ”Glashuset”, om en alkoholiserad, men drömmande, pappa och en fattig och dysfunktionell familj på ständig flykt från verkligheten. Även den andra träskberättelsen ”Beasts of the Southern Wild”, har många liknande drag och är en vacker och samtidigt hemsk film, precis som flertalet liknande berättelser i samma anda. Om människor utanför normen, med stora drömmar, få möjligheter och mycket stolthet. I Nomadland görs det utomordentligt bra, i vissa andra fall blir det lite för snyftigt och likriktat. Där kräftorna sjunger har många bra ambitioner, men det når inte ända fram. Den bråddjupa känslan av total ensamhet och övergivenhet som förmedlas i boken saknas i filmen, kanske är det för att huvudpersonen är klädd i för snygga kläder för att vara realistiskt, eller för att filmen mer fokuserar på kärlekshistorien än de utdragna utsatta barndomsåren? Den är tillrättalagd och städad, huvudrollsinnehavaren Daisy Edgar-Jones spelar sin roll väl men tillåts inte skita ner sig tillräckligt för vad hennes rollfigur kräver. 

    Men filmen har fint foto, inspelad i New Orelans våtmarksområden, och spär på en, hos mig, ständigt växande längtan till naturen. Till det vilda, smutsiga, äkta. Naturen är inte elak, menar Kya. Den gör bara det den måste för att överleva. Till skillnad från oss människor. Den Kya jag känner från boken, som kanske delvis återfinns i författaren Delia Owens egna liv, är en miljökämpe som kämpar för rätten att leva i harmoni i naturen, utanför de mänskligt byggda borgarna och stängslena. Det är henne jag tar med mig genom livet, medan jag hoppas att den ljuva Kya från filmen kan öppna den breda massans hjärtan för naturens rätt att bara få vara.

    Originaltexten publicerades 25 augusti 2022.

  • 10 likheter mellan en miljonär och en miljövän

    10 likheter mellan en miljonär och en miljövän

    Den största likheten mellan många miljonärer och någon som lever miljövänligt är att de har förstått att det inte bara är inkomsterna som spelar roll utan även utgifterna. Men det handlar också om att ha en filosofi där idéer, nöjdhet och givmildhet är vägen till lycka snarare än konsumtion. 

    Många gånger är miljonärer, precis som miljövänner sparsamma, bor enkelt, sparar på resurser och köper begagnat. Det är inte samma personer som vi ser i sociala medier som flyger privatjets och dricker champagne. 

    Här har vi samlat några tips för hur du kan både bli mer hållbar och samtidigt spara pengar. Vi börjar med det enkla och slutar i det lite mer avancerade:

    1. Handla så gott som allt begagnat. Idag finns det allt från billig loppis till lyxig redesign, märkesloppis och aktörer som ”rekonditionerar” elektronik till nästintill nyskick. Varför ska man då köpa nytt?

    2. Se över hur mycket pengar du bränner på olika löpande utgifter. Täta huset, sänk temperaturen hemma någon grad, ställ bilen och börjar cykla oftare, gör dig av med en bil till förmån för en elcykel/lastcykel, byt till led-lampor, och släng mindre mat.

    3. Gör färre men längre resor. När du väl bekostat en tågresa eller liknande en bra bit bort, stanna kvar längre. Du behöver inte fara runt varje ledighet utan hemestra på de korta loven och njut mer när du väl reser. Slow travel helt enkelt, som dessutom ofta är billigare. Är du borta länge kan du också få billigare pris per dag om du hyr hus eller liknande. Hyr ut ditt eget boende under tiden, om du kan, exempelvis via Airbnb.

    4. Laga och reparera. Ibland är det billigare att köpa nytt än att laga, men det beror också på om du har köpt kvalitet. En ”miljönär” lagar mycket på egen hand och satsar på bra kvalitet som håller länge. Tid är pengar, och att behöva köpa nytt stup i kvarten är varken bra för plånboken eller miljön.

    5. Minska inköpen av halvfabrikat, läskedrycker, godis, sötsaker, snacks och ersätt med varor som inte behöver innehållsförteckning. Det mår även hälsan bra av. Då finns det också pengar över att välja ekologiskt och miljömärkt.

    6. Dela med dig. Hyr ut din bil via en bildelningstjänst, hyr ut ett rum, eller en större del i din bostad eller lista några av dina prylar på en sida där de går att lånas av grannar, såsom Swinga eller Hygglo. Om du kan – hyr ut ditt boende om du är bortrest några veckor eller mer, eller ditt kontor via sidor som Vakansa. Eller så bor du smått, äger lite och hyr själv saker du behöver vid behov.

    7. Nyttja bibliotek. Du behöver inte köpa böcker. Alla böcker du kan tänka dig finns på biblioteket, helt gratis. Det är helt fantastiskt! Det har miljonärerna insett. Dessutom har många bibliotek även andra saker såsom spel, filmer och i vissa fall verktyg, att låna. Och för den som gjort sig av med sitt kontor under pandemin, kan faktiskt ett bibliotek funka fint som en arbetsplats – helt gratis.

    8. Inspireras av de antika grekernas filosofi stoicism från 300 fKr. En stoiker är någon som lever sparsamt, i enlighet med naturen och är nöjd med tillvaron såsom den är. En stoiker lever ganska enkelt och minimalistiskt, men utöver att leva med acceptans för vad som är, så uppmanar stoikerna också till engagemang och plikt mot medmänniskorna. Att skänka pengar eller engagera sig i civilsamhället är en viktig komponent. Att sträva mot nöjdhet i livet är att gå emot marknadsföringsmetoder och konsumtionslockelser. Du behöver inte leva spartanskt, men du kan vara mer nöjd med det du har och inte ständigt stäva efter mer. Läs bland annat Hindret är vägen av Ryan Holiday för inspiration. 

    9. Många rika och framgångsrika människor spenderar inte tid med att diskutera händelser och andra människor, utan snarare idéer. Det kan vara företagsidéer, men även idéer om världen, naturen, livet och annat filosofiskt. Genom att diskutera idéer snarare än senaste resan, shoppingen, renoveringen, bantningskuren och liknande så flyttas ditt fokus från konsumtion och in i idévärlden – som är både rikare och betydligt billigare att befinna sig i (om du inte investerar i någon ny affärsidé såklart).

    10. Upptäck glädjen i att ge. Att ge av sig själv, sin kunskap, sin tid eller pengar, är en viktig del i ”att känna sig rik”. Det handlar inte om hur mycket du har, men ju mer du ger desto rikare känner du dig. 

    Originaltexten publicerades 11 februari 2022.