• 5 principer för regenerativ arkitektur

    5 principer för regenerativ arkitektur

    Regenerativ arkitektur handlar om att låta den byggda miljön vara en integrerad och levande del av ekosystemet. Men vad innebär det mer specifikt? Här är fem principer för regenerativ arkitektur.

    1 Systemtänkande
    Ta hänsyn till att varje del av det lokala ekosystemet är beroende av alla
    andra delar, allt är sammankopplat. Inventera parametrar som geografiska förutsättningar, klimat, årsnederbörd, djur och växter på platsen, tidigare bebyggelse och de människor som bor där.

    2 Landskapsintegration
    Se den byggda miljön som en förlänging av den lokala biologiska miljön. Nya byggnader integreras i landskapetet och fungerar som en aktiv komponent som
    utvecklas tillsammans med lokal flora och fauna.

    3 Biologisk mångfald
    Analysera vilka arter som lever på platsen, och vilka som funnits där tidigare.
    Sträva efter att bidra till att återställa skadade ekosystem och låt den byggda miljön utvecklas tillsammans med den lokala biologiska miljön.

    4 Nyttja och återställa lokala resurser
    Återställ utarmad eller kontaminerad mark i samband med nybyggnation. Skapa byggnader som samlar in regnvatten, renar och återanvänder vatten, renar luften och bidrar till att binda kol i jord och växtlighet. Utnyttja möjligheter till lokal energiproduktion genom sol, vind, bergvärme etc.

    5 Community och social hänsyn
    Samskapande av platsen genom att involvera människor med olika bakgrund, inklusive personer från lokalsamhället vid nybyggnation. Integrera lokalsamhällets värderingar och behov, undvik ”grön gentrifiering”.

    Det finns olika sätt att ”skära kakan på” och olika aktörer som skriver om eller arbetar med regenerativ arkitektur har olika, men nästan alltid överlappande, uppsättningar av principer. Ovanstående fem principer är inspirerade av en text i den amerikanska arkitekturtidningen Green Building & Design.

    Tidningen tar bl a upp företaget HMTX huvudkvarter i Connecticut (bilden), ritat av McLennan Design. Byggnaden är fint integrerad i miljön och står på pelare för att bevara det existerande landskapet. Regnvatten samlas in och används bl a för bevattning, all energi produceras lokalt med solceller, man gör det mesta möjliga av det naturliga ljuset i inomhusmiljön, gröna tak tar hand om dagvatten och främjar insekters livsmiljö. Dessutom bidrar man till det intilliggande samhället genom att upplåta plats för lokala konstnärer som får verka i byggnaden under viss tid.

    I vår föreläsning Regenerationen, med inriktning arkitektur och design, går Caminos Johanna Stål och Tobias Jansson igenom principerna mer grundligt och ger många belysande exempel. Läs mer om föreläsningen här!

    Foto: Dagvattendammen Exisercisfältet i Uppsala, White arkitekter, är byggt med flera av principerna i åtanke: systemtänk, biologisk mångfald, landskapsintegration samt att återställa lokala resurser.

  • Havsbönder renar haven

    Havsbönder renar haven

    I skuggan av försurade, övergödda hav fyllda av söndertrålade bottnar, fiskodlingar med antibiotikastinna fiskar som rymmer ur sina nät och sprider sjukdomar till den vilda fisken, är det allt fler som överger industrin för att sadla om. En väg framåt kan vara att bli en regenerativ havsbonde som istället återskapar havens ekosystem.

    Hundratusentals laxar rymmer varje år från bland annat laxodlingar och smittar ner vild fisk med sjukdomar, skapar antibiotikaresistens och förstör havsekosystemen. Senast för någon vecka sedan rymde 27 000 laxar från en laxodling utanför Dyröy i Norge, något som företaget försöker ta hand om genom att utlova hittelön på 500 kronor per infångad lax. Men med liten framgång.

    – Det här är en tickande ekologisk bomb, säger laxexpert Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi vid Göteborgs Universitet till P4 Göteborg. När den odlade laxen simmar bland vildlaxen sprider de sjukdomar och parasiter, enligt Johan Höjesjö.
    – Vildlaxen har gått ned med 50 procent och det här är ett bekymmer som man känner till väl. De odlade laxarna lever mycket mer tätt och ser väldigt tilltufsade och konstiga ut, fortsätter han.

    Marknad för nya yrken

    När allt fler vill sluta med det traditionella fisket som allt mer kommit att förstöra havsekosystemen, har det öppnat för en generation av nya havsförvaltare. En av dessa är Bren Smith, som porträtteras i dokumentären Food Inc 2 och även är författare till boken Eat like a Fish. Idag odlar han 10 hektar kelp, ostron, musslor och pilgrimsmusslor i flera ”våningar” ner mot havsbotten. Inte bara ger det mat som kan skördas utan dessutom hjälper det till att rena haven från övergödning och binda kol. En kelp-planta binder fem gånger mer kol än en landlevande växt, enligt Smith.

    I Västsverige finns flera alg- och musselodlingar med liknande syften och runt om i världen, bland annat utanför New York där miljarder ostron odlats sedan 2012 och markant renat vattnet.

    Den stora utmaningen nu är att få människor att byta ut odlad fisk mot musslor, ostron och alger. En uppdaterad hemkunskap för vår tid.

    För dig som vill läsa mer om att bruka och vårda havet enligt regenerativa principer finns, förutom Bren Smiths egna bok, böckerna Rewilding the Sea av Charles Clover, Ecological Redeption: Ocean farming in the era of Climate Change av Hildegarde Hannum och Bren Smith samt The Seaweed Revolution av Vincent Doumeizel.

    I föreläsningen Regenerationen tar vi upp bland annat brukandet av havet som en del i omställningen mot en planet i ekologisk balans. Läs mer om föreläsningen här!

    Foto: Shane Stagner @unsplash

  • Regenerativa byggmaterial

    Regenerativa byggmaterial

    När arkitektkontoret Semrén & Månsson / GAJD arkitekter i Göteborg ordnade en hållbarhetsmånad med tema Regenerativ arkitektur under januari och början av februari skapade man en materialutställning i kontorets entré med en mängd spännande cirkulära och regenerativa byggmaterial.

    Vad är ett regenerativt byggmaterial? Ett svar kan vara att det är ett material som bidrar positivt till ekosystemet på ett eller annat vis – antingen genom att t ex främja biologisk mångfald och bygga upp jorden när råmaterialet odlas, eller genom att t ex rena luften när materialet är på plats i byggnaden.

    Sen är det en glidande skala från material som är regenerativa (positiv påverkan) till hållbara (nollpåverkan/cirkulära). När man väljer material som är hållbara men kanske inte fullt ut regenerativa kan en aspekt vara att sträva efter material som efterliknar den resurseffektivitet som alltid finns i naturen, genom att göra så mycket som möjligt med så lite som möjligt och utnyttja det som redan finns på platsen.

    Mycel

    [Bild 1] En intressant möjlighet är att odla fram material med hjälp av mycel, tunna svamptrådar. Svampen får växa med restflöden från spannmålsodling som näring och med sågspån eller annat som ger stadga – det vill säga råmaterial som bara skulle gått till spillo och som kan finnas lokalt på en plats där byggnation ska ske. Slutresultatet blir ett starkt material med låg vikt som vid odlingen får växa i plastkontainrar motsvarande byggblock av olika storlek. Blocken sammanfogas sedan till hela byggnader, såsom Hy-Fy Tower, en testbyggnad vid konstmuseet MoMa PS1 i New York och The Growing Pavilion i Eindhoven, Nederländerna. Ett svenskt exempel på försök med byggmaterial av mycel är Formill.

    Hampakalk

    [Bild 2] Hampa har odlats i tusentals år för användning som livsmedel, fiber till rep, papper, textiler m m, men under 1900-talet förbjöds odlingen av hampa, av känd anledning. Under de senaste decennierna har regelverken ändrats och hampa har fått en revival, bland annat som byggmaterial i form av hampakalk (hempcrete) som kan användas i konstruktionen av väggar. Hampaplantan har ett djupt rotsystem som bidrar positivt till jordhälsan på en mängd olika sätt och binder in kol dubbelt så effektivt som träd, samt kräver minimalt med vatten. Hampakalk är stort i bl a Frankrike. En svensk aktör inom hampakalk är House of Hemp.

    Nyfiken på att lära dig mer om regenerativ arkitektur och regenerativa material? I Johanna Ståls och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tas regenerativ arkitektur upp som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem, vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.

    Foto Tobias Jansson

  • Mindre material med digitala mönsterverktyg

    Mindre material med digitala mönsterverktyg

    Succémusikalen Charlie och chokladfabriken på Göteborgsoperan är inte bara ett färgsprakande äventyr för barn och vuxna – det är också första föreställningen i världen som använder sig av ett digitalt mönsterverktyg som bland annat minskar materialåtgången.

    – GöteborgsOperan är – såvitt vi vet – det första teaterhuset i världen som använder det digitala mönsterverktyget CLO (CLO | 3D Fashion Design Software (clo3d.com)) som skapar mönster till kostymer i 3D. Inom modebranschen har det använts tidigare, säger Emil Rinstad, pressansvarig på Göteborgsoperan.

    Efter att medarbetarna utbildats och testat skapades till Charlie och chokladfabriken kostymerna för första gången, från ”ax till limpa” i CLO, i dialog med den brittiska kostymdesignern Rachael Canning.

    Traditionellt skapas mönstren för hand av en tillskärare och klipps ut av papper. Men i CLO finns alla artister inlagda som ”dockor” i programmet och mönster kan enkelt ändras i programmet. Detta nya arbetssätt är relevant ur såväl ekonomi- och hållbarhetsperspektiv – eftersom kostymdesigner inte behöver resa hit lika många gånger. Materialåtgången kan också bli mindre eftersom färre fysiska provplagg behöver sys upp. Mönster kan också ändras smidigt i datorn istället för att skapas på nytt från scratch.

    Banderoller blir väskor

    Göteborgsoperan har sedan en tid tillbaka ett gediget miljöarbete, som satte fart med uppsättningen av Nibelungens Ring-triologin för några år sedan, som Camino skrev om då.

    En trevlig detalj som besökare i operabutiken kan lägga märke till är att de tidigare stora förställningsbilder i tyg som sitter på utsidan av huset omvandlas till väskor som säljs i butiken.

    Utöver de tidigare högt satta miljöambitionerna arbetar operan just nu extra med att minska energianvändningen och antalet flygresor.

    Föreställningen Charlie och chokladfabriken är också en fantastisk inre resa som ger tankar kring fantasins makt och förmågan att föreställa oss det som inte redan finns. Det ger också en välbehövlig känga till ytlighet, ha-begär och konsumtionssamhället, med glimten i ögat.

    Foto föreställningen: Lennart Sjöberg

    Foto väskor: Tilo Stengel

  • Arkitektur som efterliknar ekosystem

    Arkitektur som efterliknar ekosystem

    Varför bygger vi likadana byggnader i afrikanska städer som i nordeuropeiska? Trots att väder, klimat och lokala förutsättningar är väldigt olika så ser den moderna arkitekturen i de stora afrikanska städerna förbluffande likadant ut som vilken annan storstad som helst. En skyline med blekgrå fasader som tornar upp sig mot himlen.

    I den regenerativa arkitekturen är detta något vi måste flytta oss bort från. Eller snarare, vi behöver flytta oss tillbaka till hur vi tänkte förr, fast ta hjälp av modern teknik och kunnande. I regenerativ arkitektur är byggda miljöer en levande del av ekosystemet som bidrar med mer positivt än negativt för människa och natur. Byggnader i exempelvis Nigeria skulle kunna efterlikna regnskogen, med dess olika lager av skuggande skydd från det starka solljuset. Regn, som i på många platser är ovanligt och efterlängtat, kan fångas in genom utsträckta ”blad” på fasadens tak, som likt träd leder ner vatten till rötterna.

    I nordeuropeiska städer är vatten inte en lika stor bristvara. Där kanske snarare de stora regnmängderna behöver ledas bort från bebyggda marker ner till stadsnära våtmarker eller underjordiska vattenreservoarer. Där är dagsljus på vintern en bristvara som skulle kunna tas tillvara för att minska elanvändningen under kalla dagar och välisolerade hus av naturmaterial kan skapa skydd mot ett bistert väder.

    Eastgate Center i Harare, Zimbabwe, är ett exempel på en byggnad där arkitekterna har tittat på de lokala förutsättningarna. Genom en biomimetisk ( att härma naturens egna lösningar) design som efterliknar termiternas stackar skapas så kallad passiv ventilation där värmen fångas in under dagen och vädras ut på natten. Detta enda exempel från 1990-talet är vida omtalat, men trots att dessa exempel finns fortsätts det att byggas hus som inte är anpassade efter lokala förutsättningar och väder. 

    Klimatanpassad arkitektur

    Inom arkitekturen börjar det alltmer att pratas om klimatanpassad arkitektur, det vill säga att det tas högre hänsyn till väderförutsättningarna på plats, så som värme, höga vattenflöden, torka eller rasrisk, men också till framtida klimatförändringar såsom ökad rasrisk, ökad risk för översvämningar, hetta, stormar och liknande.

    I många städer idag byggs parker vid vattenkanten som dubblerar som rekreationsområde och dagvattenhantering men som även är stötdämpare mot översvämningar och, i vissa utsatta områden, även för tsunamis och svåra stormar. Samtidigt renar dessa parker vattnet och kan vara ett paradis för djur- och naturliv. Några exempel är Brooklyn Bridge Park i New York, USA, dagvattendammen Exercisfältet i Uppsala och Amfibieparken Memories of Water vid Rio Negro i Colombia. Kanske är det de kriser som klimatförändringarna skapar som gör att den regenerativa arkitekturen sätter fart på riktigt. Det återstår att se. Men jobbar du med arkitektur är det regenerativa synsättet definitivt något att lära dig mer om.

    Nyfiken på att lära dig mer om Regenerativ arkitektur? I min och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tar vi upp regenerativ arkitektur som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.

    Foto ovan: Måns Berg. Bild på Whites Dagvattendamm Exercisfältet i Uppsala

    Foto högst upp: Lucas Bravo @Unsplash. New York skyline.

  • Destination: Oslo

    Destination: Oslo

    Det var längesedan vi publicerade en destinationsguide, men nu är dags igen. Denna gång reste Johanna till vår närmsta grannhuvudstad, Oslo, för att spana efter ekologiska restauranger, hållbara aktiviteter och de mest innovativa greppen på hållbarhetsområdet för lite bättre turism.

    Att göra: Trikken till skidspåren, basta och kolla vackra ting

    Vintertid är ett självklart tips att ta tunnelbanan (trikken) ut till Holmenkollen för att åka längdskidor i världsklass. Här finns mängder med spår så länge vädret är på vår sida. Vid hållplats Frognerstuen hittar du också Kafé Saterstua, en historisk byggnad i naturnära miljö där du kan pausa efter skidåkningen, eller vandringen om det är sommartid.

    Osloborna brinner för bastubad och hippa bastuföreningar har poppat upp överallt i staden. Den populära föreningen Oslo Badstuforening har flera olika bastubad över staden. Dessa går enkelt att boka via webben för ett enkelbesök eller ett medlemskap. Flera av dem ligger vid vattnet med badstegar, duschar och omklädningsrum. Jag testade bastun vid Langkaia och dopp ner i 2-graders vatten med utsikt över Operahuset. Härlig, glad och festlig stämning. Besökarna är mestadels unga vuxna, men även en del turister. Ta med dig badkläder, handduk, vattenflaska och lås för skåp. Är det vinter så ta med badskor om du har.

    Munch-museet är ett måste. 11 våningar högt med fantastiska bilder från huvudsakligen Oslo och Norges stolthet, konstnären Edward Munch. På onsdagskvällarna 18-21 släpps gratisbiljetter för den med ont om pengar. Även fantastiska biblioteket Deichman är gratis att kolla in såväl som det magiska Operahuset. Kolla gärna in den innovativa parken Losaeter, som också kallar sig för ett museum utan väggar, om du har möjlighet.

    Besök: Nytt möter gammalt och klimatsmart

    Området Vulkan är en självklarhet för den medvetne besökaren. Här kan du bo på Scandic Vulkan, ett hotel som värms upp med bergvärme eller det billigare alternativet PS:hotell, där människor som står lite utanför arbetsmarknaden får chans att arbeta genom en typ av social verksamhet som heter Oslo Kollega ( Påminner om svenska Vägen Ut-kooperativen).

    Här kan du äta på berömda Mathallen, en fin tegelbyggnad som är fullt av restauranger och mat. Vulkanfisk heter en av restaurangerna, som serverar miljöbättre fisk och skaldjur på bra råvaror.

    I Vulkan ligger också Michelin-stjärnebelönade Restaurang Kontrast som har ett superlokalt, ekologiskt utbud av mat baserade på vad som finns tillgängligt för dagen. Med egen odling på taket, enbart ekologiskt eller viltfångat kött och fisk, ekologiska viner och gedigen kompostering är detta ett måste för finsmakaren.

    När du sovit ut och ätit dig mätt kan du vandra runt och kolla in all häftig gatukonst i området. Vägen förbi Dansens hus mot området Grünerløkka går igenom härliga kvarter med grafitti, makerspace-utrymmet Bitraf, gallerier och annat kulturutbud längst Akerselva.

    I Grünerløkka, ett stenkast bort, finns små butiker som ofta blandar nytt med second-hand, vintage och större företags andra handsförsäljning (Ganni, Acne mfl). Matutbudet är stort och stämningen är ung och pigg.

    Att shoppa: Kurerat second hand

    Du hittar många second hand-butiker av olika slag i staden. På Universitetsgade ligger både butiken Cirkulaert, som säljer handplockat second hand på kommission samt Frälsningsarméns Arkivet, några meter bort. Men det är inte billigt, här är det snarare fokus på att hitta något unikt.

    Närmare centralstationen och Operahuset ligger UFF Vintage Heaven. Här är priserna lägre och stilen är mer av 80-90-tal. Mängder av varma tröjor, trendiga vuxenoveraller och unika rariteter hittar du i denna välfyllda butik. Det finns många UFF i Oslo så det finns gott om möjligheter att shoppa för-älskade kläder.

    Maritastiftelsen och Erikshjälpens butik M&E har låga priser och fint utbud. Dessutom kryllar det av vintage och second hand i områden som Grünerløkka. Ta dig bortanför Karl-Johann om du vill hitta specialbutikerna.

    Så reser du dit

    Från Göteborg är det helt klart billigast och smidigast att ta bussen. Jag betalade 245 kr per resa med Vy buss, utrustad med välfungerande WiFi och toalett. Går att boka direkt på deras webb eller via sj.se, där du också kan välja tåg om du föredrar det. Tidsåtgång 3,5 h.

  • Blåvalar som kolsänka

    Blåvalar som kolsänka

    Tobias Jansson har gått på bio och lärt sig om blåvalar som binder koldioxid, omlokaliserar näringsämnen och bidrar till biologisk mångfald. En gigant i havet som är viktigare än vi tidigare trott.

    Högt upp på berget ovanför Liseberg i Göteborg tronar sedan 2023 en ”geodetisk sfär”, en byggnad bestående av liksidiga trianglar. I mellandagarna besökte jag Wisdome, som den heter, för första gången. Filmen om blåvalar, Blue Whales – Return of The Giants skakade om med förnyade insikter om kraften i ”rewilding”, ett begrepp som bland annat rymmer att skydda och återinföra stora djur i ekosystemen.

    Och stora är de, blåvalarna, de största djur som någonsin levat, med en längd på uppåt 30 meter och en vikt på mellan 150 och 200 ton. För drygt 100 år sedan fanns det uppskattningsvis 250000 blåvalar i världshaven, men den kommersiella jakten för mat och valolja decimerade populationen till ett minimum. Idag finns det 15000 blåvalar och tecken på att vissa bestånd håller på att återhämta sig.

    Filmen följer bland annat ett forskningsteam i mexikanska Kaliforniaviken dit blåvalarna återvänt – och bidrar till att ekosystemet blomstrar. Valarna fyller en vital funktion för havens hälsa; genom att äta krill (små kräftdjur) i djupen och släppa avföring uppe vid ytan omlokaliserar de näringsämnen, den så kallade ”valpumpen”. Ökad näringstillgång gör förutsättningarna goda för växtplankton, som, förutom att binda koldioxid och producera nästan hälften av allt syre i atmosfären, utgör basen i näringskedjan. Detta gör att populationer av småfisk och andra havslevande djur växer.

    Blåvalarna fungerar också som en kolsänka. En stor val binder 33 ton koldioxid under sin livstid, mer än 1000 träd. Fler valar ger alltså ökad biologisk mångfald och bidrar till att motverka klimatförändingarna. Om populationen kan fås att återgå till samma storlek som innan den kommersiella jakten kommer vi ha valarna att tacka för mycket.

    Wisdome är en nationell satsning med utgångspunkt i världsledande forskning inom visualisering av vetenskap. Visualiseringsdomer liknande den i Göteborg finns bland annat i Stockholm och Malmö.

    Vill du veta mer om ”rewilding”? I min och Johanna Ståls föreläsning Regenerationen tar vi upp rewilding som en möjlighet för att regenerera ekosystem (återskapa och förbättra) vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ arkitektur, livsstil med mera.

    Foto: NOAA Photo Library, Public domain, via Wikimedia Commons

  • Månadens kulturtips

    Månadens kulturtips

    Snart julledigt och tid för att njuta av kultur och vila. Johanna Stål ger här tips på nya tv-serier, filmer och böcker att kolla in under lediga dagar. I bruset hittas en dokumentär om återvildning, om Temu samt reportage om fascism.

    Strömmat

    Jag har länge suktat efter att titta på dokumentären Wilding, som finns att hyra på bland annat Amazon Prime. Dokumentären som bygger på boken Wilding av Isabella Tree handlar om en gård som återvildades i Storbritannien och vad som hände då. Jag hoppas få tiden att kolla nu i jul.

    Om du eller någon närstående shoppar mycket på onlineplattformar såsom Temu, Wish, Shein och Alibaba, kan det vara av nytta att titta på den korta dokumentären Sanningen bakom Temu på TV4Play. Farliga kemikalier, dålig kvalitet, dålig säkerhet etcetera är sådant som uppkommer vid en lite närmare blick på produkterna som köps därifrån.

    Jag har pratat mig varm om boken Rävbacken till alla jag känner, men sedan upptäckte jag att Emil som står bakom boken också driver Naturpodden. Massa spännande reportage att lyssna på och lära sig av – bland annat om naturrestaurering men även om skogsbruk, björnar och våtmarker.

    I bokhyllan

    Nu lägger Naturskyddsföreningen ner sin produktion av årsböcker, en utgivning som varit unik i sitt slag i Sverige och stått för många av de bästa miljöböckerna. Ett tips är därför att köpa någon av de senaste årens utgivna böcker för att ta del av mycket av den klokskap som förmedlas därigenom. Den senaste i raden är boken Våtmark av Anna Froster, som jag tipsat om tidigare under hösten.

    Tidningen EXPO är en lysande stjärna i ett allt mer sargat medielandskap. Genom vassa, orädda reportage granskas högerextremism och olika former av extremism. De har tidigare skrivit reportage om ekofascism och om likheter mellan extremhöger, extremvänster och romantiserade gröna ideal. I det senaste numret finns ett spännande reportage om Fascistisk självförbättring, renlevnadsideal och självförbättring som går hand i hand med fascismen. Läs, eller ännu bättre, prenumerera.

    En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se



  • Regenerativa julklappar

    Regenerativa julklappar

    Sitter du och sliter ditt hår för vad du ska köpa i julkapp som inte innebär att späda på sopberget utan något som faktiskt har en positiv påverkan på miljön? Kolla då in listan nedan för lite förslag.

    Till den vuxne:

    • Genom Svensk kolinlagring kan du köpa en julklapp för 450 kronor som bidrar till att 2000 kvadratmeter jordbruksmark under ett år brukas på ett sätt som binder mer koldioxid i marken.
    • Varför inte en skaffa en bildande bok? Några nyutkomna som vi varmt rekommenderar är Rävbacken av Emil Nilsson och Regeneration av Paul Hawken. En nobelprisvinnare, såsom Han Kangs Vegetarianen är inte helt fel heller. Givetvis funkar en bättre begagnad bok också lika bra!
    • Om personen behöver kläder så tipsar vi om exempelvis Patagonias av regenerativt odlad bomull, Houdini som arbetar åt det hållet, regenerativa ullskor från Allbirds eller yllekläder från svenska Woolpower.
    • En låda med regenerativt kött eller buljong från exempelvis Gröna Gårdar är inte fel för köttälskaren. Se till bara att hålla det kylt. Även vildsvinskött är bra och finns att köpa från lokala jägare runt om i landet. Det är även bra att förädla alla delar av djuren. Köp talg, buljong, märg, lever och ister från exempelvis det lilla företaget Fett och flott.
    • Kulturarvsorter av baljväxter och linser såsom Nordisk råvara.
    • Olika typer av livsmedel såsom kaffe, te och choklad som är Fairtrade-certifierat ger positiva effekter på flera plan och är bra alternativ.
    • För den ekonomisk sinnade kan du köpa investeringar via Trine i förnybar energi på nya marknader runt om i världen.
    • Fröer. Antingen kan du tar fröer från växter du själv har, eller byta till dig kulturarvssorter. Eller så handlar du från exempelvis Runåbergs fröer.
    • Swisha en slant till oss på Camino för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete att skriva och föreläsa om den regenerativa utvecklingen. Stötta oss via Swish: 1236691190

    Till barnet/ ungdomen:

    • Insektshotell – det finns insektshotell som är gjorda på ett sätt som insekterna faktiskt har nytta av, snarare än att det är en snygg design. Eller så bygger du ett eget, se lite tips här
    • Fröer till ängsblommor som man själv kan planter exempelvis i dikeskanter.
    • Böcker som väcker nyfikenhet. Det finns massa fina djur och naturböcker för barn och ungdomar, men en som växer extra nyfikenhet kan vara Yuval Noah Harari Den ostoppbara människan: så tog vi över världen.
    • För-älskade leksaker, spel, pussel och pyssel. Det finns ändlöst med leksaker second hand att köpa i julklapp. Spara pengar och gör miljön en tjänst genom att handla det i första hand.
    • En cykel. Med en cykel får barnet frihet, motion, frisk luft och en ökad förståelse kring energi. Barn som cyklar tidigt tenderar också att fortsätta cykla längre fram i livet.

    Har du fler tips får du mer än gärna lägga till en kommentar.

  • Lärdomar från Loop

    Lärdomar från Loop

    En stor butiksyta, ett ”marknadstorg”, som samlar många olika designers och företag inom återbruk och redesign – det var grundidén för popup-butiken Loop i Östersund som höll öppet i maj och juni i år.

    Butiken var en del i arbetet med att att testa affärsmodell, engagera medborgare och få till samarbeten med lokala företag för kommunens kommande kretsloppspark. Förstudierapporten Loop – cirkulär popup beskriver projektet och de lärdomar som har kunnat dras. Rapporten är väldigt matig och täcker allt från moodboards för visuell identitet till juridiska aspekter och genomförande. Mottagandet av Loop var övervägande positivt och visar potentialen för en permanent cirkulär hubb i Östersunds kretsloppspark, liksom värdefulla insikter i prissättning och möjliga samarbeten. Och på tal om cirkulära popup-butiker: Under perioden 24 november till 23 december håller Repris, en sådan butik i Västerås, öppet.