-
Månadens kulturtips

En gång i månaden (ungefär) tipsar Caminos Johanna Stål om aktuella filmer, böcker, serier med koppling till miljö- och klimatfrågor. Denna gången ett program om träd och en bok om hav.
Tv-tipset
Vetenskapens värld-programmet Träd kan rädda klimatet är en intressant uppfräschning av den samlade kunskap som kom för några år sedan om trädens hemliga liv, svamparnas betydelse och underjordiska nätverk. Träd är helt otroliga, men inte bara det enskilda trädet utan hela nätverket av träd. En outsinlig källa till kunskap, lärdomar och inte minst – möjligheter att ”rädda” klimatet.
Boktipset
Det är ganska tomt på fackbokssidan gällande nya böcker om miljö och klimat så här i början av hösten. Men på romansidan finns det några intressanta nykomlingar. Petra Rautianinen som debuterade med Ett land av snö och aska är nu aktuell med Havets minne, en bok om hav, klimat och hemligheter med basen i Finnmarken. Kolla in den!
Månades kulturtips kommer ersätta längre recensioner har på sidan och kommer framöver även innehålla poddtips, radioprogram och intressanta artiklar.
-
Vad betyder regeneration?

Ordet regeneration används allt oftare i miljösammanhang, inte minst av oss på Camino, när vi pratar omvärldsbevakning, framsynsarbete och hållbarhetsarbete 2.0. Här ges en lite mer utförlig förklaring av ordets betydelse och ursprung.
Tänk dig en värld där samhällen fungerar mer som ute i naturen. Där saker och relationer växer organiskt, där mångfald och diversitet är en förutsättning för framgång, där den enes avfall blir den andres resurs och där samarbete är A och O.
Det finns mycket att lära från naturen och lärdomar därifrån används inom design under namnet biomimcry, när man använder varandras restflöden inom industrin kallas det för industriell symbios, att cirkulera saker i kretslopp kallas cirkulär ekonomi. Men det finns mer att lära av naturen, bland annat om dess enorma läkande förmåga och potential för att hantera mänskligt skapade kriser. Att återuppbygga, återskapa och att låta saker ta hand om sig själva kallas för regeneration och är ett ord som börjar dyka upp allt mer.
Regeneration är ett ord som används inom biologi för att beskriva processen där en organism återskapar förlorade vävnader eller kroppsdelar. Vissa maskar, ödlor och sjöstjärnor gör detta, men även en mänsklig hud återskapar sig själv med lite tid.
Men regeneration är också ett koncept som alltmer används i miljösammanhang. Det går längre än hållbar utveckling och syftar till att inte bara bevara utan också förbättra och återskapa ekosystem. Det handlar om att skapa system som är självförnyande och bidrar till att stärka den naturliga miljön.
Det som är så viktigt med den regenerativa utvecklingen är att det erbjuder en väg framåt som inte bara minskar vår negativa påverkan på planeten utan också aktivt förbättrar och återställer den. Genom att implementera regenerativa principer kan vi skapa system som är hållbara, robusta, motståndskraftiga och som stödjer både mänskligt och ekologiskt välbefinnande. Ett exempel på vad det kan innebära är att plantera rätt typ av träd på rätt plats, eller ännu bättre att låta fungerande skogsekosystem vara och växa. Detta kan innebära att träden binder enorma mängder koldioxid och även metan – en ännu mer potent växthusgas. Medan andra lösningar på att minska koldioxidutsläppen är begränsade i mängd så binder ekosystemen i de välmående skogarna och våtmarkerna mer och mer med tiden.
Inom regenerativ design kan man också titta på system och strukturer i naturen, exempelvis hur djur och växter alltid använder minsta möjliga mängd energi för största möjliga effekt. Som fågelns ihåliga skelett som gör fågeln lätt men ändå ger den en stark form. En regenerativ produkt bidrar till att bygga upp eller återskapa ekosystemen, såsom att öka bipopulationen i ett område.
Grundprinciper för Regeneration
- Helhetssyn: Att se på system som en helhet där alla delar är sammanlänkade.
- Återställande: Att aktivt förbättra och återställa skadade ekosystem.
- Resiliens: Att bygga system som är motståndskraftiga mot förändringar och störningar.
- Samarbete: Att arbeta tillsammans med naturen och lokalsamhällen för att skapa långsiktiga lösningar.
-
Greentopia på Way out West

Några delvis ösregniga och delvis solstrålande augustidagar var Camino på plats på Way out West för att dokumentera och delta i den göteborgska hipsterfestivalens gröna satsningar, likt alla andra år. I år var undertecknad även delvis medarrangör till Svensk Lives satsning Greentopia och arrangerade vissa programpunkter i Greentopia Greenhouse, ett växthus på festivalområdet.
Greentopia Greenhouse var en nyhet för i år och där hölls små intima möten med bland annat Gustaf Skarsgård och Johan Neumanen, som höll i ett allra första UA-möte, Unsustainable Anonymous. Det var workshops i aktivt hopp, hållbar garderob, samtal om skav med Isabelle McAllister och klimatpsykologen Arvid Cederholm Askmar och miljöintervju med Annika Norlin av organisationen Climate Live. Växthusets arrangemang var en förlängning av branschkonferensen Greentopia som gick av stapeln på VIP-området under torsdagen och där bland annat en av forskarna från MIT, John E Fernandez, som arbetat med hållbarhetsarbetet på Coldplays turnéer pratade.
Way out Häst -kritiserat samarbete
I övrigt så var det få nyheter på miljöområdet under årets Way out West. Likt förra året trycktes deras logo på second hand-kläder från Stadsmissionen, och deras vegetariska och mjölkfria policy fortsätter. En del reklamsamarbeten möter kritik, såsom ”Way out Häst” ett reklamjippo ihop med ATG, vilket fått djurvänner att skrika högt i panik. Det faktum att stora kommersiella aktörer flankerar vägen in på festivalen ger också en dålig smak, men är troligtvis ett nödvändigt ont för att få festivalen att gå ihop ekonomiskt.
Foto: Johanna Stål
-
Regenerationen Naturbaserade lösningar för vår tids stora hållbarhetsutmaningar

FÖRELÄSNING Vi behöver krafttag för att lyckas vända utvecklingen åt rätt håll inom klimat och biologisk mångfald. I denna föreläsning tar vi dig med på en resa in i en annan framtid och vad som krävs för att ta oss dit. Det regenerativa synsättet handlar om hur vi kan bli bättre, återskapa förstörda ekosystem och tillföra positiva saker till planeten, istället för att utarma den.
Hur kan vi återskapa ekosystemen och drastiskt minska klimatpåverkan under en generation?
Med hjälp av nya begrepp, gamla metoder, naturbaserade lösningar och inspirerande exempel får ni en bild av vad som är nödvändigt men också möjligt att göra för att åstadkomma storskalig förändring inom vår generation. Vi kallar det för regenerationen och några av begreppen som tas upp är rewilding, symbios, proforestation och bioregioner.
Föreläsningen ges med fördel under ett längre pass på 1,5 timmar, med efterföljande diskussion och workshops, men den går att anpassa utifrån behov och önskemål.
Om föreläsarna
Johanna Stål är författare, föreläsare och hållbarhetsspecialist med extra fokus på framtidsfrågor och omvärldsbevakning. Hon har i över 15 år föreläst och skrivit om hållbarhet i allt ifrån krönikor och trendspaningar till längre reportage och böcker. Hon har skrivit Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv – 365 råd (2018) och boken En annan framtid – Magnus Carlsons hållbarhetsresa (2020). Tillsammans med bland andra Tobias Jansson grundade hon magasinet Camino för 16 år sedan.
Tobias Jansson är föreläsare och omvärldsbevakare med fokus på cirkulär ekonomi. Han håller inspirerande och innovationsdrivande föreläsningar och workshops för verksamheter som vill utvecklas inom cirkulär ekonomi. Tobias Jansson är författare till boken Symbios – om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin (2022) tillsammans med Emma Dalväg. Boken är en crash course i industriell symbios.
Duon har arbetat tillsammans i flera projekt, bland annat innovationsprojekten Kvarterets konsumtion och Framtidens konsumtion vid Science Park Borås, samt startat och drivit företaget och magasinet Camino tillsammans.
Kontakt
johanna@caminomagasin.se
-
Så rustar du ditt hem för att klara värme

Det finns mycket att göra för att skydda sitt hus från att bli för varmt, utan att behöva sätta in en energislukande AC. Här ger vi några tips inför heta sommardagar, men även för hållbara boendeinvesteringar.
Runt om i Europa är värmen tuff, och även i Sverige har vi sett några riktigt varma dagar i år. Fler och fler installerar air-conditioner, en stor energislukare och dessutom en stor kostnad. Men om vi tänker smart så klarar vi oss med andra metoder.
- Markiser, persienner, gardiner och andra saker som skuggar fönstren, är kanske det mest givna tipset. Även solfilm på fönstren kan vara nödvändigt i varma lägen.
- Ha fönster och balkongdörrar öppna under dygnets svala timmar och stäng när det börjar bli varmt. Ha gärna stängt under dagen om det är riktigt hett.
- Kalla och blöta handdukar kan hängas upp bredvid sängen, eller framför en fläkt.
- Träd ger bra svalka, det tar lång tid för dem att växa upp, men en bra idé är att svalka uteplatsen med ett lummigt äppelträd och inte ta bort fullvuxna träd som skuggar huset. Vid plantering av nya bostäder bör träd planeras in som sänker temperaturen och ger skugga såväl inomhus som utomhus.
- Fundera på vart du placerar sovrummet i huset. Bäst är norrläge för att slippa varm kvällssol som steker på sovrummet. Även vintertid är det skönt att ha ett svalare sovrum och låta det vara varmare i kök och vardagsrum.
- Gröna tak är också något som minskar värmen i husen, samtidigt som det kan bidra till ökad värme och isolering på vintern.
- Måla huset i ljusa färger. Ett svart eller mörkt hus gör det betydligt varmare.
- Se över ventilationen. Många har satt tapeter för ventilationer i gamla hus för att spara energi, vilket gör att huset mår dåligt och har dålig luftgenomströmning.
- Och sist men inte minst, drick mycket vatten och se till att husdjur och även insekter i trädgården har vatten tillgängligt hela tiden.
– I vår forskning har vi identifierat en rad olika åtgärder för att minska uppvärmning, såsom trädplantering, gröna tak och solskydd. Med en kombination av rätt åtgärder kan vi klara oss helt utan aktiv kylning. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet med upp till 80 procent, säger Marie-Claude Dubois, docent vid Lunds universitet och SLU som medverkar i rapporten En lagom ljus framtid . Den har kartlagt befintlig kunskap om solskydd och visar hur solavskärmning kan förbättra vårt inomhusklimat och är gjord ihop med föreningen Svenska solskyddsförbundet. De menar att det saknas kunskap om höga inomhustemperaturer hos många kommuner och uppmanar kommunerna till att lära sig mer.
Foto: AI-genererad bild
-
Gröna boktips för hängmattan

Sommaren är en bra tid att ta sig an nya tankar och idéer. Vad passar då bättre än att läsa lite böcker om natur, både i fackboksform och romanform? Här tipsar Caminos Johanna Stål om några nya böcker hon tänkte ge sig på i hängmattan.
Korallernas planet
Fredrik Moberg, författare till Den uppfinningsrika planeten har kommit ut med boken Korallernas planet: om de hotade korallreven som format planetens och vår egen historia. Moberg är en kunnig biolog som kan sina ekosystem och har disputerat just om korallrevens ekologi och resurshushållning, så det ska bli en spännande läsning, särskilt ser jag fram emot att läsa om korallernas regenerativa förmågor.
Med bergens andetag
Om man, som jag, har en förkärlek till böcker om Hillbillys, fattigt bergsfolk i USAs Klippiga bergen (Appalacherna), så är Med bergens andetag av Therese Widenfjord ett måste. En bok som beskrivs handla om ”naturens helande kraft och om att hitta hem”. Den börjar bra, så jag ser fram emot fortsatt läsning.
Far inte till havet
Augustprisvinnaren Elin Anna Labbas nya bok Far inte till havet handlar om vattenkraft, kultur och miljöförändring. Den handlar om de samiska byar som dränktes under 1900-talets stora vattenkraftsepok och vad det fick för konsekvenser. Boken är också en blinkning till dagens gruvutbyggnad i norr och ett skrik från historien om att lyssna på de som varit med förr. Ett extra plus för att boken även finns i nordsamisk utgåva.
Älven inom mig
Samma tema har även Älven inom mig av Jennete Hentati, en bok som också legat på min läslista ett tag. Den handlar om författarens resa längst Lule älv, i ett försök att hitta hem. Men längst vägen är det en historia om vattenkraft, minnen, makt och ansvar.
Drömmen om ett träd
Maja Lundes avslutande bok i klimat- och miljökvartetten Drömmen om ett träd har fokus på frövalvet i Longyearbyen i Svalbard, där huvudpersonen växer upp. Men det är också en bok som knyter ihop det förflutna från tidigare böcker med dramatiska konsekvenser. Lundes bokserie kan läsas var för sig, men ger extra behållning om man läser dem kronologiskt, då historierna delvis är ihopkopplade. Just nu ligger bok tre i serien på sängbordet, Preswalskis häst, så Drömmen om ett träd får vänta lite till.
Utöver dessa är jag också nyfiken på fackböckerna Det är inte ditt fel att du är trött, av terapeuten Björn Rudman samt Dumma mage av den grymma läkaren Rana Eizad, som jag länge följt på Instagram (@magdoktorn). Två böcker som kanske kan komma med något nytt till alla oss som lider av såväl trötthet som magproblem.
För att hinna med mycket läsning varvar jag fysiska böcker med ljudböcker. Jag upplever att faktaböcker är lättare att ta till sig genom ljudböcker, särskilt om man samtidigt ägnar sig åt något halvtråkig, som att måla tak, som jag håller på med just nu. Lycka till med läsandet och tänkandet i sommar.
-
Konstverk binder ett års koldioxidutsläpp

Vet du hur mycket ditt koldioxidavtryck väger? Konstnär Mattias Käll har tagit reda på det genom att göra en storskalig installation med 365 träkuber. Till sommaren visas den 6 ton tunga träskulpturen på konstbiennalen Open Art i Örebro.
– Jag tycker om att göra volymer och siffror konkreta och greppbara. Att bära saker och känna dess tyngd gör att jag förstår bättre och känner mer, säger konstnären Mattias Käll. I sitt konstnärskap arbetar han med teman som klimat, miljö och människans relation till naturen. Han undersöker vår konsumtion och dess effekter genom långa projekt där han till exempel har dokumenterat all mat som han och hans familj slängde under ett år. Han har också samlat ett års förpackningsplast från hushållet till en fotoserie och en performance där han bar förpackningsplasten runt i Almedalen.
– Idag hoppas fossilindustrin på olika kostsamma tekniker för att fånga in koldioxid. Skogen finns där löser det helt naturligt.Mattias Käll berättar att att tanken är att i bilderna uppnå en spänning mellan det estetiska och det problematiska. Att skapa en bild som vid första ögonblicket bara är vacker men där det finns någonting som skaver.
På industriområdet Holmen i Örebro står Mattias och drar i en stor hög med virke. När han fått loss en grå, sliten planka kapar han upp den i längder om 50 centimeter. Spillvirket monteras till kuber som kommer bli en del av en installation i sommarens biennal OpenArt i Örebro. Det är mycket jobb kvar. 365 kuber på 36 dm3 ska tillverkas och kommer när de är klara binda ett års koldioxidutsläpp för en person.
– Det skulle vara bra om vi inte skapade så stora utsläpp. Då skulle jag inte behöva jobba så mycket, säger Mattias Käll. Enligt Naturvårdsverket genererar medelsvensken mellan åtta och nio ton koldioxid per person och år. För att nå Parisavtalets mål på 1,5 graders temperaturökning behöver vi jobba med ändrade konsumtionsmönster och bevarande och återskapande av natur. Många beslut behöver ske på systemnivå men Mattias pekar också på en inre omställning.
–Jag tror att förändringen börjar på insidan hos var och en av oss. Jag har känt mycket sorg över hur vi hanterar jorden. Men för att inte sorgen ska förvandlas till apati behöver jag känna att jag bidrar med någonting. Jag behöver göra nåt konkret. För mig blir det att skapa konst.De 365 kuberna kommer att placeras på Stortorget i centrala Örebro och ett videoverk kommer att visas i den intilliggande Nikolaikyrkan. De går att besöka under sommaren.
Foto: Mattias Käll
-
Kan näver rädda världen?

Näver är ett värdefullt material som historiskt använts till bland annat byggnadsmaterial och husgeråd, men idag används det knappt alls i Sverige. Camino har träffat Kerstin Sylwan, som vill ändra på det genom projektet Näverskogen.
Du har som produktdesigner tidigare arbetat med återanvända material och industrispill men har nu fokus på näver, varför det?
– För några år sedan kom jag i kontakt med en slöjdare som lärde mig om näver. Sedan dess har jag varit i chock över att det inte är fler som använder det. Näver
är ett oerhört värdefullt material med ett rikt kulturarv som sträcker sig tusentals år tillbaka. Det är vattentätt, det ruttnar inte och det möglar inte eftersom det innehåller oljor som dödar mikroorganismer.Vad kan näver användas till?
– För 100 år sedan användes det jättemycket. Man lade det under syllen på hus och på tak, så som vi idag använder tjärpapp. I hushållen användes det bland annat till matförvaring. Det finns så mycket som näver skulle kunna användas till
idag som är outforskat, som ett naturligt kompositmaterial, till naturliga limmer, nä- verplywood… Det är ett material som skulle behövas och jag vill utforska hur det skulle kunna användas i så stor skala som möjligt.Hur tar man näver?
– Näver är björkens ytterbark, det är som en regnkappa. Varje år skapar trädet ett nytt lager näver som skydd för den viktiga innerbarken. Under den tidiga sommaren, när löven precis slagit år ut släpper nävern från innerbarken. Man tar den längs med stammen och gör man det i precis rätt tid så bara ramlar den av.Hur är kännedomen om näver bland skogsägare?
– De har inte den blekaste aning om att det är en resurs. Förra sommaren hade vi en nävertäkt i samarbete med Norra skog med ett 20-tal skogsägare och lika många slöjdare på plats. På 70- och 80-talet var det trendigt att gå kurser och göra bröd- korgar i näver, och då fanns det skogsägare som tog näver och annonserade i tidning- en Land. I någon större skala har vi inte tagit näver i Sverige på 50 år, och sedan intresset för näverslöjdskurser dalade har det knappt funnits någon som tagit näver för att sälja. Glasbjörken som främst växer i norra Sverige är den som har bäst näver och tillgången skulle kunna bli ännu bättre om vi odlar glasbjörk.Går det att sälja näver i Sverige idag?
– Under nävertäkten pratade vi om ekono- min och konstaterade att man kan tjäna mer på nävern än på virket från en björk. Det var en aha-upplevelse för skogsägarna! I sommar ska vi under en vecka i Väster- botten ta så mycket näver vi kan, väga det och räkna på alla led för att få fram ett pris som vi ska publicera.Vilka ska köpa nävern?
– Jag vill att näver ska komma ut ur skogen och tillbaka till de områden där det an- vänts tidigare, men på ett mer industriellt sätt. Jag vill vända mig till de som de som ska sälja, slöjddetaljister, byggnadsvårds- grossister och helst stora grossister som byggvaruhandlar.Näverskogen är ett samarbete mellan Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter och Norra skog och syftar till att öka användandet av näver som resurs.
Texten är hämtad från förstudien Mångbrukets ekosystemtjänster som genomförts av Föreningen Skogens mångbruk, i syfte att undersöka hur alternativa sätt att nyttja skog affärsmässigt kan bidra till att stärka de ekosystemtjänster som skogen ger oss.
Foto Ola Ling (nävertäkt), Susanne Sadri (porträtt)
-
Cirkulärt på Eurovision i Malmö

Var du en av de 160 miljoner människor som såg schweiziska Nemo ta hem Eurovision i lördags? Möjligen funderade du inte jättemycket på hållbarhetsarbetet bakom evenemanget just då, men om du är sugen på att veta mer om det gästar Veronika Hoffmann på Malmö stad, som lett arbetet, det senaste avsnittet av podcasten The Circular Economy Show.
Det har funnits en strävan att arbeta cirkulärt på en rad olika sätt i årets Eurovision. Ingen ny infrastruktur skulle behöva tillkomma för evenemangen under Eurovision-veckan; 70 procent av dekorationer, teknik, scendelar med mera skulle vara lånade, hyrda eller återanvända och det som köptes nytt skulle kunna återanvändas i annat sammanhang; engångsmaterial skulle minimeras i serveringar och vatten på flaska vara bannlyst. Dessutom skulle all mat som serverades vara 100 procent vegetarisk och till 50 procent ekologisk. Som en hjälp i arbetet har man certifierat evenemanget som ett Hållbart Arrangemang, en certifiering som företaget Greentime står bakom. The Circular Economy Show produceras av Ellen MacArthur Foundation och återkommer flera gånger i månaden med intressanta teman inom cirkulär ekonomi. Du kan också läsa mer om hållbarhetsarbetet kring Eurovision här!
-
Hur fungerar skogssystem egentligen?

Vi måste lägga fokus på att bevara de nuvarande intakta, eller välfungerande skogarna, snarare än att enbart fokusera på att plantera ny, menar många. Samtidigt menar de som förespråkar en ständig föryngring av skogarna att växande, unga träd binder mer koldioxid.
Det pratas också mycket om att bevara regnskogar för att de är jordens lunga, medan de boreala skogarna vi har här uppe i norr inte anses ha samma vikt. Men mysteriet hur skogar fungerar i relation till att binda kol, börjar mer och mer nystas upp.
I boken EverGreen, beskriver författarna Reid och Lovejoy skillnaden mellan boreala och tropiska skogar. De tropiska skogarna är aktiva året runt med att skapa ny grönska och växer ständigt. Så fort ett löv ramlar av sugs näringen upp för att skapa nytt liv och marken täcks av orkidéer och andra plantor. Här är fokus på grönska och biologisk mångfald, med att skapa svalka och vätska. Små skador i kanterna av skogarna gör stor skada långt in i skogen och minskar dess förmågor. De tropiska skogarna är mycket rika på biologisk mångfald och binder mycket koldioxid med sin grönska.
Även boreala skogar ( inte planterade virkesskogar) är rika på biologisk mångfald, ju större orört område desto större biologisk mångfald. Men här är fokus inte på största möjliga grönska utan på en långsam tillväxttakt som sker huvudsakligen under sommarhalvåret. Här landar löv, kottar, grenar och barr på marken och förmultnar ner i marken i en mycket högre grad. Under jorden finns mängder av kol, inte precis under ytan utan flera meter under ytan. Hela 95 procent av all kol från plantor finns under jorden i boreala skogar, jämfört med 50 procent i tropiska.
En annan komplexitet med skogar är att otaliga studier visar på att ju mer biologisk mångfald en skog har, desto mer kol finns i skogen och desto mer koldioxid binder den. Det finns inte en enkel förklaring till varför, men det kan handla om betande djur som äter små träd och trampar på jorden, om pollinatörer, givetvis, och andra arter som sprider fröer, äter löv och så vidare. Men hur man än tänker så är det svårt att mäta effekt i siffror. Är en art värd att bevara för att den bidrar mer till klimatet än en annan, när arterna samtidigt är beroende av varandra, både djur och växter?
Sammanfattningsvis kan man säga att boreala skogar som är intakta är viktigare för klimatet än nyplanterade, på grund av den mängd kol som binds under marken och den komplexa väv av biologisk mångfald som byggts upp under lång tid. I de tropiska skogarna är de intakta skogarna viktigare för klimatet på grund av huvudsakligen deras komplexa uppbyggnad. Förstör du en liten bit regnskog kan det få stora konsekvenser och till och med nästan vara omöjligt att återskapa.
Detta är del två i en serie lättsmälta texter om de komplexa skogarna, baserade på ny litteratur och forskning. Denna artikel baserar sig huvudsakligen på boken EverGreen av John W Raid och Thomas Lovejoy.
