-
Festival i apokalypsens skugga
Camino har gått på vetenskapsfestival, spanat in en utställning om apokalypser och lyssnat på samtal om utopier.
Just nu pågår Vetenskapsfestivalen i Göteborg, en knapp vecka där forskningen möter allmänheten på hundratals föreläsningar, work-shops och prova på aktiviteter. I år är temat Framtiden och på stadsbiblioteket kryllar det av seminarier om utopier och möjliga framtider, på närliggande konstmuseet är apokalypser i fokus och på andra ställen i stan kan man prova på framtidens mat, testa livet som flykting via VR och fika med en forskare och mycket mer.
Utopier ses ibland som lite farliga och som något som pekar mot ett slags ultimat slutgiltigt mål där de kan snarare kan bli till dystopier för andra. De kan också ibland likställas med olika processer för att att införliva exempelvis socialism. Men Camilla Brundin Borg, forskare inom litteraturvetenskap med utopier som fokus, menar att utopier bör ses som en ständigt pågående läroprocess snarare än som ett färdigt mål. Utopier säger mer om samtiden än framtiden och är ofta en kritik mot rådande ordning. Många äldre utopier kan så här i backspegeln visa på en riktning som samhället rört sig mot – kvinnliga rättigheter, mer jämlikhet, större rättigheter för djur, mindre fattigdom osv. Medan dystopier ofta används som avskräckande exempel, med George Orwells 1984 som kanske den oftast använda exemplet när det kommer till övervakning.
Samtidigt som utopier utmålar en framtid som vi kanske vill sträva mot, så säljer ofta dystopierna bättre i form av tv-serier, filmer och litteratur. Men Brundin Borg menar att det inte är där vi ska leta efter dagens utopier, utan de kanske snarare finns i de tv-serier som handlar om att flytta ut på landet och köpa en bondgård och liknande.
Apokalyptisk konstmuseum
På Göteborgs Konstmuseum pågår just nu den dystopiska utställningen Apokalyps, där en samling, huvudsakligen moderna konstverk som på olika sätt speglar undergång och framtid, visas upp. Trots att museets guide påtalar att det finns delar av hopp i utställningen, så är det en dyster uppvisning av mestadels groteska undergångsscenarier. Förvånande saknas nästan helt kopplingar till den pågående miljö- och klimatkrisen. Detta fångas dock upp av utställningen Arvedal, där konstnärer från Konstgruppen i Extinction Rebellion har omtolkat klassiska, naturromantiska verk i museets samling i syfte att uppmärksamma klimatförändringarna.
Huvudbild: Konstnärerna Karin Elmgren och Gabriella Kalmar från Konstgruppen i Extinction Rebellion har omtolkat naturromantiska, klassiska verk i museets samling i syfte att uppmärksamma klimatförändringarna. Här en tolkning av Anders Zorn, där sjön är uttorkad.
Installation av Cajsa Von Zeipel i utställningen Apokalyps Foto: Hossein Sehatlou
samt t.h. installation Kim Simonsson, Savoy hydda, 2023, pressbild -
Dedikerade till planetens hälsa
Dedicated är ett svenskt modevarumärke som lägger manken till för att erbjuda kläder av ansvarsfullt valda material med avseende på miljöpåverkan och produktionsvillkor. Som ett av de första företagen i Sverige har de anammat certifieringen Regenerative Organic Certified.
Vid starten 2006 sålde Dedicated framförallt t-shirts med kreativa tryck från illustratörer och konstnärer runt om i världen, men med åren har kollektionen breddats till en mängd olika typer av plagg. Kläderna är gjorda av material som hampa, linne, lyocell (textilfibrer från träråvara), återvunnen ull och återvunnen nylon (från gamla fiskenät).Som ett av få företag i Sverige är de också tidiga med ekologisk bomull certifierad enligt Regenerative Organic Certified (ROC), ett certifieringsprogram som tagits fram av bland annat Rodale Institute som sedan 1947 forskat på mer naturliga och framtidsvänliga sätt att bedriva jordbruk, och outdoorklädmärket Patagonia.
ROC verifierar företag som arbetar med ett regenerativt sätt att bruka jorden för livsmedel, textilier med mera, det vill säga som främjar biologisk mångfald och utvecklar det lokala ekosystemet. Certifieringen utgår från tre grundpelare: Jordhälsa (minimera plöjning, använda täckgrödor, växtrotation, främja biologisk mångfald m m), social rättvisa och djurhälsa. ROC lanserades 2017 och idag är över 300 gårdar, 250 varumärken och 2000 produkter certifierade.
Dedicated har butiker i Göteborg och Stockholm och märket säljs också av återförsäljare runt om i Europa, liksom online.
I föreläsningen Regenerationen berättar Caminos Johanna Stål och Tobias Jansson mer om regenerativ utveckling inom jordbruk, skogsbruk, arkitektur, livsstil med mera.
-
Framtidssäkra din trädgård
Du som har en trädgård att sköta om har stora möjligheter att påverka ditt lokala ekosystem och skapa ett paradis för växter och djur såväl som för människor. Här är Johanna Ståls bästa tips för att röra sig mot en mer regenerativ trädgård.
- Kartlägg ekosystemet som din trädgård tillhör. Undersök vad det finns för träd runt omkring, vilka växter trivs i grannarnas trädgårdar? Är marken gammal sjöbotten eller sandig tallskog? Detta förarbete hjälper dig att lyckas med att skapa en levande och lättskött trädgård.
- Klipp inte gräsmattan under maj. Det är tiden då insekter vaknar till liv och törstar efter nektar. Alla blommor i gräsmattan är kalas för dem. Dessutom ger du gräsmattan en chans att vakna till liv och växa till sig.
- En gräsmatta ska ha massa olika arter i sig, brunört, maskros, mossa… det är naturliga inslag som också gör gräsmattan mer levande och hållbar. Du kan alltså skippa kalk och ogräsrensning i gräsmattan.
- Ha inte marken bar. Se till att all jord är täckt, antingen med marktäckande växter eller med gräsklipp eller annat organiskt material. Nu på våren kan man tömma trädgårdskomposten och lägga det på marken som jordförbättring. Att den inte är helt omvandlad till jord gör absolut inget. På detta sättet ökas mullhalten i jorden, vilket gör att bland annat daggmaskar trivs bättre, men också att jorden binder mer kol och blir en så kallad kolsänka. Har du mycket mark och har lyckats skapa mullrik mark så kan detta även hjälpa till att absorbera vatten vid ihållande regn och risk för översvämningar.
- Minimera hårdgjorda ytor. Det kan vara lockande att lägga sten, asfalt eller trädäck på stora delar av trädgården, men i en regenerativ trädgård är det det levande som bidrar till ekosystemet.
- Om du låter löv ligga kvar på gräsmattan under hösten så kommer dessa nu brytas ner och bli näring i gräsmattan. När du klipper ner torkade perenner för att snygga till i trädgården, kan du klippa dem i små små bitar och låta dem ligga kvar och bli till näringsrik jord. Att efterlikna det naturliga kretsloppet gör att du inte behöver köpa jord utan att du skapar din egen. Har du mycket buskar och grenar i trädgården kan det vara värt att köpa en kompostkvarn som snabbt förvandlar grenarna till finfördelat material.
- Du kan skapa din egen jordfabrik och här finns det många sätt: att använda bokashi, att ha trädgårdskompost eller varmkompost, beroende på ambitionsnivå. Här råder olika meningar kring vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt, så där får man göra en egen bedömning.
- Ett alternativ är att gå ihop med grannar om ni har något bra utrymme. Där kan ni hjälpas åt att lämna organiskt material och hämta bra jord.
- Om du ”måste” köpa jord så köp ekologisk, torvfri jord. Torvjord bidrar till utdikning av våtmarker – ett stort miljöproblem.
- Läs på aktuell information om vilka växter som är invasiva och undvik dessa. Finns de redan i din trädgård, se till att de inte sprider sig.
- Tänk att du ska skapa ett smörgåsbord för pollinatörer som räcker under hela säsongen. Tidiga vårblommor, sommarblommor och höstprakt. Det bästa är att det matchar med att få en vacker trädgård hela säsongen. Och välj perenna sorter, så sparar du tid, pengar och efterliknar naturen mest.
- Minska städandet. Låt stenar, sandhögar, kvistar etc ligga så det finns gott om gömställen och viloplatser för olika djur, såsom igelkottar och vildbin.
- Överkurs är att klimatanpassa din trädgård. Exempelvis genom att plantera träd som kan skugga under värmeböljor, skapa en bit våtmark/ damm som kan ta hand om skyfall och hjälpa djurlivet på traven.
Om du genomför några av dessa steg så gör du inte bara din trädgård mer regenerativ, utan även mer motståndskraftig och levande. Ju bättre du lär känna din trädgård och dina ekosystem desto lättare kommer det bli att sköta om trädgården.
Foto: Bild från toodlingstudio / Pixabay
-
5 principer för regenerativ arkitektur
Regenerativ arkitektur handlar om att låta den byggda miljön vara en integrerad och levande del av ekosystemet. Men vad innebär det mer specifikt? Här är fem principer för regenerativ arkitektur.
1 Systemtänkande
Ta hänsyn till att varje del av det lokala ekosystemet är beroende av alla
andra delar, allt är sammankopplat. Inventera parametrar som geografiska förutsättningar, klimat, årsnederbörd, djur och växter på platsen, tidigare bebyggelse och de människor som bor där.
2 Landskapsintegration
Se den byggda miljön som en förlänging av den lokala biologiska miljön. Nya byggnader integreras i landskapetet och fungerar som en aktiv komponent som
utvecklas tillsammans med lokal flora och fauna.
3 Biologisk mångfald
Analysera vilka arter som lever på platsen, och vilka som funnits där tidigare.
Sträva efter att bidra till att återställa skadade ekosystem och låt den byggda miljön utvecklas tillsammans med den lokala biologiska miljön.
4 Nyttja och återställa lokala resurser
Återställ utarmad eller kontaminerad mark i samband med nybyggnation. Skapa byggnader som samlar in regnvatten, renar och återanvänder vatten, renar luften och bidrar till att binda kol i jord och växtlighet. Utnyttja möjligheter till lokal energiproduktion genom sol, vind, bergvärme etc.
5 Community och social hänsyn
Samskapande av platsen genom att involvera människor med olika bakgrund, inklusive personer från lokalsamhället vid nybyggnation. Integrera lokalsamhällets värderingar och behov, undvik ”grön gentrifiering”.
Det finns olika sätt att ”skära kakan på” och olika aktörer som skriver om eller arbetar med regenerativ arkitektur har olika, men nästan alltid överlappande, uppsättningar av principer. Ovanstående fem principer är inspirerade av en text i den amerikanska arkitekturtidningen Green Building & Design.Tidningen tar bl a upp företaget HMTX huvudkvarter i Connecticut (bilden), ritat av McLennan Design. Byggnaden är fint integrerad i miljön och står på pelare för att bevara det existerande landskapet. Regnvatten samlas in och används bl a för bevattning, all energi produceras lokalt med solceller, man gör det mesta möjliga av det naturliga ljuset i inomhusmiljön, gröna tak tar hand om dagvatten och främjar insekters livsmiljö. Dessutom bidrar man till det intilliggande samhället genom att upplåta plats för lokala konstnärer som får verka i byggnaden under viss tid.
I vår föreläsning Regenerationen, med inriktning arkitektur och design, går Caminos Johanna Stål och Tobias Jansson igenom principerna mer grundligt och ger många belysande exempel. Läs mer om föreläsningen här!
Foto: Dagvattendammen Exisercisfältet i Uppsala, White arkitekter, är byggt med flera av principerna i åtanke: systemtänk, biologisk mångfald, landskapsintegration samt att återställa lokala resurser.
-
Havsbönder renar haven
I skuggan av försurade, övergödda hav fyllda av söndertrålade bottnar, fiskodlingar med antibiotikastinna fiskar som rymmer ur sina nät och sprider sjukdomar till den vilda fisken, är det allt fler som överger industrin för att sadla om. En väg framåt kan vara att bli en regenerativ havsbonde som istället återskapar havens ekosystem.
Hundratusentals laxar rymmer varje år från bland annat laxodlingar och smittar ner vild fisk med sjukdomar, skapar antibiotikaresistens och förstör havsekosystemen. Senast för någon vecka sedan rymde 27 000 laxar från en laxodling utanför Dyröy i Norge, något som företaget försöker ta hand om genom att utlova hittelön på 500 kronor per infångad lax. Men med liten framgång.
– Det här är en tickande ekologisk bomb, säger laxexpert Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi vid Göteborgs Universitet till P4 Göteborg. När den odlade laxen simmar bland vildlaxen sprider de sjukdomar och parasiter, enligt Johan Höjesjö.
– Vildlaxen har gått ned med 50 procent och det här är ett bekymmer som man känner till väl. De odlade laxarna lever mycket mer tätt och ser väldigt tilltufsade och konstiga ut, fortsätter han.Marknad för nya yrken
När allt fler vill sluta med det traditionella fisket som allt mer kommit att förstöra havsekosystemen, har det öppnat för en generation av nya havsförvaltare. En av dessa är Bren Smith, som porträtteras i dokumentären Food Inc 2 och även är författare till boken Eat like a Fish. Idag odlar han 10 hektar kelp, ostron, musslor och pilgrimsmusslor i flera ”våningar” ner mot havsbotten. Inte bara ger det mat som kan skördas utan dessutom hjälper det till att rena haven från övergödning och binda kol. En kelp-planta binder fem gånger mer kol än en landlevande växt, enligt Smith.
I Västsverige finns flera alg- och musselodlingar med liknande syften och runt om i världen, bland annat utanför New York där miljarder ostron odlats sedan 2012 och markant renat vattnet.
Den stora utmaningen nu är att få människor att byta ut odlad fisk mot musslor, ostron och alger. En uppdaterad hemkunskap för vår tid.
För dig som vill läsa mer om att bruka och vårda havet enligt regenerativa principer finns, förutom Bren Smiths egna bok, böckerna Rewilding the Sea av Charles Clover, Ecological Redeption: Ocean farming in the era of Climate Change av Hildegarde Hannum och Bren Smith samt The Seaweed Revolution av Vincent Doumeizel.
I föreläsningen Regenerationen tar vi upp bland annat brukandet av havet som en del i omställningen mot en planet i ekologisk balans. Läs mer om föreläsningen här!
Foto: Shane Stagner @unsplash
-
Regenerativa byggmaterial
När arkitektkontoret Semrén & Månsson / GAJD arkitekter i Göteborg ordnade en hållbarhetsmånad med tema Regenerativ arkitektur under januari och början av februari skapade man en materialutställning i kontorets entré med en mängd spännande cirkulära och regenerativa byggmaterial.
Vad är ett regenerativt byggmaterial? Ett svar kan vara att det är ett material som bidrar positivt till ekosystemet på ett eller annat vis – antingen genom att t ex främja biologisk mångfald och bygga upp jorden när råmaterialet odlas, eller genom att t ex rena luften när materialet är på plats i byggnaden.
Sen är det en glidande skala från material som är regenerativa (positiv påverkan) till hållbara (nollpåverkan/cirkulära). När man väljer material som är hållbara men kanske inte fullt ut regenerativa kan en aspekt vara att sträva efter material som efterliknar den resurseffektivitet som alltid finns i naturen, genom att göra så mycket som möjligt med så lite som möjligt och utnyttja det som redan finns på platsen.
Mycel
[Bild 1] En intressant möjlighet är att odla fram material med hjälp av mycel, tunna svamptrådar. Svampen får växa med restflöden från spannmålsodling som näring och med sågspån eller annat som ger stadga – det vill säga råmaterial som bara skulle gått till spillo och som kan finnas lokalt på en plats där byggnation ska ske. Slutresultatet blir ett starkt material med låg vikt som vid odlingen får växa i plastkontainrar motsvarande byggblock av olika storlek. Blocken sammanfogas sedan till hela byggnader, såsom Hy-Fy Tower, en testbyggnad vid konstmuseet MoMa PS1 i New York och The Growing Pavilion i Eindhoven, Nederländerna. Ett svenskt exempel på försök med byggmaterial av mycel är Formill.
Hampakalk
[Bild 2] Hampa har odlats i tusentals år för användning som livsmedel, fiber till rep, papper, textiler m m, men under 1900-talet förbjöds odlingen av hampa, av känd anledning. Under de senaste decennierna har regelverken ändrats och hampa har fått en revival, bland annat som byggmaterial i form av hampakalk (hempcrete) som kan användas i konstruktionen av väggar. Hampaplantan har ett djupt rotsystem som bidrar positivt till jordhälsan på en mängd olika sätt och binder in kol dubbelt så effektivt som träd, samt kräver minimalt med vatten. Hampakalk är stort i bl a Frankrike. En svensk aktör inom hampakalk är House of Hemp.
Nyfiken på att lära dig mer om regenerativ arkitektur och regenerativa material? I Johanna Ståls och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tas regenerativ arkitektur upp som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem, vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.
Foto Tobias Jansson -
Mindre material med digitala mönsterverktyg
Succémusikalen Charlie och chokladfabriken på Göteborgsoperan är inte bara ett färgsprakande äventyr för barn och vuxna – det är också första föreställningen i världen som använder sig av ett digitalt mönsterverktyg som bland annat minskar materialåtgången.
– GöteborgsOperan är – såvitt vi vet – det första teaterhuset i världen som använder det digitala mönsterverktyget CLO (CLO | 3D Fashion Design Software (clo3d.com)) som skapar mönster till kostymer i 3D. Inom modebranschen har det använts tidigare, säger Emil Rinstad, pressansvarig på Göteborgsoperan.
Efter att medarbetarna utbildats och testat skapades till Charlie och chokladfabriken kostymerna för första gången, från ”ax till limpa” i CLO, i dialog med den brittiska kostymdesignern Rachael Canning.
Traditionellt skapas mönstren för hand av en tillskärare och klipps ut av papper. Men i CLO finns alla artister inlagda som ”dockor” i programmet och mönster kan enkelt ändras i programmet. Detta nya arbetssätt är relevant ur såväl ekonomi- och hållbarhetsperspektiv – eftersom kostymdesigner inte behöver resa hit lika många gånger. Materialåtgången kan också bli mindre eftersom färre fysiska provplagg behöver sys upp. Mönster kan också ändras smidigt i datorn istället för att skapas på nytt från scratch.
Banderoller blir väskor
Göteborgsoperan har sedan en tid tillbaka ett gediget miljöarbete, som satte fart med uppsättningen av Nibelungens Ring-triologin för några år sedan, som Camino skrev om då.
En trevlig detalj som besökare i operabutiken kan lägga märke till är att de tidigare stora förställningsbilder i tyg som sitter på utsidan av huset omvandlas till väskor som säljs i butiken.
Utöver de tidigare högt satta miljöambitionerna arbetar operan just nu extra med att minska energianvändningen och antalet flygresor.
Föreställningen Charlie och chokladfabriken är också en fantastisk inre resa som ger tankar kring fantasins makt och förmågan att föreställa oss det som inte redan finns. Det ger också en välbehövlig känga till ytlighet, ha-begär och konsumtionssamhället, med glimten i ögat.
Foto föreställningen: Lennart Sjöberg
Foto väskor: Tilo Stengel
-
Arkitektur som efterliknar ekosystem
Varför bygger vi likadana byggnader i afrikanska städer som i nordeuropeiska? Trots att väder, klimat och lokala förutsättningar är väldigt olika så ser den moderna arkitekturen i de stora afrikanska städerna förbluffande likadant ut som vilken annan storstad som helst. En skyline med blekgrå fasader som tornar upp sig mot himlen.
I den regenerativa arkitekturen är detta något vi måste flytta oss bort från. Eller snarare, vi behöver flytta oss tillbaka till hur vi tänkte förr, fast ta hjälp av modern teknik och kunnande. I regenerativ arkitektur är byggda miljöer en levande del av ekosystemet som bidrar med mer positivt än negativt för människa och natur. Byggnader i exempelvis Nigeria skulle kunna efterlikna regnskogen, med dess olika lager av skuggande skydd från det starka solljuset. Regn, som i på många platser är ovanligt och efterlängtat, kan fångas in genom utsträckta ”blad” på fasadens tak, som likt träd leder ner vatten till rötterna.
I nordeuropeiska städer är vatten inte en lika stor bristvara. Där kanske snarare de stora regnmängderna behöver ledas bort från bebyggda marker ner till stadsnära våtmarker eller underjordiska vattenreservoarer. Där är dagsljus på vintern en bristvara som skulle kunna tas tillvara för att minska elanvändningen under kalla dagar och välisolerade hus av naturmaterial kan skapa skydd mot ett bistert väder.
Eastgate Center i Harare, Zimbabwe, är ett exempel på en byggnad där arkitekterna har tittat på de lokala förutsättningarna. Genom en biomimetisk ( att härma naturens egna lösningar) design som efterliknar termiternas stackar skapas så kallad passiv ventilation där värmen fångas in under dagen och vädras ut på natten. Detta enda exempel från 1990-talet är vida omtalat, men trots att dessa exempel finns fortsätts det att byggas hus som inte är anpassade efter lokala förutsättningar och väder.
Klimatanpassad arkitektur
Inom arkitekturen börjar det alltmer att pratas om klimatanpassad arkitektur, det vill säga att det tas högre hänsyn till väderförutsättningarna på plats, så som värme, höga vattenflöden, torka eller rasrisk, men också till framtida klimatförändringar såsom ökad rasrisk, ökad risk för översvämningar, hetta, stormar och liknande.
I många städer idag byggs parker vid vattenkanten som dubblerar som rekreationsområde och dagvattenhantering men som även är stötdämpare mot översvämningar och, i vissa utsatta områden, även för tsunamis och svåra stormar. Samtidigt renar dessa parker vattnet och kan vara ett paradis för djur- och naturliv. Några exempel är Brooklyn Bridge Park i New York, USA, dagvattendammen Exercisfältet i Uppsala och Amfibieparken Memories of Water vid Rio Negro i Colombia. Kanske är det de kriser som klimatförändringarna skapar som gör att den regenerativa arkitekturen sätter fart på riktigt. Det återstår att se. Men jobbar du med arkitektur är det regenerativa synsättet definitivt något att lära dig mer om.
Nyfiken på att lära dig mer om Regenerativ arkitektur? I min och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tar vi upp regenerativ arkitektur som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.
Foto ovan: Måns Berg. Bild på Whites Dagvattendamm Exercisfältet i Uppsala
Foto högst upp: Lucas Bravo @Unsplash. New York skyline.
-
Destination: Oslo
Det var längesedan vi publicerade en destinationsguide, men nu är dags igen. Denna gång reste Johanna till vår närmsta grannhuvudstad, Oslo, för att spana efter ekologiska restauranger, hållbara aktiviteter och de mest innovativa greppen på hållbarhetsområdet för lite bättre turism.
Att göra: Trikken till skidspåren, basta och kolla vackra ting
Vintertid är ett självklart tips att ta tunnelbanan (trikken) ut till Holmenkollen för att åka längdskidor i världsklass. Här finns mängder med spår så länge vädret är på vår sida. Vid hållplats Frognerstuen hittar du också Kafé Saterstua, en historisk byggnad i naturnära miljö där du kan pausa efter skidåkningen, eller vandringen om det är sommartid.
Osloborna brinner för bastubad och hippa bastuföreningar har poppat upp överallt i staden. Den populära föreningen Oslo Badstuforening har flera olika bastubad över staden. Dessa går enkelt att boka via webben för ett enkelbesök eller ett medlemskap. Flera av dem ligger vid vattnet med badstegar, duschar och omklädningsrum. Jag testade bastun vid Langkaia och dopp ner i 2-graders vatten med utsikt över Operahuset. Härlig, glad och festlig stämning. Besökarna är mestadels unga vuxna, men även en del turister. Ta med dig badkläder, handduk, vattenflaska och lås för skåp. Är det vinter så ta med badskor om du har.
Munch-museet är ett måste. 11 våningar högt med fantastiska bilder från huvudsakligen Oslo och Norges stolthet, konstnären Edward Munch. På onsdagskvällarna 18-21 släpps gratisbiljetter för den med ont om pengar. Även fantastiska biblioteket Deichman är gratis att kolla in såväl som det magiska Operahuset. Kolla gärna in den innovativa parken Losaeter, som också kallar sig för ett museum utan väggar, om du har möjlighet.
Besök: Nytt möter gammalt och klimatsmart
Området Vulkan är en självklarhet för den medvetne besökaren. Här kan du bo på Scandic Vulkan, ett hotel som värms upp med bergvärme eller det billigare alternativet PS:hotell, där människor som står lite utanför arbetsmarknaden får chans att arbeta genom en typ av social verksamhet som heter Oslo Kollega ( Påminner om svenska Vägen Ut-kooperativen).
Här kan du äta på berömda Mathallen, en fin tegelbyggnad som är fullt av restauranger och mat. Vulkanfisk heter en av restaurangerna, som serverar miljöbättre fisk och skaldjur på bra råvaror.
I Vulkan ligger också Michelin-stjärnebelönade Restaurang Kontrast som har ett superlokalt, ekologiskt utbud av mat baserade på vad som finns tillgängligt för dagen. Med egen odling på taket, enbart ekologiskt eller viltfångat kött och fisk, ekologiska viner och gedigen kompostering är detta ett måste för finsmakaren.
När du sovit ut och ätit dig mätt kan du vandra runt och kolla in all häftig gatukonst i området. Vägen förbi Dansens hus mot området Grünerløkka går igenom härliga kvarter med grafitti, makerspace-utrymmet Bitraf, gallerier och annat kulturutbud längst Akerselva.
I Grünerløkka, ett stenkast bort, finns små butiker som ofta blandar nytt med second-hand, vintage och större företags andra handsförsäljning (Ganni, Acne mfl). Matutbudet är stort och stämningen är ung och pigg.
Att shoppa: Kurerat second hand
Du hittar många second hand-butiker av olika slag i staden. På Universitetsgade ligger både butiken Cirkulaert, som säljer handplockat second hand på kommission samt Frälsningsarméns Arkivet, några meter bort. Men det är inte billigt, här är det snarare fokus på att hitta något unikt.
Närmare centralstationen och Operahuset ligger UFF Vintage Heaven. Här är priserna lägre och stilen är mer av 80-90-tal. Mängder av varma tröjor, trendiga vuxenoveraller och unika rariteter hittar du i denna välfyllda butik. Det finns många UFF i Oslo så det finns gott om möjligheter att shoppa för-älskade kläder.
Maritastiftelsen och Erikshjälpens butik M&E har låga priser och fint utbud. Dessutom kryllar det av vintage och second hand i områden som Grünerløkka. Ta dig bortanför Karl-Johann om du vill hitta specialbutikerna.
Så reser du dit
Från Göteborg är det helt klart billigast och smidigast att ta bussen. Jag betalade 245 kr per resa med Vy buss, utrustad med välfungerande WiFi och toalett. Går att boka direkt på deras webb eller via sj.se, där du också kan välja tåg om du föredrar det. Tidsåtgång 3,5 h.
-
Blåvalar som kolsänka
Tobias Jansson har gått på bio och lärt sig om blåvalar som binder koldioxid, omlokaliserar näringsämnen och bidrar till biologisk mångfald. En gigant i havet som är viktigare än vi tidigare trott.
Högt upp på berget ovanför Liseberg i Göteborg tronar sedan 2023 en ”geodetisk sfär”, en byggnad bestående av liksidiga trianglar. I mellandagarna besökte jag Wisdome, som den heter, för första gången. Filmen om blåvalar, Blue Whales – Return of The Giants skakade om med förnyade insikter om kraften i ”rewilding”, ett begrepp som bland annat rymmer att skydda och återinföra stora djur i ekosystemen.
Och stora är de, blåvalarna, de största djur som någonsin levat, med en längd på uppåt 30 meter och en vikt på mellan 150 och 200 ton. För drygt 100 år sedan fanns det uppskattningsvis 250000 blåvalar i världshaven, men den kommersiella jakten för mat och valolja decimerade populationen till ett minimum. Idag finns det 15000 blåvalar och tecken på att vissa bestånd håller på att återhämta sig.
Filmen följer bland annat ett forskningsteam i mexikanska Kaliforniaviken dit blåvalarna återvänt – och bidrar till att ekosystemet blomstrar. Valarna fyller en vital funktion för havens hälsa; genom att äta krill (små kräftdjur) i djupen och släppa avföring uppe vid ytan omlokaliserar de näringsämnen, den så kallade ”valpumpen”. Ökad näringstillgång gör förutsättningarna goda för växtplankton, som, förutom att binda koldioxid och producera nästan hälften av allt syre i atmosfären, utgör basen i näringskedjan. Detta gör att populationer av småfisk och andra havslevande djur växer.
Blåvalarna fungerar också som en kolsänka. En stor val binder 33 ton koldioxid under sin livstid, mer än 1000 träd. Fler valar ger alltså ökad biologisk mångfald och bidrar till att motverka klimatförändingarna. Om populationen kan fås att återgå till samma storlek som innan den kommersiella jakten kommer vi ha valarna att tacka för mycket.
Wisdome är en nationell satsning med utgångspunkt i världsledande forskning inom visualisering av vetenskap. Visualiseringsdomer liknande den i Göteborg finns bland annat i Stockholm och Malmö.
Vill du veta mer om ”rewilding”? I min och Johanna Ståls föreläsning Regenerationen tar vi upp rewilding som en möjlighet för att regenerera ekosystem (återskapa och förbättra) vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ arkitektur, livsstil med mera.
Foto: NOAA Photo Library, Public domain, via Wikimedia Commons
Camino 