-
Arkitektur som efterliknar ekosystem

Varför bygger vi likadana byggnader i afrikanska städer som i nordeuropeiska? Trots att väder, klimat och lokala förutsättningar är väldigt olika så ser den moderna arkitekturen i de stora afrikanska städerna förbluffande likadant ut som vilken annan storstad som helst. En skyline med blekgrå fasader som tornar upp sig mot himlen.
I den regenerativa arkitekturen är detta något vi måste flytta oss bort från. Eller snarare, vi behöver flytta oss tillbaka till hur vi tänkte förr, fast ta hjälp av modern teknik och kunnande. I regenerativ arkitektur är byggda miljöer en levande del av ekosystemet som bidrar med mer positivt än negativt för människa och natur. Byggnader i exempelvis Nigeria skulle kunna efterlikna regnskogen, med dess olika lager av skuggande skydd från det starka solljuset. Regn, som i på många platser är ovanligt och efterlängtat, kan fångas in genom utsträckta ”blad” på fasadens tak, som likt träd leder ner vatten till rötterna.
I nordeuropeiska städer är vatten inte en lika stor bristvara. Där kanske snarare de stora regnmängderna behöver ledas bort från bebyggda marker ner till stadsnära våtmarker eller underjordiska vattenreservoarer. Där är dagsljus på vintern en bristvara som skulle kunna tas tillvara för att minska elanvändningen under kalla dagar och välisolerade hus av naturmaterial kan skapa skydd mot ett bistert väder.
Eastgate Center i Harare, Zimbabwe, är ett exempel på en byggnad där arkitekterna har tittat på de lokala förutsättningarna. Genom en biomimetisk ( att härma naturens egna lösningar) design som efterliknar termiternas stackar skapas så kallad passiv ventilation där värmen fångas in under dagen och vädras ut på natten. Detta enda exempel från 1990-talet är vida omtalat, men trots att dessa exempel finns fortsätts det att byggas hus som inte är anpassade efter lokala förutsättningar och väder.
Klimatanpassad arkitektur
Inom arkitekturen börjar det alltmer att pratas om klimatanpassad arkitektur, det vill säga att det tas högre hänsyn till väderförutsättningarna på plats, så som värme, höga vattenflöden, torka eller rasrisk, men också till framtida klimatförändringar såsom ökad rasrisk, ökad risk för översvämningar, hetta, stormar och liknande.
I många städer idag byggs parker vid vattenkanten som dubblerar som rekreationsområde och dagvattenhantering men som även är stötdämpare mot översvämningar och, i vissa utsatta områden, även för tsunamis och svåra stormar. Samtidigt renar dessa parker vattnet och kan vara ett paradis för djur- och naturliv. Några exempel är Brooklyn Bridge Park i New York, USA, dagvattendammen Exercisfältet i Uppsala och Amfibieparken Memories of Water vid Rio Negro i Colombia. Kanske är det de kriser som klimatförändringarna skapar som gör att den regenerativa arkitekturen sätter fart på riktigt. Det återstår att se. Men jobbar du med arkitektur är det regenerativa synsättet definitivt något att lära dig mer om.
Nyfiken på att lära dig mer om Regenerativ arkitektur? I min och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tar vi upp regenerativ arkitektur som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.

Foto ovan: Måns Berg. Bild på Whites Dagvattendamm Exercisfältet i Uppsala
Foto högst upp: Lucas Bravo @Unsplash. New York skyline.
-
Destination: Oslo

Det var längesedan vi publicerade en destinationsguide, men nu är dags igen. Denna gång reste Johanna till vår närmsta grannhuvudstad, Oslo, för att spana efter ekologiska restauranger, hållbara aktiviteter och de mest innovativa greppen på hållbarhetsområdet för lite bättre turism.
Att göra: Trikken till skidspåren, basta och kolla vackra ting
Vintertid är ett självklart tips att ta tunnelbanan (trikken) ut till Holmenkollen för att åka längdskidor i världsklass. Här finns mängder med spår så länge vädret är på vår sida. Vid hållplats Frognerstuen hittar du också Kafé Saterstua, en historisk byggnad i naturnära miljö där du kan pausa efter skidåkningen, eller vandringen om det är sommartid.
Osloborna brinner för bastubad och hippa bastuföreningar har poppat upp överallt i staden. Den populära föreningen Oslo Badstuforening har flera olika bastubad över staden. Dessa går enkelt att boka via webben för ett enkelbesök eller ett medlemskap. Flera av dem ligger vid vattnet med badstegar, duschar och omklädningsrum. Jag testade bastun vid Langkaia och dopp ner i 2-graders vatten med utsikt över Operahuset. Härlig, glad och festlig stämning. Besökarna är mestadels unga vuxna, men även en del turister. Ta med dig badkläder, handduk, vattenflaska och lås för skåp. Är det vinter så ta med badskor om du har.
Munch-museet är ett måste. 11 våningar högt med fantastiska bilder från huvudsakligen Oslo och Norges stolthet, konstnären Edward Munch. På onsdagskvällarna 18-21 släpps gratisbiljetter för den med ont om pengar. Även fantastiska biblioteket Deichman är gratis att kolla in såväl som det magiska Operahuset. Kolla gärna in den innovativa parken Losaeter, som också kallar sig för ett museum utan väggar, om du har möjlighet.
Besök: Nytt möter gammalt och klimatsmart
Området Vulkan är en självklarhet för den medvetne besökaren. Här kan du bo på Scandic Vulkan, ett hotel som värms upp med bergvärme eller det billigare alternativet PS:hotell, där människor som står lite utanför arbetsmarknaden får chans att arbeta genom en typ av social verksamhet som heter Oslo Kollega ( Påminner om svenska Vägen Ut-kooperativen).
Här kan du äta på berömda Mathallen, en fin tegelbyggnad som är fullt av restauranger och mat. Vulkanfisk heter en av restaurangerna, som serverar miljöbättre fisk och skaldjur på bra råvaror.
I Vulkan ligger också Michelin-stjärnebelönade Restaurang Kontrast som har ett superlokalt, ekologiskt utbud av mat baserade på vad som finns tillgängligt för dagen. Med egen odling på taket, enbart ekologiskt eller viltfångat kött och fisk, ekologiska viner och gedigen kompostering är detta ett måste för finsmakaren.
När du sovit ut och ätit dig mätt kan du vandra runt och kolla in all häftig gatukonst i området. Vägen förbi Dansens hus mot området Grünerløkka går igenom härliga kvarter med grafitti, makerspace-utrymmet Bitraf, gallerier och annat kulturutbud längst Akerselva.
I Grünerløkka, ett stenkast bort, finns små butiker som ofta blandar nytt med second-hand, vintage och större företags andra handsförsäljning (Ganni, Acne mfl). Matutbudet är stort och stämningen är ung och pigg.
Att shoppa: Kurerat second hand
Du hittar många second hand-butiker av olika slag i staden. På Universitetsgade ligger både butiken Cirkulaert, som säljer handplockat second hand på kommission samt Frälsningsarméns Arkivet, några meter bort. Men det är inte billigt, här är det snarare fokus på att hitta något unikt.
Närmare centralstationen och Operahuset ligger UFF Vintage Heaven. Här är priserna lägre och stilen är mer av 80-90-tal. Mängder av varma tröjor, trendiga vuxenoveraller och unika rariteter hittar du i denna välfyllda butik. Det finns många UFF i Oslo så det finns gott om möjligheter att shoppa för-älskade kläder.
Maritastiftelsen och Erikshjälpens butik M&E har låga priser och fint utbud. Dessutom kryllar det av vintage och second hand i områden som Grünerløkka. Ta dig bortanför Karl-Johann om du vill hitta specialbutikerna.
Så reser du dit
Från Göteborg är det helt klart billigast och smidigast att ta bussen. Jag betalade 245 kr per resa med Vy buss, utrustad med välfungerande WiFi och toalett. Går att boka direkt på deras webb eller via sj.se, där du också kan välja tåg om du föredrar det. Tidsåtgång 3,5 h.
-
Blåvalar som kolsänka

Tobias Jansson har gått på bio och lärt sig om blåvalar som binder koldioxid, omlokaliserar näringsämnen och bidrar till biologisk mångfald. En gigant i havet som är viktigare än vi tidigare trott.
Högt upp på berget ovanför Liseberg i Göteborg tronar sedan 2023 en ”geodetisk sfär”, en byggnad bestående av liksidiga trianglar. I mellandagarna besökte jag Wisdome, som den heter, för första gången. Filmen om blåvalar, Blue Whales – Return of The Giants skakade om med förnyade insikter om kraften i ”rewilding”, ett begrepp som bland annat rymmer att skydda och återinföra stora djur i ekosystemen.
Och stora är de, blåvalarna, de största djur som någonsin levat, med en längd på uppåt 30 meter och en vikt på mellan 150 och 200 ton. För drygt 100 år sedan fanns det uppskattningsvis 250000 blåvalar i världshaven, men den kommersiella jakten för mat och valolja decimerade populationen till ett minimum. Idag finns det 15000 blåvalar och tecken på att vissa bestånd håller på att återhämta sig.
Filmen följer bland annat ett forskningsteam i mexikanska Kaliforniaviken dit blåvalarna återvänt – och bidrar till att ekosystemet blomstrar. Valarna fyller en vital funktion för havens hälsa; genom att äta krill (små kräftdjur) i djupen och släppa avföring uppe vid ytan omlokaliserar de näringsämnen, den så kallade ”valpumpen”. Ökad näringstillgång gör förutsättningarna goda för växtplankton, som, förutom att binda koldioxid och producera nästan hälften av allt syre i atmosfären, utgör basen i näringskedjan. Detta gör att populationer av småfisk och andra havslevande djur växer.
Blåvalarna fungerar också som en kolsänka. En stor val binder 33 ton koldioxid under sin livstid, mer än 1000 träd. Fler valar ger alltså ökad biologisk mångfald och bidrar till att motverka klimatförändingarna. Om populationen kan fås att återgå till samma storlek som innan den kommersiella jakten kommer vi ha valarna att tacka för mycket.
Wisdome är en nationell satsning med utgångspunkt i världsledande forskning inom visualisering av vetenskap. Visualiseringsdomer liknande den i Göteborg finns bland annat i Stockholm och Malmö.
Vill du veta mer om ”rewilding”? I min och Johanna Ståls föreläsning Regenerationen tar vi upp rewilding som en möjlighet för att regenerera ekosystem (återskapa och förbättra) vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ arkitektur, livsstil med mera.
Foto: NOAA Photo Library, Public domain, via Wikimedia Commons
-
Månadens kulturtips

Snart julledigt och tid för att njuta av kultur och vila. Johanna Stål ger här tips på nya tv-serier, filmer och böcker att kolla in under lediga dagar. I bruset hittas en dokumentär om återvildning, om Temu samt reportage om fascism.
Strömmat
Jag har länge suktat efter att titta på dokumentären Wilding, som finns att hyra på bland annat Amazon Prime. Dokumentären som bygger på boken Wilding av Isabella Tree handlar om en gård som återvildades i Storbritannien och vad som hände då. Jag hoppas få tiden att kolla nu i jul.
Om du eller någon närstående shoppar mycket på onlineplattformar såsom Temu, Wish, Shein och Alibaba, kan det vara av nytta att titta på den korta dokumentären Sanningen bakom Temu på TV4Play. Farliga kemikalier, dålig kvalitet, dålig säkerhet etcetera är sådant som uppkommer vid en lite närmare blick på produkterna som köps därifrån.
Jag har pratat mig varm om boken Rävbacken till alla jag känner, men sedan upptäckte jag att Emil som står bakom boken också driver Naturpodden. Massa spännande reportage att lyssna på och lära sig av – bland annat om naturrestaurering men även om skogsbruk, björnar och våtmarker.
I bokhyllan
Nu lägger Naturskyddsföreningen ner sin produktion av årsböcker, en utgivning som varit unik i sitt slag i Sverige och stått för många av de bästa miljöböckerna. Ett tips är därför att köpa någon av de senaste årens utgivna böcker för att ta del av mycket av den klokskap som förmedlas därigenom. Den senaste i raden är boken Våtmark av Anna Froster, som jag tipsat om tidigare under hösten.
Tidningen EXPO är en lysande stjärna i ett allt mer sargat medielandskap. Genom vassa, orädda reportage granskas högerextremism och olika former av extremism. De har tidigare skrivit reportage om ekofascism och om likheter mellan extremhöger, extremvänster och romantiserade gröna ideal. I det senaste numret finns ett spännande reportage om Fascistisk självförbättring, renlevnadsideal och självförbättring som går hand i hand med fascismen. Läs, eller ännu bättre, prenumerera.
En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se
-
Lärdomar från Loop

En stor butiksyta, ett ”marknadstorg”, som samlar många olika designers och företag inom återbruk och redesign – det var grundidén för popup-butiken Loop i Östersund som höll öppet i maj och juni i år.
Butiken var en del i arbetet med att att testa affärsmodell, engagera medborgare och få till samarbeten med lokala företag för kommunens kommande kretsloppspark. Förstudierapporten Loop – cirkulär popup beskriver projektet och de lärdomar som har kunnat dras. Rapporten är väldigt matig och täcker allt från moodboards för visuell identitet till juridiska aspekter och genomförande. Mottagandet av Loop var övervägande positivt och visar potentialen för en permanent cirkulär hubb i Östersunds kretsloppspark, liksom värdefulla insikter i prissättning och möjliga samarbeten. Och på tal om cirkulära popup-butiker: Under perioden 24 november till 23 december håller Repris, en sådan butik i Västerås, öppet.
-
Månadens kulturtips

Denna månad tipsar jag om skogsböcker ( såklart) men också om en podd om konusmtionssamhällesberoende och tv-serier om undergång och kriser i klimatförändringarnas spår.
Skogen: i folktro, sägner och sagor
Tora Wall mottog 2024 års Augustpris för sin bok om skogen, en fascinerande bok om väsen och mytiska gestalter om skogens betydelse i förindustriell tid, innan skogen blev till enbart en råvara. En berättelse som är aktuell återigen när vi börjar ifrågasätta exploateringen av skogen och som är aktuellt
Treewilding our past, present and future relationship with forests
På samma tema, fast med större fokus på framtiden är Jake M Robinsons bok som lyfter det komplexa och aktuella ämnet skogsrestaurering eller återställande av skadade skogar. Vi behöver se skogen för det den är; ett komplext system av inbördes beroende och samarbete, mikrobiologi och epigenitik snarare än en råvarubank. Robinson är expert på mikrober och brinner för att föra samman forskning med kommunikation och innovation. Även hans hemsida är värd att kolla in.
I elfte timmen
Gustav Skarsgård och Johan Reunanen podd I tolfte timmen är en fin podd om missbruk, livet och om att nyktra till. Med erfarenheter från tolvstegsprogrammet för missbrukare har Skarsgård och Reunanen översatt metoderna och idéerna till vårt beroende av konsumtionssamhället. Utöver podden och att föreläsa om tankarna så har de dessutom i liten skala prövat att ha möten för ”Unsustainable Anonymous”, där metoder likt de i tolvstegsprogrammet används.
Din guide till jordens undergång
Gustav Skarsgårds lillebror Valter Skarsgård är programledare i ett nytt program på Svt om jordens undergång, där han på ett dramatiserat sätt bemöter några av vår tids stora hot – klimatkrisen, kärnkraftshotet, hoten från AI mm. Programmets olika frågor är så stora och komplexa att de inte går att avhandla på några minuter och greppet är så dramatiserat att den enda effekten programmet verkar vilja ha är att skrämmas. Även andra förfäras över Svts snuttifiering av viktiga frågor som kändisar snarare än proffsiga journalister tar sig an, det pratar de om i senaste avsnittet av Filterpodden. Den bästa delen i serien är när Valter på slutet träffar Anna Bennich för att prata om hur man kan hantera sim rädsla och ångest – där Anna bland annat tar upp det viktigaste, att engagera sig gör att man mår bättre.
En familj som vår
TV4s nya serie En familj som vår, behandlar också klimatfrågorna. Landets ledning har precis beslutat att Danmark ska stängas och invånarna evakueras på grund av översvämningarna som hotar att lägga hela landet under vatten. Intressant grepp, än är första avsnittet släppt, så blir intressant att följa, men danskarna gör ofta välgjorda och intressanta serier.
En gång i månaden tipsar Johanna Stål om intressanta böcker, filmer, poddar, utställningar mm. Har du något tips hon inte får missa? Skicka gärna till johanna@caminomagasin.se
-
Ny föreläsning: Ultra-snabba prylar

Shein, Temu, Ali Express, Wish – att handla billiga prylar via stora webbsidor med enkla klick har blivit vardag för många, men få inser vidden av de problem denna konsumtion skapar.
Johanna Stål har granskat företagens affärsmodeller, transportsystem och produktion och berättar i denna föreläsning en historia om farliga kemikalier, vidriga arbetsvillkor, dropshipping, obefintlig kundtjänst och dåliga material och ger råd hur du som konsument kan tänka. Hur kunde det bli så här och vad går det att göra åt det?
Johanna Stål är journalist, författare, folkbildare och miljöspecialist. Hon har varit chefredaktör för magasinet Camino i över 12 år, skrivit ett flertal fackböcker, varav den mest kända är Ett hållbart liv – 365 råd och deltagit i flera forsknings- och folkbildningsprojekt.
Läs bland annat denna artikel av Johanna på temat.
Foto: Bild av Hannes Edinger från Pixabay
-
Bokmässespecial: månadens kulturtips

I helgen avlöpte den 40:e upplagan av Bokmässan i Göteborg. Johanna Stål var där på spaning efter en samhällsdebatt som kommit av sig. Men hem kom hon bara med några nya tips på litteratur på hållbarhetsområdet.
Det som slår mig direkt jag kommer in på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg är att det är så oerhört mycket annat än böcker som krängs. Utöver matavdelningen med de ständigt återkommande ostarna och chokladen så finns det i år allt från smycken till vitaminer för barn och till och med en marknad med lokala designers. Trevligt, men oj vad mycket hellre jag hade sett skrivarworkshops en masse och lyssnat på livepoddare och booktookare av alla dess slag prata om böcker och litteratur. På nyheterna serverade de ”nyheten” att yngre läser allt mindre, men när fokus på mässan är att kränga prylar och ge bort gratis godis till barn, snarare än att folkbilda, så bidrar de inte till den utvecklingen tyvärr. Därför tycker jag nästa års tema, folkbildning, är intressant och ser med stort intresse fram emot det.
På miljöområdet var det inga nyheter. Få programpunkter ( utöver Grön Scen, som jag själv var delaktig i att arrangera och därför inte recenserar) med något större fokus på klimat och miljö och få nyutkomna böcker där frågorna behandlas. Framförallt var ordet klimat nästan helt frånvarande. Två seminarier med Jonathan Jeppson, kopplade till hans bok Mot kollapsens hjärta och Lassa Bergs lovande nya bok Tillsammans hittades i programmet tillsammans med några få andra seminarier som berör ämnet på något sätt. I övrigt saknar jag brinnet, känslan av att vara i samhällsdebattens mittpunkt såsom jag kände när jag för många år sedan lyssnade på Noam Chomsky i Scandinavium under bokmässan. Jag vet att det går, så till kommande år hoppas jag på mindre krimskrams och mer samhällsdebatt.
Här är några av de mest intressanta böckerna jag snappade upp bland montrarna:
Våtmarker av Anna Froster
Temat på årets bok från Naturskyddsföreningen är ingen överraskning, men en efterlängtad bok. Journalisten Anna Froster skriver poetiskt och kunnigt om våtmarker i dess skiftande former.
Vargens unge av Johanna Holmström
Precis som boken Stackare av Matias Faldbakken, handlar Vargens unge om ett barn som dyker upp från ingenstans, smutsig och vild. Men där Stackare är mer en bok om utanförskap och omsorg är Vargens unge mer av en spänningsroman, allt i Djungelboken-känsla.
Rävbacken av Emil Nilsson
Underrubriken till boken lyder ”hur arvet från Europas mammutstäpp väcktes till liv för blommor, fjärilar och bin” och är minst sagt intresseväckande. Detta är en bok om återvildning av en gammal åkerholme i Uppland, som varit täckt med gran och som nu åter blir till en öppen ängs- och hagmark. Men det är också en berättelse om hur mammutarna var med och skapade den biologiska mångfald vi har idag.
Till träden av Ella Maria Nutti
En melankolisk skildring av en far och hans dotter som fastnar på kalfjället och tvingas fylla ut tystnaden med de som de undvikit under många år. Men det är också en historia om överlevnad, om fjällen och om gammal kunskap.
Medan vi lever av Nina Björk
Vad är ett gott liv, bortom skrollande och individfokus? Vad är egentligen mening, kärlek, tillit och sanning och var finns hoppet? Nina Björk är alltid spännande och sticker ut från tidens gängse uppfattningar i denna bok som ger sig i kast med livets stora frågor.
Amok 2029 av Richard Beer
Amok 2029 är en spännande bok om AI, diktatorer, politiska oroligheter och klimatomställning. Vad krävs för att ställa om planeten? Behöver vi diktatorer och AI och hur kan vi lära av historien när vi tänker framåt? En samtidspolitisk analys likväl som ett spännande drama.
Foto: Natalie Greppi/ Bokmässan. Signeringar och bokförsäljningar är vanligt förekommande på Bokmässan, som dock får allt mer inslag av annan kommers.
-
Beredskap handlar om lokala ekosystem

Idag inleds nationella beredskapsveckan som MSB initierar. Landet över arrangeras föreläsningar om hur du förbereder du för krig, kriser och andra samhällskatastrofer. Skyddsrum förevisas liksom prylar som kan vara bra att ha hemma, du får information om hur mycket vatten du ska ha hemma och hur du lagar mat utan el. Allt är bra kunskap att ha med sig för det personliga försvaret, men frågan om samhällets resiliens och motståndskraft lyser som vanligt med sin frånvaro.
Vad är egentligen viktigast när krisen kommer? Att du har vatten hemma? Nej, det viktigaste är att du har goda relationer med dina grannar och att ni kan hjälpas åt. Att ha koll på vilka grannar som är bra på vad och var det finns rent vatten att hämta är A och O i beredskap. Jag brukar uttrycka det som att ”ha koll på sina lokala ekosystem”. Det innebär både att ha koll på vattenkvalitet i närliggande sjöar och vattendrag, vilka vilda växter som finns och är ätbara samt att ha koll på människorna runt omkring, vilka förmågor och kunskaper de besitter. Kanske finns det en läkare i kvarteret? En elekriker? Någon som har höns? Kanske finns det en jäkel på att elda? Kan vi gå ihop och laga storkok tillsammans för att spara på veden/ kolet? Vilka kontaktvägar har vi till varandra? Har vi varandras telefonnummer?
De här aspekterna av krisberedskap saknas ofta i samtalet. Enskilda personer lyfter dem, såsom författarna och folkbildarnas Herman Geijer, David Jonstad och Valeris Hasler. De pratar om grannsamverkan, gemensamma strategier och beredskapsodling. Frågor som borde vara i fokus denna vecka.
Beredskap och hållbarhet går hand i hand. Det handlar om resilens, motståndskraft. Det handlar om att känna och vårda lokala ekosystem, om att skapa robusthet och att vara förberedd. Tiden då man levde dag för dag och litade på att samhället eller andra skulle lösa allt och städa upp efter en är över. Vi behöver tänka framåt och vara förberedda. Vara beredda på att det kommer alltfler naturkatastrofer som exempelvis översvämningar, pandemier och kanske till och med väpnade konflikter. Då vill vi vara beredda, rustade och känna oss trygga med vårt lokala nätverk. Det är vad beredskap egentligen handlar om.
Foto: Unsplash. Att lära känna sina grannar är troligtvis den bästa preppingen du kan göra inför en kris. Dessutom är det roligt.

