-
Månadens kulturtips
Denna månad tipsar jag om skogsböcker ( såklart) men också om en podd om konusmtionssamhällesberoende och tv-serier om undergång och kriser i klimatförändringarnas spår.
Skogen: i folktro, sägner och sagor
Tora Wall mottog 2024 års Augustpris för sin bok om skogen, en fascinerande bok om väsen och mytiska gestalter om skogens betydelse i förindustriell tid, innan skogen blev till enbart en råvara. En berättelse som är aktuell återigen när vi börjar ifrågasätta exploateringen av skogen och som är aktuellt
Treewilding our past, present and future relationship with forests
På samma tema, fast med större fokus på framtiden är Jake M Robinsons bok som lyfter det komplexa och aktuella ämnet skogsrestaurering eller återställande av skadade skogar. Vi behöver se skogen för det den är; ett komplext system av inbördes beroende och samarbete, mikrobiologi och epigenitik snarare än en råvarubank. Robinson är expert på mikrober och brinner för att föra samman forskning med kommunikation och innovation. Även hans hemsida är värd att kolla in.
I elfte timmen
Gustav Skarsgård och Johan Reunanen podd I tolfte timmen är en fin podd om missbruk, livet och om att nyktra till. Med erfarenheter från tolvstegsprogrammet för missbrukare har Skarsgård och Reunanen översatt metoderna och idéerna till vårt beroende av konsumtionssamhället. Utöver podden och att föreläsa om tankarna så har de dessutom i liten skala prövat att ha möten för ”Unsustainable Anonymous”, där metoder likt de i tolvstegsprogrammet används.
Din guide till jordens undergång
Gustav Skarsgårds lillebror Valter Skarsgård är programledare i ett nytt program på Svt om jordens undergång, där han på ett dramatiserat sätt bemöter några av vår tids stora hot – klimatkrisen, kärnkraftshotet, hoten från AI mm. Programmets olika frågor är så stora och komplexa att de inte går att avhandla på några minuter och greppet är så dramatiserat att den enda effekten programmet verkar vilja ha är att skrämmas. Även andra förfäras över Svts snuttifiering av viktiga frågor som kändisar snarare än proffsiga journalister tar sig an, det pratar de om i senaste avsnittet av Filterpodden. Den bästa delen i serien är när Valter på slutet träffar Anna Bennich för att prata om hur man kan hantera sim rädsla och ångest – där Anna bland annat tar upp det viktigaste, att engagera sig gör att man mår bättre.
En familj som vår
TV4s nya serie En familj som vår, behandlar också klimatfrågorna. Landets ledning har precis beslutat att Danmark ska stängas och invånarna evakueras på grund av översvämningarna som hotar att lägga hela landet under vatten. Intressant grepp, än är första avsnittet släppt, så blir intressant att följa, men danskarna gör ofta välgjorda och intressanta serier.
En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se
-
Ny föreläsning: Ultra-snabba prylar
Shein, Temu, Ali Express, Wish – att handla billiga prylar via stora webbsidor med enkla klick har blivit vardag för många, men få inser vidden av de problem denna konsumtion skapar.
Johanna Stål har granskat företagens affärsmodeller, transportsystem och produktion och berättar i denna föreläsning en historia om farliga kemikalier, vidriga arbetsvillkor, dropshipping, obefintlig kundtjänst och dåliga material och ger råd hur du som konsument kan tänka. Hur kunde det bli så här och vad går det att göra åt det?
Johanna Stål är journalist, författare, folkbildare och miljöspecialist. Hon har varit chefredaktör för magasinet Camino i över 12 år, skrivit ett flertal fackböcker, varav den mest kända är Ett hållbart liv – 365 råd och deltagit i flera forsknings- och folkbildningsprojekt.
Läs bland annat denna artikel av Johanna på temat.
Foto: Bild av Hannes Edinger från Pixabay
-
Bokmässespecial: månadens kulturtips
I helgen avlöpte den 40:e upplagan av Bokmässan i Göteborg. Johanna Stål var där på spaning efter en samhällsdebatt som kommit av sig. Men hem kom hon bara med några nya tips på litteratur på hållbarhetsområdet.
Det som slår mig direkt jag kommer in på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg är att det är så oerhört mycket annat än böcker som krängs. Utöver matavdelningen med de ständigt återkommande ostarna och chokladen så finns det i år allt från smycken till vitaminer för barn och till och med en marknad med lokala designers. Trevligt, men oj vad mycket hellre jag hade sett skrivarworkshops en masse och lyssnat på livepoddare och booktookare av alla dess slag prata om böcker och litteratur. På nyheterna serverade de ”nyheten” att yngre läser allt mindre, men när fokus på mässan är att kränga prylar och ge bort gratis godis till barn, snarare än att folkbilda, så bidrar de inte till den utvecklingen tyvärr. Därför tycker jag nästa års tema, folkbildning, är intressant och ser med stort intresse fram emot det.
På miljöområdet var det inga nyheter. Få programpunkter ( utöver Grön Scen, som jag själv var delaktig i att arrangera och därför inte recenserar) med något större fokus på klimat och miljö och få nyutkomna böcker där frågorna behandlas. Framförallt var ordet klimat nästan helt frånvarande. Två seminarier med Jonathan Jeppson, kopplade till hans bok Mot kollapsens hjärta och Lassa Bergs lovande nya bok Tillsammans hittades i programmet tillsammans med några få andra seminarier som berör ämnet på något sätt. I övrigt saknar jag brinnet, känslan av att vara i samhällsdebattens mittpunkt såsom jag kände när jag för många år sedan lyssnade på Noam Chomsky i Scandinavium under bokmässan. Jag vet att det går, så till kommande år hoppas jag på mindre krimskrams och mer samhällsdebatt.
Här är några av de mest intressanta böckerna jag snappade upp bland montrarna:
Våtmarker av Anna Froster
Temat på årets bok från Naturskyddsföreningen är ingen överraskning, men en efterlängtad bok. Journalisten Anna Froster skriver poetiskt och kunnigt om våtmarker i dess skiftande former.
Vargens unge av Johanna Holmström
Precis som boken Stackare av Matias Faldbakken, handlar Vargens unge om ett barn som dyker upp från ingenstans, smutsig och vild. Men där Stackare är mer en bok om utanförskap och omsorg är Vargens unge mer av en spänningsroman, allt i Djungelboken-känsla.
Rävbacken av Emil Nilsson
Underrubriken till boken lyder ”hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin” och är minst sagt intresseväckande. Detta är en bok om återvildning av en gammal åkerholme i Uppland, som varit täckt med gran och som nu åter blir till en öppen ängs- och hagmark. Men det är också en berättelse om hur mammutarna var med och skapade den biologiska mångfald vi har idag.
Till träden av Ella Maria Nutti
En melankolisk skildring av en far och hans dotter som fastnar på kalfjället och tvingas fylla ut tystnaden med de som de undvikit under många år. Men det är också en historia om överlevnad, om fjällen och om gammal kunskap.
Medan vi lever av Nina Björk
Vad är ett gott liv, bortom skrollande och individfokus? Vad är egentligen mening, kärlek, tillit och sanning och var finns hoppet? Nina Björk är alltid spännande och sticker ut från tidens gängse uppfattningar i denna bok som ger sig i kast med livets stora frågor.
Amok 2029 av Richard Beer
Amok 2029 är en spännande bok om AI, diktatorer, politiska oroligheter och klimatomställning. Vad krävs för att ställa om planeten? Behöver vi diktatorer och AI och hur kan vi lära av historien när vi tänker framåt? En samtidspolitisk analys likväl som ett spännande drama.
Foto: Natalie Greppi/ Bokmässan. Signeringar och bokförsäljningar är vanligt förekommande på Bokmässan, som dock får allt mer inslag av annan kommers.
-
Beredskap handlar om lokala ekosystem
Idag inleds nationella beredskapsveckan som MSB initierar. Landet över arrangeras föreläsningar om hur du förbereder du för krig, kriser och andra samhällskatastrofer. Skyddsrum förevisas liksom prylar som kan vara bra att ha hemma, du får information om hur mycket vatten du ska ha hemma och hur du lagar mat utan el. Allt är bra kunskap att ha med sig för det personliga försvaret, men frågan om samhällets resiliens och motståndskraft lyser som vanligt med sin frånvaro.
Vad är egentligen viktigast när krisen kommer? Att du har vatten hemma? Nej, det viktigaste är att du har goda relationer med dina grannar och att ni kan hjälpas åt. Att ha koll på vilka grannar som är bra på vad och var det finns rent vatten att hämta är A och O i beredskap. Jag brukar uttrycka det som att ”ha koll på sina lokala ekosystem”. Det innebär både att ha koll på vattenkvalitet i närliggande sjöar och vattendrag, vilka vilda växter som finns och är ätbara samt att ha koll på människorna runt omkring, vilka förmågor och kunskaper de besitter. Kanske finns det en läkare i kvarteret? En elekriker? Någon som har höns? Kanske finns det en jäkel på att elda? Kan vi gå ihop och laga storkok tillsammans för att spara på veden/ kolet? Vilka kontaktvägar har vi till varandra? Har vi varandras telefonnummer?
De här aspekterna av krisberedskap saknas ofta i samtalet. Enskilda personer lyfter dem, såsom författarna och folkbildarnas Herman Geijer, David Jonstad och Valeris Hasler. De pratar om grannsamverkan, gemensamma strategier och beredskapsodling. Frågor som borde vara i fokus denna vecka.
Beredskap och hållbarhet går hand i hand. Det handlar om resilens, motståndskraft. Det handlar om att känna och vårda lokala ekosystem, om att skapa robusthet och att vara förberedd. Tiden då man levde dag för dag och litade på att samhället eller andra skulle lösa allt och städa upp efter en är över. Vi behöver tänka framåt och vara förberedda. Vara beredda på att det kommer alltfler naturkatastrofer som exempelvis översvämningar, pandemier och kanske till och med väpnade konflikter. Då vill vi vara beredda, rustade och känna oss trygga med vårt lokala nätverk. Det är vad beredskap egentligen handlar om.
Foto: Unsplash. Att lära känna sina grannar är troligtvis den bästa preppingen du kan göra inför en kris. Dessutom är det roligt.
-
Månadens kulturtips
En gång i månaden (ungefär) tipsar Caminos Johanna Stål om aktuella filmer, böcker, serier med koppling till miljö- och klimatfrågor. Denna gången ett program om träd och en bok om hav.
Tv-tipset
Vetenskapens värld-programmet Träd kan rädda klimatet är en intressant uppfräschning av den samlade kunskap som kom för några år sedan om trädens hemliga liv, svamparnas betydelse och underjordiska nätverk. Träd är helt otroliga, men inte bara det enskilda trädet utan hela nätverket av träd. En outsinlig källa till kunskap, lärdomar och inte minst – möjligheter att ”rädda” klimatet.
Boktipset
Det är ganska tomt på fackbokssidan gällande nya böcker om miljö och klimat så här i början av hösten. Men på romansidan finns det några intressanta nykomlingar. Petra Rautianinen som debuterade med Ett land av snö och aska är nu aktuell med Havets minne, en bok om hav, klimat och hemligheter med basen i Finnmarken. Kolla in den!
Månades kulturtips kommer ersätta längre recensioner har på sidan och kommer framöver även innehålla poddtips, radioprogram och intressanta artiklar.
-
Vad betyder regeneration?
Ordet regeneration används allt oftare i miljösammanhang, inte minst av oss på Camino, när vi pratar omvärldsbevakning, framsynsarbete och hållbarhetsarbete 2.0. Här ges en lite mer utförlig förklaring av ordets betydelse och ursprung.
Tänk dig en värld där samhällen fungerar mer som ute i naturen. Där saker och relationer växer organiskt, där mångfald och diversitet är en förutsättning för framgång, där den enes avfall blir den andres resurs och där samarbete är A och O.
Det finns mycket att lära från naturen och lärdomar därifrån används inom design under namnet biomimcry, när man använder varandras restflöden inom industrin kallas det för industriell symbios, att cirkulera saker i kretslopp kallas cirkulär ekonomi. Men det finns mer att lära av naturen, bland annat om dess enorma läkande förmåga och potential för att hantera mänskligt skapade kriser. Att återuppbygga, återskapa och att låta saker ta hand om sig själva kallas för regeneration och är ett ord som börjar dyka upp allt mer.
Regeneration är ett ord som används inom biologi för att beskriva processen där en organism återskapar förlorade vävnader eller kroppsdelar. Vissa maskar, ödlor och sjöstjärnor gör detta, men även en mänsklig hud återskapar sig själv med lite tid.
Men regeneration är också ett koncept som alltmer används i miljösammanhang. Det går längre än hållbar utveckling och syftar till att inte bara bevara utan också förbättra och återskapa ekosystem. Det handlar om att skapa system som är självförnyande och bidrar till att stärka den naturliga miljön.
Det som är så viktigt med den regenerativa utvecklingen är att det erbjuder en väg framåt som inte bara minskar vår negativa påverkan på planeten utan också aktivt förbättrar och återställer den. Genom att implementera regenerativa principer kan vi skapa system som är hållbara, robusta, motståndskraftiga och som stödjer både mänskligt och ekologiskt välbefinnande. Ett exempel på vad det kan innebära är att plantera rätt typ av träd på rätt plats, eller ännu bättre att låta fungerande skogsekosystem vara och växa. Detta kan innebära att träden binder enorma mängder koldioxid och även metan – en ännu mer potent växthusgas. Medan andra lösningar på att minska koldioxidutsläppen är begränsade i mängd så binder ekosystemen i de välmående skogarna och våtmarkerna mer och mer med tiden.
Inom regenerativ design kan man också titta på system och strukturer i naturen, exempelvis hur djur och växter alltid använder minsta möjliga mängd energi för största möjliga effekt. Som fågelns ihåliga skelett som gör fågeln lätt men ändå ger den en stark form. En regenerativ produkt bidrar till att bygga upp eller återskapa ekosystemen, såsom att öka bipopulationen i ett område.
Grundprinciper för Regeneration
- Helhetssyn: Att se på system som en helhet där alla delar är sammanlänkade.
- Återställande: Att aktivt förbättra och återställa skadade ekosystem.
- Resiliens: Att bygga system som är motståndskraftiga mot förändringar och störningar.
- Samarbete: Att arbeta tillsammans med naturen och lokalsamhällen för att skapa långsiktiga lösningar.
-
Greentopia på Way out West
Några delvis ösregniga och delvis solstrålande augustidagar var Camino på plats på Way out West för att dokumentera och delta i den göteborgska hipsterfestivalens gröna satsningar, likt alla andra år. I år var undertecknad även delvis medarrangör till Svensk Lives satsning Greentopia och arrangerade vissa programpunkter i Greentopia Greenhouse, ett växthus på festivalområdet.
Greentopia Greenhouse var en nyhet för i år och där hölls små intima möten med bland annat Gustaf Skarsgård och Johan Neumanen, som höll i ett allra första UA-möte, Unsustainable Anonymous. Det var workshops i aktivt hopp, hållbar garderob, samtal om skav med Isabelle McAllister och klimatpsykologen Arvid Cederholm Askmar och miljöintervju med Annika Norlin av organisationen Climate Live. Växthusets arrangemang var en förlängning av branschkonferensen Greentopia som gick av stapeln på VIP-området under torsdagen och där bland annat en av forskarna från MIT, John E Fernandez, som arbetat med hållbarhetsarbetet på Coldplays turnéer pratade.
Way out Häst -kritiserat samarbete
I övrigt så var det få nyheter på miljöområdet under årets Way out West. Likt förra året trycktes deras logo på second hand-kläder från Stadsmissionen, och deras vegetariska och mjölkfria policy fortsätter. En del reklamsamarbeten möter kritik, såsom ”Way out Häst” ett reklamjippo ihop med ATG, vilket fått djurvänner att skrika högt i panik. Det faktum att stora kommersiella aktörer flankerar vägen in på festivalen ger också en dålig smak, men är troligtvis ett nödvändigt ont för att få festivalen att gå ihop ekonomiskt.
Foto: Johanna Stål
-
Regenerationen Naturbaserade lösningar för vår tids stora hållbarhetsutmaningar
FÖRELÄSNING Vi behöver krafttag för att lyckas vända utvecklingen åt rätt håll inom klimat och biologisk mångfald. I denna föreläsning tar vi dig med på en resa in i en annan framtid och vad som krävs för att ta oss dit. Det regenerativa synsättet handlar om hur vi kan bli bättre, återskapa förstörda ekosystem och tillföra positiva saker till planeten, istället för att utarma den.
Hur kan vi återskapa ekosystemen och drastiskt minska klimatpåverkan under en generation?
Med hjälp av nya begrepp, gamla metoder, naturbaserade lösningar och inspirerande exempel får ni en bild av vad som är nödvändigt men också möjligt att göra för att åstadkomma storskalig förändring inom vår generation. Vi kallar det för regenerationen och några av begreppen som tas upp är rewilding, symbios, proforestation och bioregioner.
Föreläsningen ges med fördel under ett längre pass på 1,5 timmar, med efterföljande diskussion och workshops, men den går att anpassa utifrån behov och önskemål.
Om föreläsarna
Johanna Stål är författare, föreläsare och hållbarhetsspecialist med extra fokus på framtidsfrågor och omvärldsbevakning. Hon har i över 15 år föreläst och skrivit om hållbarhet i allt ifrån krönikor och trendspaningar till längre reportage och böcker. Hon har skrivit Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv – 365 råd (2018) och boken En annan framtid – Magnus Carlsons hållbarhetsresa (2020). Tillsammans med bland andra Tobias Jansson grundade hon magasinet Camino för 16 år sedan.
Tobias Jansson är föreläsare och omvärldsbevakare med fokus på cirkulär ekonomi. Han håller inspirerande och innovationsdrivande föreläsningar och workshops för verksamheter som vill utvecklas inom cirkulär ekonomi. Tobias Jansson är författare till boken Symbios – om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin (2022) tillsammans med Emma Dalväg. Boken är en crash course i industriell symbios.
Duon har arbetat tillsammans i flera projekt, bland annat innovationsprojekten Kvarterets konsumtion och Framtidens konsumtion vid Science Park Borås, samt startat och drivit företaget och magasinet Camino tillsammans.
Kontakt
johanna@caminomagasin.se
-
Så rustar du ditt hem för att klara värme
Det finns mycket att göra för att skydda sitt hus från att bli för varmt, utan att behöva sätta in en energislukande AC. Här ger vi några tips inför heta sommardagar, men även för hållbara boendeinvesteringar.
Runt om i Europa är värmen tuff, och även i Sverige har vi sett några riktigt varma dagar i år. Fler och fler installerar air-conditioner, en stor energislukare och dessutom en stor kostnad. Men om vi tänker smart så klarar vi oss med andra metoder.
- Markiser, persienner, gardiner och andra saker som skuggar fönstren, är kanske det mest givna tipset. Även solfilm på fönstren kan vara nödvändigt i varma lägen.
- Ha fönster och balkongdörrar öppna under dygnets svala timmar och stäng när det börjar bli varmt. Ha gärna stängt under dagen om det är riktigt hett.
- Kalla och blöta handdukar kan hängas upp bredvid sängen, eller framför en fläkt.
- Träd ger bra svalka, det tar lång tid för dem att växa upp, men en bra idé är att svalka uteplatsen med ett lummigt äppelträd och inte ta bort fullvuxna träd som skuggar huset. Vid plantering av nya bostäder bör träd planeras in som sänker temperaturen och ger skugga såväl inomhus som utomhus.
- Fundera på vart du placerar sovrummet i huset. Bäst är norrläge för att slippa varm kvällssol som steker på sovrummet. Även vintertid är det skönt att ha ett svalare sovrum och låta det vara varmare i kök och vardagsrum.
- Gröna tak är också något som minskar värmen i husen, samtidigt som det kan bidra till ökad värme och isolering på vintern.
- Måla huset i ljusa färger. Ett svart eller mörkt hus gör det betydligt varmare.
- Se över ventilationen. Många har satt tapeter för ventilationer i gamla hus för att spara energi, vilket gör att huset mår dåligt och har dålig luftgenomströmning.
- Och sist men inte minst, drick mycket vatten och se till att husdjur och även insekter i trädgården har vatten tillgängligt hela tiden.
– I vår forskning har vi identifierat en rad olika åtgärder för att minska uppvärmning, såsom trädplantering, gröna tak och solskydd. Med en kombination av rätt åtgärder kan vi klara oss helt utan aktiv kylning. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet med upp till 80 procent, säger Marie-Claude Dubois, docent vid Lunds universitet och SLU som medverkar i rapporten En lagom ljus framtid . Den har kartlagt befintlig kunskap om solskydd och visar hur solavskärmning kan förbättra vårt inomhusklimat och är gjord ihop med föreningen Svenska solskyddsförbundet. De menar att det saknas kunskap om höga inomhustemperaturer hos många kommuner och uppmanar kommunerna till att lära sig mer.
Foto: AI-genererad bild
-
Gröna boktips för hängmattan
Sommaren är en bra tid att ta sig an nya tankar och idéer. Vad passar då bättre än att läsa lite böcker om natur, både i fackboksform och romanform? Här tipsar Caminos Johanna Stål om några nya böcker hon tänkte ge sig på i hängmattan.
Korallernas planet
Fredrik Moberg, författare till Den uppfinningsrika planeten har kommit ut med boken Korallernas planet: om de hotade korallreven som format planetens och vår egen historia. Moberg är en kunnig biolog som kan sina ekosystem och har disputerat just om korallrevens ekologi och resurshushållning, så det ska bli en spännande läsning, särskilt ser jag fram emot att läsa om korallernas regenerativa förmågor.
Med bergens andetag
Om man, som jag, har en förkärlek till böcker om Hillbillys, fattigt bergsfolk i USAs Klippiga bergen (Appalacherna), så är Med bergens andetag av Therese Widenfjord ett måste. En bok som beskrivs handla om ”naturens helande kraft och om att hitta hem”. Den börjar bra, så jag ser fram emot fortsatt läsning.
Far inte till havet
Augustprisvinnaren Elin Anna Labbas nya bok Far inte till havet handlar om vattenkraft, kultur och miljöförändring. Den handlar om de samiska byar som dränktes under 1900-talets stora vattenkraftsepok och vad det fick för konsekvenser. Boken är också en blinkning till dagens gruvutbyggnad i norr och ett skrik från historien om att lyssna på de som varit med förr. Ett extra plus för att boken även finns i nordsamisk utgåva.
Älven inom mig
Samma tema har även Älven inom mig av Jennete Hentati, en bok som också legat på min läslista ett tag. Den handlar om författarens resa längst Lule älv, i ett försök att hitta hem. Men längst vägen är det en historia om vattenkraft, minnen, makt och ansvar.
Drömmen om ett träd
Maja Lundes avslutande bok i klimat- och miljökvartetten Drömmen om ett träd har fokus på frövalvet i Longyearbyen i Svalbard, där huvudpersonen växer upp. Men det är också en bok som knyter ihop det förflutna från tidigare böcker med dramatiska konsekvenser. Lundes bokserie kan läsas var för sig, men ger extra behållning om man läser dem kronologiskt, då historierna delvis är ihopkopplade. Just nu ligger bok tre i serien på sängbordet, Preswalskis häst, så Drömmen om ett träd får vänta lite till.
Utöver dessa är jag också nyfiken på fackböckerna Det är inte ditt fel att du är trött, av terapeuten Björn Rudman samt Dumma mage av den grymma läkaren Rana Eizad, som jag länge följt på Instagram (@magdoktorn). Två böcker som kanske kan komma med något nytt till alla oss som lider av såväl trötthet som magproblem.
För att hinna med mycket läsning varvar jag fysiska böcker med ljudböcker. Jag upplever att faktaböcker är lättare att ta till sig genom ljudböcker, särskilt om man samtidigt ägnar sig åt något halvtråkig, som att måla tak, som jag håller på med just nu. Lycka till med läsandet och tänkandet i sommar.
Camino 