• Månadens kulturtips

    Månadens kulturtips

    Snart julledigt och tid för att njuta av kultur och vila. Johanna Stål ger här tips på nya tv-serier, filmer och böcker att kolla in under lediga dagar. I bruset hittas en dokumentär om återvildning, om Temu samt reportage om fascism.

    Strömmat

    Jag har länge suktat efter att titta på dokumentären Wilding, som finns att hyra på bland annat Amazon Prime. Dokumentären som bygger på boken Wilding av Isabella Tree handlar om en gård som återvildades i Storbritannien och vad som hände då. Jag hoppas få tiden att kolla nu i jul.

    Om du eller någon närstående shoppar mycket på onlineplattformar såsom Temu, Wish, Shein och Alibaba, kan det vara av nytta att titta på den korta dokumentären Sanningen bakom Temu på TV4Play. Farliga kemikalier, dålig kvalitet, dålig säkerhet etcetera är sådant som uppkommer vid en lite närmare blick på produkterna som köps därifrån.

    Jag har pratat mig varm om boken Rävbacken till alla jag känner, men sedan upptäckte jag att Emil som står bakom boken också driver Naturpodden. Massa spännande reportage att lyssna på och lära sig av – bland annat om naturrestaurering men även om skogsbruk, björnar och våtmarker.

    I bokhyllan

    Nu lägger Naturskyddsföreningen ner sin produktion av årsböcker, en utgivning som varit unik i sitt slag i Sverige och stått för många av de bästa miljöböckerna. Ett tips är därför att köpa någon av de senaste årens utgivna böcker för att ta del av mycket av den klokskap som förmedlas därigenom. Den senaste i raden är boken Våtmark av Anna Froster, som jag tipsat om tidigare under hösten.

    Tidningen EXPO är en lysande stjärna i ett allt mer sargat medielandskap. Genom vassa, orädda reportage granskas högerextremism och olika former av extremism. De har tidigare skrivit reportage om ekofascism och om likheter mellan extremhöger, extremvänster och romantiserade gröna ideal. I det senaste numret finns ett spännande reportage om Fascistisk självförbättring, renlevnadsideal och självförbättring som går hand i hand med fascismen. Läs, eller ännu bättre, prenumerera.

    En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se



  • Regenerativa julklappar

    Regenerativa julklappar

    Sitter du och sliter ditt hår för vad du ska köpa i julkapp som inte innebär att späda på sopberget utan något som faktiskt har en positiv påverkan på miljön? Kolla då in listan nedan för lite förslag.

    Till den vuxne:

    • Genom Svensk kolinlagring kan du köpa en julklapp för 450 kronor som bidrar till att 2000 kvadratmeter jordbruksmark under ett år brukas på ett sätt som binder mer koldioxid i marken.
    • Varför inte en skaffa en bildande bok? Några nyutkomna som vi varmt rekommenderar är Rävbacken av Emil Nilsson och Regeneration av Paul Hawken. En nobelprisvinnare, såsom Han Kangs Vegetarianen är inte helt fel heller. Givetvis funkar en bättre begagnad bok också lika bra!
    • Om personen behöver kläder så tipsar vi om exempelvis Patagonias av regenerativt odlad bomull, Houdini som arbetar åt det hållet, regenerativa ullskor från Allbirds eller yllekläder från svenska Woolpower.
    • En låda med regenerativt kött eller buljong från exempelvis Gröna Gårdar är inte fel för köttälskaren. Se till bara att hålla det kylt. Även vildsvinskött är bra och finns att köpa från lokala jägare runt om i landet. Det är även bra att förädla alla delar av djuren. Köp talg, buljong, märg, lever och ister från exempelvis det lilla företaget Fett och flott.
    • Kulturarvsorter av baljväxter och linser såsom Nordisk råvara.
    • Olika typer av livsmedel såsom kaffe, te och choklad som är Fairtrade-certifierat ger positiva effekter på flera plan och är bra alternativ.
    • För den ekonomisk sinnade kan du köpa investeringar via Trine i förnybar energi på nya marknader runt om i världen.
    • Fröer. Antingen kan du tar fröer från växter du själv har, eller byta till dig kulturarvssorter. Eller så handlar du från exempelvis Runåbergs fröer.
    • Swisha en slant till oss på Camino för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete att skriva och föreläsa om den regenerativa utvecklingen. Stötta oss via Swish: 1236691190

    Till barnet/ ungdomen:

    • Insektshotell – det finns insektshotell som är gjorda på ett sätt som insekterna faktiskt har nytta av, snarare än att det är en snygg design. Eller så bygger du ett eget, se lite tips här
    • Fröer till ängsblommor som man själv kan planter exempelvis i dikeskanter.
    • Böcker som väcker nyfikenhet. Det finns massa fina djur och naturböcker för barn och ungdomar, men en som växer extra nyfikenhet kan vara Yuval Noah Harari Den ostoppbara människan: så tog vi över världen.
    • För-älskade leksaker, spel, pussel och pyssel. Det finns ändlöst med leksaker second hand att köpa i julklapp. Spara pengar och gör miljön en tjänst genom att handla det i första hand.
    • En cykel. Med en cykel får barnet frihet, motion, frisk luft och en ökad förståelse kring energi. Barn som cyklar tidigt tenderar också att fortsätta cykla längre fram i livet.

    Har du fler tips får du mer än gärna lägga till en kommentar.

  • Lärdomar från Loop

    Lärdomar från Loop

    En stor butiksyta, ett ”marknadstorg”, som samlar många olika designers och företag inom återbruk och redesign – det var grundidén för popup-butiken Loop i Östersund som höll öppet i maj och juni i år.

    Butiken var en del i arbetet med att att testa affärsmodell, engagera medborgare och få till samarbeten med lokala företag för kommunens kommande kretsloppspark. Förstudierapporten Loop – cirkulär popup beskriver projektet och de lärdomar som har kunnat dras. Rapporten är väldigt matig och täcker allt från moodboards för visuell identitet till juridiska aspekter och genomförande. Mottagandet av Loop var övervägande positivt och visar potentialen för en permanent cirkulär hubb i Östersunds kretsloppspark, liksom värdefulla insikter i prissättning och möjliga samarbeten. Och på tal om cirkulära popup-butiker: Under perioden 24 november till 23 december håller Repris, en sådan butik i Västerås, öppet.

  • Månadens kulturtips

    Månadens kulturtips

    Denna månad tipsar jag om skogsböcker ( såklart) men också om en podd om konusmtionssamhällesberoende och tv-serier om undergång och kriser i klimatförändringarnas spår.

    Skogen: i folktro, sägner och sagor

    Tora Wall mottog 2024 års Augustpris för sin bok om skogen, en fascinerande bok om väsen och mytiska gestalter om skogens betydelse i förindustriell tid, innan skogen blev till enbart en råvara. En berättelse som är aktuell återigen när vi börjar ifrågasätta exploateringen av skogen och som är aktuellt

    Treewilding our past, present and future relationship with forests

    På samma tema, fast med större fokus på framtiden är Jake M Robinsons bok som lyfter det komplexa och aktuella ämnet skogsrestaurering eller återställande av skadade skogar. Vi behöver se skogen för det den är; ett komplext system av inbördes beroende och samarbete, mikrobiologi och epigenitik snarare än en råvarubank. Robinson är expert på mikrober och brinner för att föra samman forskning med kommunikation och innovation. Även hans hemsida är värd att kolla in.

    I elfte timmen

    Gustav Skarsgård och Johan Reunanen podd I tolfte timmen är en fin podd om missbruk, livet och om att nyktra till. Med erfarenheter från tolvstegsprogrammet för missbrukare har Skarsgård och Reunanen översatt metoderna och idéerna till vårt beroende av konsumtionssamhället. Utöver podden och att föreläsa om tankarna så har de dessutom i liten skala prövat att ha möten för ”Unsustainable Anonymous”, där metoder likt de i tolvstegsprogrammet används.

    Din guide till jordens undergång

    Gustav Skarsgårds lillebror Valter Skarsgård är programledare i ett nytt program på Svt om jordens undergång, där han på ett dramatiserat sätt bemöter några av vår tids stora hot – klimatkrisen, kärnkraftshotet, hoten från AI mm. Programmets olika frågor är så stora och komplexa att de inte går att avhandla på några minuter och greppet är så dramatiserat att den enda effekten programmet verkar vilja ha är att skrämmas. Även andra förfäras över Svts snuttifiering av viktiga frågor som kändisar snarare än proffsiga journalister tar sig an, det pratar de om i senaste avsnittet av Filterpodden. Den bästa delen i serien är när Valter på slutet träffar Anna Bennich för att prata om hur man kan hantera sim rädsla och ångest – där Anna bland annat tar upp det viktigaste, att engagera sig gör att man mår bättre.

    En familj som vår

    TV4s nya serie En familj som vår, behandlar också klimatfrågorna. Landets ledning har precis beslutat att Danmark ska stängas och invånarna evakueras på grund av översvämningarna som hotar att lägga hela landet under vatten. Intressant grepp, än är första avsnittet släppt, så blir intressant att följa, men danskarna gör ofta välgjorda och intressanta serier.

    En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se

  • Ny föreläsning: Ultra-snabba prylar

    Ny föreläsning: Ultra-snabba prylar

    Shein, Temu, Ali Express, Wish – att handla billiga prylar via stora webbsidor med enkla klick har blivit vardag för många, men få inser vidden av de problem denna konsumtion skapar.

    Johanna Stål har granskat företagens affärsmodeller, transportsystem och produktion och berättar i denna föreläsning en historia om farliga kemikalier, vidriga arbetsvillkor, dropshipping, obefintlig kundtjänst och dåliga material och ger råd hur du som konsument kan tänka. Hur kunde det bli så här och vad går det att göra åt det?

    Johanna Stål är journalist, författare, folkbildare och miljöspecialist. Hon har varit chefredaktör för magasinet Camino i över 12 år, skrivit ett flertal fackböcker, varav den mest kända är Ett hållbart liv – 365 råd och deltagit i flera forsknings- och folkbildningsprojekt.

    Läs bland annat denna artikel av Johanna på temat.

    Foto: Bild av Hannes Edinger från Pixabay

  • Bokmässespecial: månadens kulturtips

    Bokmässespecial: månadens kulturtips

    I helgen avlöpte den 40:e upplagan av Bokmässan i Göteborg. Johanna Stål var där på spaning efter en samhällsdebatt som kommit av sig. Men hem kom hon bara med några nya tips på litteratur på hållbarhetsområdet.

    Det som slår mig direkt jag kommer in på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg är att det är så oerhört mycket annat än böcker som krängs. Utöver matavdelningen med de ständigt återkommande ostarna och chokladen så finns det i år allt från smycken till vitaminer för barn och till och med en marknad med lokala designers. Trevligt, men oj vad mycket hellre jag hade sett skrivarworkshops en masse och lyssnat på livepoddare och booktookare av alla dess slag prata om böcker och litteratur. På nyheterna serverade de ”nyheten” att yngre läser allt mindre, men när fokus på mässan är att kränga prylar och ge bort gratis godis till barn, snarare än att folkbilda, så bidrar de inte till den utvecklingen tyvärr. Därför tycker jag nästa års tema, folkbildning, är intressant och ser med stort intresse fram emot det.

    På miljöområdet var det inga nyheter. Få programpunkter ( utöver Grön Scen, som jag själv var delaktig i att arrangera och därför inte recenserar) med något större fokus på klimat och miljö och få nyutkomna böcker där frågorna behandlas. Framförallt var ordet klimat nästan helt frånvarande. Två seminarier med Jonathan Jeppson, kopplade till hans bok Mot kollapsens hjärta och Lassa Bergs lovande nya bok Tillsammans hittades i programmet tillsammans med några få andra seminarier som berör ämnet på något sätt. I övrigt saknar jag brinnet, känslan av att vara i samhällsdebattens mittpunkt såsom jag kände när jag för många år sedan lyssnade på Noam Chomsky i Scandinavium under bokmässan. Jag vet att det går, så till kommande år hoppas jag på mindre krimskrams och mer samhällsdebatt.

    Här är några av de mest intressanta böckerna jag snappade upp bland montrarna:

    Våtmarker av Anna Froster

    Temat på årets bok från Naturskyddsföreningen är ingen överraskning, men en efterlängtad bok. Journalisten Anna Froster skriver poetiskt och kunnigt om våtmarker i dess skiftande former.

    Vargens unge av Johanna Holmström

    Precis som boken Stackare av Matias Faldbakken, handlar Vargens unge om ett barn som dyker upp från ingenstans, smutsig och vild. Men där Stackare är mer en bok om utanförskap och omsorg är Vargens unge mer av en spänningsroman, allt i Djungelboken-känsla.

    Rävbacken av Emil Nilsson

    Underrubriken till boken lyder ”hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin” och är minst sagt intresseväckande. Detta är en bok om återvildning av en gammal åkerholme i Uppland, som varit täckt med gran och som nu åter blir till en öppen ängs- och hagmark. Men det är också en berättelse om hur mammutarna var med och skapade den biologiska mångfald vi har idag.

    Till träden av Ella Maria Nutti

    En melankolisk skildring av en far och hans dotter som fastnar på kalfjället och tvingas fylla ut tystnaden med de som de undvikit under många år. Men det är också en historia om överlevnad, om fjällen och om gammal kunskap.

    Medan vi lever av Nina Björk

    Vad är ett gott liv, bortom skrollande och individfokus? Vad är egentligen mening, kärlek, tillit och sanning och var finns hoppet? Nina Björk är alltid spännande och sticker ut från tidens gängse uppfattningar i denna bok som ger sig i kast med livets stora frågor.

    Amok 2029 av Richard Beer

    Amok 2029 är en spännande bok om AI, diktatorer, politiska oroligheter och klimatomställning. Vad krävs för att ställa om planeten? Behöver vi diktatorer och AI och hur kan vi lära av historien när vi tänker framåt? En samtidspolitisk analys likväl som ett spännande drama.

    Foto: Natalie Greppi/ Bokmässan. Signeringar och bokförsäljningar är vanligt förekommande på Bokmässan, som dock får allt mer inslag av annan kommers.

  • Beredskap handlar om lokala ekosystem

    Beredskap handlar om lokala ekosystem

    Idag inleds nationella beredskapsveckan som MSB initierar. Landet över arrangeras föreläsningar om hur du förbereder du för krig, kriser och andra samhällskatastrofer. Skyddsrum förevisas liksom prylar som kan vara bra att ha hemma, du får information om hur mycket vatten du ska ha hemma och hur du lagar mat utan el. Allt är bra kunskap att ha med sig för det personliga försvaret, men frågan om samhällets resiliens och motståndskraft lyser som vanligt med sin frånvaro.

    Vad är egentligen viktigast när krisen kommer? Att du har vatten hemma? Nej, det viktigaste är att du har goda relationer med dina grannar och att ni kan hjälpas åt. Att ha koll på vilka grannar som är bra på vad och var det finns rent vatten att hämta är A och O i beredskap. Jag brukar uttrycka det som att ”ha koll på sina lokala ekosystem”. Det innebär både att ha koll på vattenkvalitet i närliggande sjöar och vattendrag, vilka vilda växter som finns och är ätbara samt att ha koll på människorna runt omkring, vilka förmågor och kunskaper de besitter. Kanske finns det en läkare i kvarteret? En elekriker? Någon som har höns? Kanske finns det en jäkel på att elda? Kan vi gå ihop och laga storkok tillsammans för att spara på veden/ kolet? Vilka kontaktvägar har vi till varandra? Har vi varandras telefonnummer?

    De här aspekterna av krisberedskap saknas ofta i samtalet. Enskilda personer lyfter dem, såsom författarna och folkbildarnas Herman Geijer, David Jonstad och Valeris Hasler. De pratar om grannsamverkan, gemensamma strategier och beredskapsodling. Frågor som borde vara i fokus denna vecka.

    Beredskap och hållbarhet går hand i hand. Det handlar om resilens, motståndskraft. Det handlar om att känna och vårda lokala ekosystem, om att skapa robusthet och att vara förberedd. Tiden då man levde dag för dag och litade på att samhället eller andra skulle lösa allt och städa upp efter en är över. Vi behöver tänka framåt och vara förberedda. Vara beredda på att det kommer alltfler naturkatastrofer som exempelvis översvämningar, pandemier och kanske till och med väpnade konflikter. Då vill vi vara beredda, rustade och känna oss trygga med vårt lokala nätverk. Det är vad beredskap egentligen handlar om.

    Foto: Unsplash. Att lära känna sina grannar är troligtvis den bästa preppingen du kan göra inför en kris. Dessutom är det roligt.

  • Månadens kulturtips

    Månadens kulturtips

    En gång i månaden (ungefär) tipsar Caminos Johanna Stål om aktuella filmer, böcker, serier med koppling till miljö- och klimatfrågor. Denna gången ett program om träd och en bok om hav.

    Tv-tipset

    Vetenskapens värld-programmet Träd kan rädda klimatet är en intressant uppfräschning av den samlade kunskap som kom för några år sedan om trädens hemliga liv, svamparnas betydelse och underjordiska nätverk. Träd är helt otroliga, men inte bara det enskilda trädet utan hela nätverket av träd. En outsinlig källa till kunskap, lärdomar och inte minst – möjligheter att ”rädda” klimatet.

    Boktipset

    Det är ganska tomt på fackbokssidan gällande nya böcker om miljö och klimat så här i början av hösten. Men på romansidan finns det några intressanta nykomlingar. Petra Rautianinen som debuterade med Ett land av snö och aska är nu aktuell med Havets minne, en bok om hav, klimat och hemligheter med basen i Finnmarken. Kolla in den!

    Månades kulturtips kommer ersätta längre recensioner har på sidan och kommer framöver även innehålla poddtips, radioprogram och intressanta artiklar.

  • Vad betyder regeneration?

    Vad betyder regeneration?

    Ordet regeneration används allt oftare i miljösammanhang, inte minst av oss på Camino, när vi pratar omvärldsbevakning, framsynsarbete och hållbarhetsarbete 2.0. Här ges en lite mer utförlig förklaring av ordets betydelse och ursprung.

    Tänk dig en värld där samhällen fungerar mer som ute i naturen. Där saker och relationer växer organiskt, där mångfald och diversitet är en förutsättning för framgång, där den enes avfall blir den andres resurs och där samarbete är A och O. 

    Det finns mycket att lära från naturen och lärdomar därifrån används inom design under namnet biomimcry, när man använder varandras restflöden inom industrin kallas det för industriell symbios, att cirkulera saker i kretslopp kallas cirkulär ekonomi. Men det finns mer att lära av naturen, bland annat om dess enorma läkande förmåga och potential för att hantera mänskligt skapade kriser. Att återuppbygga, återskapa och att låta saker ta hand om sig själva kallas för regeneration och är ett ord som börjar dyka upp allt mer.

    Regeneration är ett ord som används inom biologi för att beskriva processen där en organism återskapar förlorade vävnader eller kroppsdelar. Vissa maskar, ödlor och sjöstjärnor gör detta, men även en mänsklig hud återskapar sig själv med lite tid.  

    Men regeneration är också ett koncept som alltmer används i miljösammanhang. Det går längre än hållbar utveckling och syftar till att inte bara bevara utan också förbättra och återskapa ekosystem. Det handlar om att skapa system som är självförnyande och bidrar till att stärka den naturliga miljön.

    Det som är så viktigt med den regenerativa utvecklingen är att det erbjuder en väg framåt som inte bara minskar vår negativa påverkan på planeten utan också aktivt förbättrar och återställer den. Genom att implementera regenerativa principer kan vi skapa system som är hållbara, robusta, motståndskraftiga och som stödjer både mänskligt och ekologiskt välbefinnande. Ett exempel på vad det kan innebära är att plantera rätt typ av träd på rätt plats, eller ännu bättre att låta fungerande skogsekosystem vara och växa. Detta kan innebära att träden binder enorma mängder koldioxid och även metan – en ännu mer potent växthusgas. Medan andra lösningar på att minska koldioxidutsläppen är begränsade i mängd så binder ekosystemen i de välmående skogarna och våtmarkerna mer och mer med tiden.

    Inom regenerativ design kan man också titta på system och strukturer i naturen, exempelvis hur djur och växter alltid använder minsta möjliga mängd energi för största möjliga effekt. Som fågelns ihåliga skelett som gör fågeln lätt men ändå ger den en stark form. En regenerativ produkt bidrar till att bygga upp eller återskapa ekosystemen, såsom att öka bipopulationen i ett område.

    Grundprinciper för Regeneration

    1. Helhetssyn: Att se på system som en helhet där alla delar är sammanlänkade.
    2. Återställande: Att aktivt förbättra och återställa skadade ekosystem.
    3. Resiliens: Att bygga system som är motståndskraftiga mot förändringar och störningar.
    4. Samarbete: Att arbeta tillsammans med naturen och lokalsamhällen för att skapa långsiktiga lösningar.
  • Greentopia på Way out West

    Greentopia på Way out West

    Några delvis ösregniga och delvis solstrålande augustidagar var Camino på plats på Way out West för att dokumentera och delta i den göteborgska hipsterfestivalens gröna satsningar, likt alla andra år. I år var undertecknad även delvis medarrangör till Svensk Lives satsning Greentopia och arrangerade vissa programpunkter i Greentopia Greenhouse, ett växthus på festivalområdet.

    Greentopia Greenhouse var en nyhet för i år och där hölls små intima möten med bland annat Gustaf Skarsgård och Johan Neumanen, som höll i ett allra första UA-möte, Unsustainable Anonymous. Det var workshops i aktivt hopp, hållbar garderob, samtal om skav med Isabelle McAllister och klimatpsykologen Arvid Cederholm Askmar och miljöintervju med Annika Norlin av organisationen Climate Live. Växthusets arrangemang var en förlängning av branschkonferensen Greentopia som gick av stapeln på VIP-området under torsdagen och där bland annat en av forskarna från MIT, John E Fernandez, som arbetat med hållbarhetsarbetet på Coldplays turnéer pratade.

    Way out Häst -kritiserat samarbete

    I övrigt så var det få nyheter på miljöområdet under årets Way out West. Likt förra året trycktes deras logo på second hand-kläder från Stadsmissionen, och deras vegetariska och mjölkfria policy fortsätter. En del reklamsamarbeten möter kritik, såsom ”Way out Häst” ett reklamjippo ihop med ATG, vilket fått djurvänner att skrika högt i panik. Det faktum att stora kommersiella aktörer flankerar vägen in på festivalen ger också en dålig smak, men är troligtvis ett nödvändigt ont för att få festivalen att gå ihop ekonomiskt.

    Foto: Johanna Stål