• Rädda oss från oss själva

    Rädda oss från oss själva

    I boken En annan framtid – Magnus Carlsons hållbarhetsresa får vi följa med Magnus Carlson och hans tankar om människans självdestruktivitet. Dessutom frågar han sig vad fotbollssupportrar kan lära oss om att rädda världen. Läs ett utdrag ur nya boken.

    ”Jag undrar ibland om vi människor är farliga för oss själva. Är vi självdestruktiva? Våra samhällen är uppbyggda för att skydda oss mot faror och orättvisor, men när det kommer till miljöfrågor har vi inte lyckats skapa något skyddsnät. Vårt beteende skapar stora problem och vi vet att vår påverkan på naturen på sikt även drabbar oss själva. Det handlar om att vi fortsätter överkonsumera, flyga, köra bil och frossa i överflöd precis som vanligt, trots att vi vet att det långsamt dödar planeten och oss med den.

    Genom människans ibland bristfälliga djur- och kötthantering har en mängd olika virusepidemier uppstått. Covid-19, MERS, SARS, ”Galna ko-sjukan”, fågelinfluensa, svininfluensa och mjältbrand är några aktuella exempel. Listan är obehagligt lång. För att inte glömma antibiotikaresistensen som kommer från överanvändningen av antibiotika. Genom att människor ger djur antibiotika i förebyggande syfte har vi själva skapat monsterbakterier som inte vanlig antibiotika biter mot, vilket gör att vi om några år skulle kunna dö av vanliga sjukdomar såsom olika infektioner, lunginflammation och blodförgiftning eller i sviter av operationer.

    ”Ibland är debattklimatet lika uppskruvat som den hätska stämningen under ett prestigefullt fotbollsderby.”

    Är man automatiskt en ”hysteriker” eller ”alarmist” när man hövligt påpekar och lyfter fram bevisade problem och vill göra något åt dem? Ibland är debattklimatet lika uppskruvat som den hätska stämningen under ett prestigefullt fotbollsderby. Det kastas glåpord fram och tillbaka och ingen vill lyssna på vad de andra har att säga, tvärtom blir alla känsliga och lättretliga. Den egna sidan är den enda som gäller och dörren är stängd för alla andra.

    Som fotbollssupporter kan man bara heja på ett lag i en match. Men en klimatdebatt är ingen fotbollsmatch. Att behålla ett objektivt och öppet sinne och inte dras med i hysteri är viktigt när det gäller det mesta i livet.

    Det är lätt att bara umgås med människor som tycker exakt likadant som en själv, både i verkligheten och på nätet. Det kan förstås vara skönt om man bara vill bekräfta sin egen världsbild, men det är trist om man är intresserad av att höra fler åsikter samtidigt. Fotbollsläktaren är därför en underbar och unik plats. Där träffar jag människor från alla samhällsklasser med hela paletten av politiska åsikter. 

    Fotboll spelas i hela världen och därför är det intresset något jag har gemensamt med människor över hela planeten. Man kan lätt kommunicera med nästan vem som helst var som helst om man är fotbollssupporter, man har något gränslöst gemensamt.

    ”Jag tror att ”klimatlaget” behöver kännas mer inkluderande och tillåtande”

    Skulle det gå att översätta kärleken till fotboll och ett fotbollslag till kärleken för planeten? Jag tror att det handlar om att det behöver bli allmänt coolt att bry sig om miljön, att det måste vara kul och spännande. Jag tror också att ”klimatlaget” behöver kännas mer inkluderande och tillåtande. Att alla ska kunna känna sig välkomna. Men det behövs flera olika klimatlag med olika spelsystem. Tänk den ensamme unge killen som inte har några vänner och sitter hemma och är arg och ledsen. Så tar han på sig en halsduk, går till en fotbollsmatch och är helt plötsligt med i ett sammanhang, en stor gemenskap där han känner sig välkommen. Vips har han tio nya kompisar, det är inte konstigt att det lockar.

    På en fotbollsläktare eller på puben innan och efter matchen finns ytterst lite snobbism. Det är en väldigt tillåtande miljö. Jag tycker att fotbollssupportrar får för lite erkännande i media. De som aldrig går på fotboll ser bara rubriker om bråk och läser aldrig om gemenskapen och den enorma samhällsnytta som fotbollen står för. Oinvigda tror ofta att fotboll är lika med motsättningar. Min erfarenhet är att det är precis tvärtom, det är mer som förenar än skiljer oss åt. Då menar jag alla människor jag lärt känna i andra städer som hejar på andra lag än mitt kära Hammarby. Sedan ingår ett mått av käbblande, men det får vara högt i tak och det måste alltid få käbblas med glimten i ögat. Det finns nyanser och hela tjusningen ligger i skillnaderna, själva förutsättningen för en match är ändå att båda lagen vill besegra det andra.

    ”Skillnaden mellan fotbollskärleken och planetkärleken är att det ena egentligen bara är på lek medan det andra är på blodigt allvar”

    Skillnaden mellan fotbollskärleken och planetkärleken är att det ena egentligen bara är på lek medan det andra är på blodigt allvar. Det må kännas som att världen går under när Hammarby förlorar, men förloras miljökampen går vi under på riktigt. Kanske är det en av anledningarna till att miljörörelsen inte är lika tillåtande för alla typer av åsikter som bland fotbollssupportrar? Det finns helt enkelt inte tid för samma hänsyn.

    Denna text är ett utdrag av boken En annan framtid – Magnus Carlsons hållbarhetsresa, skriven av Magnus Carlson och Caminos egen Johanna Stål. Boken gavs ut på Forum hösten 2020 och går att beställa.

    Originaltexten publicerades 23 juni 2021. Foto: Poxen

  • Hållbart mode är en tillsammansgrej

    Hållbart mode är en tillsammansgrej

    Anna-Carin Abrahamsson är pastorn som brinner för hållbart mode. Som deltagare i projektet F/act Movement har hennes konsumtionsbeteenden förändrats och gett nya insikter om klimatsmarta garderober och beteenden. – Kläder och mode är inte ytligt, det påverkar oss på djupet, säger hon. 

    Intervjun med Anna-Carin Abrahamsson görs digitalt men entusiasmen tränger ut ur skärmen. Sedan ett par år tillbaka har hennes intresse och nyfikenhet inför hållbart mode börjat växa fram.
    – Jag hade börjat förstå att mitt konsumtionsbeteende inte var hållbart, varken för mig själv eller miljön. Tidigare handlade jag nyproducerade kläder varje vecka. Samtidigt så hade jag börjat fundera kring mer hållbar konsumtion, men jag behövde en extra kick för att komma igång helhjärtat. 

    Anna-Carin blev antagen som en av totalt 10 ”factivister” i projektet F/ACT movement på Science Park Borås och påbörjade sin resa som factivist som skulle pågå under ett halvår. 
    – Jag blev jätteglad för jag hade hoppats så på att komma med. Jag tror att om man ska göra beteendeförändringar så är det väldigt svårt att göra det på egen hand, man behöver vägledningen och ingå i ett sammanhang. Det finns ett positivt grupptryck. Jag längtade efter att få lära mig mer och få verktyg för att förändra mitt beteende. 

    ”Ska man göra beteendeförändringar är det svårt att göra på egen hand” 

    Genom sitt deltagande i F/act Movement skrev Anna-Carin under på att inte köpa några nyproducerade kläder på ett halvår. Tillsammans med de andra factivisterna delade hon med sig om sin resa och insikter, framförallt genom sitt Instagram-konto. 
    – Jag skulle säga att min största insikt under tiden som factivist är att påverkansarbete och beteendeförändringar görs tillsammans. Det är så lätt att lägga ansvaret på sig själv men att bygga en hållbar garderob, förändra modebranschen och skapa hållbara sätt att konsumera är en tillsammansgrej. 

    Anna-Carin Abrahamsson blir glad när hon bär kläder andra har haft innan

    Vilken är den största beteendeförändringen du gjort som du behåller än idag? 
    – Jag har handlat second hand på ett nytt sätt både genom att byta, handla på nätet och sälja. För två år sedan var kanske 10 procent second hand i min garderob, idag är det 90 procent. En upptäckt som fascinerade mig är hur mycket nya och trendiga plagg man kan få tag på. Innan trodde jag att det krävdes en vintage-stil för att handla second hand, vilket absolut inte stämmer. 

    Relationer mellan människor är en stor del av det hållbara modet och är det som skiljer slow-fashion mot fast-fashion. Det händer något i mötet när vi byter och lånar kläder av varandra.
    – Jag kan bli så glad när jag bär något som någon annan har haft eftersom jag tänker på den personen. På så sätt hedrar jag andra människor genom att deras plagg får längre liv. Det är också roligt att se sina egna kläder få nytt liv på någon annan. 

    Anna-Carins passion för kläder är uttryck för hennes kreativitet och hon ser stylingen som en konstform. Den största inspirationen får hon från människor i sitt digitala flöde som är en mix av vänner och andra influencers. Hon betonar vikten av att utgå från den egna personligheten. Här handlar det mycket om att förstå vilken konsument man är och vilken stil man har. 
    – Min fördom kring en klimatsmart garderob var att allt handlade om att vara minimalist. Jag beundrar de som är nöjda med basplagg i samma toner men själv är jag en maximalist som gillar variation och förändring. Jag vill prova nya plagg och stilar. Då passar det mig att byta, låna, sälja och att ha ett ständigt flöde i garderoben. Det ger mig lust! 

    ”Jag är en maximalist och gillar variation och förändring där jag kan testa nya plagg och nya stilar”

    Idag har många modekedjor gått ifrån säsongskollektioner och fokuserar istället på mikrokollektioner där nya plagg lanseras varje vecka. Det ständiga flödet av nya plagg ökar också vår vilja att konsumera och köpa nytt. Hållbar konsumtion handlar om att ta makten och bli medveten om vad konsumtionen gör med oss. 

    – Det handlar mycket om att synliggöra de egna konsumtionsmönstren. Handlar du när du är nedstämd, stressad, har ångest eller är nervös? Vad ger det för eftersmak? Det kan vara lätt att handla när man är nedstämd och då gäller det att synliggöra det och hitta andra strategier. 

    Medvetenheten gör det också lättare att identifiera och inte falla för trycket att konsumtion är enda sättet att fira en framgång eller bota ångest. Det finns billigare och mer hälsosamma sätt att tillfredsställa de behoven. 

    Som pastor har Anna-Carin de teologiska perspektiven med sig in i sin syn på hållbart mode. Hon betonar att de kvinnor som arbetar i fabrikerna och tillverkar våra kläder ofta utsätts för dåliga arbetsförhållanden och sexuella trakasserier. Därför handlar det mycket om att få upp ögonen för de frågorna där solidaritet och rättvisa också blir en grund att förhålla sig till. 
    – För mig är det en väldigt djup kristen aspekt i att upptäcka vad vi redan har. På så sätt blir vi mer tacksamma och tillfredsställda, vilket gör att vi kan upptäcka hur vi kan växa som människor. 

    Detta kan kopplas till att aktivera sin garderob eftersom det även där handlar om att upptäcka vad som redan finns. 
    – Idag är vi så inkörda på alla brister och vad man saknar. Istället behöver man fokusera på vad man redan har och hur man kan använda det. 

    Något som också är starkt sammankopplat med hennes tro är tanken om att vi är skapta som kreativa varelser. 
    – Om jag skulle förneka mitt kreativa uttryck för mode och kläder skulle jag på ett sätt förneka mig själv och på så sätt också förneka Gud. Jag tänker att det är något jag fått och bör förvalta för att på så sätt också kunna väcka andras kreativitet. 

    F/ACT Movement och tiden som factivist må vara avslutad nu för Anna-Carin men resan har samtidigt blivit ett startskott. Hennes framtidsvisioner präglas av hållbart mode. 

    Nu i höst startar F/ACT Movement igen, denna gång med en nationell prägel. Nya factivister tar då över stafettpinnen och påbörjar sina egna unika resor. För vi behöver vara fler – hållbart mode är trots allt en ”tillsammansgrej”. 

    Anna-Carins tre tips för ”hållbar styling”

    1. Häng mer i din garderob: Försök skapa nya kombinationer och ge dig tid att upptäcka din garderob på nytt. Hållbar styling handlar om att skapa nya kombinationer och aktivera plagg som du redan har.
    2. Ta hjälp av en vän: Ring en vän, exempelvis via Facetime, och gå tillsammans igenom garderoben. Ibland behövs det bara fler ögon som kan hjälpa dig se vad du redan har. 
    3. Klädbyten: Perfekt för plånboken och kreativiteten. Här går det faktiskt att överkonsumera på ett positivt sätt och på så vis också upptäcka glädjen och kreativiteten. Du kanske aldrig hade köpt den där tröjan på klädbytet men bara för att du får den kan det vara värt att ta hem den och testa. 

    Podd: secondhandblusarna
    Instagramkonto: actacstyle

    F/ACT: 
    F/ACT Movement är rörelsen som vill inspirera till att göra nya hållbara val utan att göra avkall på passionen för kläder och mode. Startskottet gick i mars 2019 då 10 factivister antog utmaningen att under ett halvår genomgå en slags shoppingdetox. Samtidigt fick de möjlighet att på olika kreativa sätt aktivera innehållet i sina egna garderober. Experter, inspiratörer, kreatörer, designers och föreläsare medverkade på månadsträffar där f/activisiterna berörde olika teman inom hållbara modeval. 

    F/ACT Movement är ett projekt från Göteborgsregionen (GR) och Science Park Borås. Under hösten 2020 växlar projektet upp och blir nationellt. Kommuner, konsumenter och näringsliv runt om i Sverige ska tillsammans bidra till en mer hållbar konsumtion av textil genom att skapa sina egna F/ACT Movement-noder.

    Originaltext publicerades 5 augusti 2020. Text: Maria Von Wachenfeldt Foto: Anna-Carin Abrahamsson

  • Hållbara julklappar

    Hållbara julklappar

    Nu är det julklappsdags. Kanska känner du dig helt enkelt trött på att handla julklappar? Här har vi samlat några av våra bästa julklappstips, som dessutom är hållbara på flera olika vis.

    Till den nyfikna: 

    • Ge bort en kurs via ett studieförbund. Allt från att lära sig ett nytt språk, till att lära sig dreja, byggnadsvård eller odling.
    • En fotokurs på exempelvis Fotografiska i Stockholm, uppskattas troligtvis av den fotointresserade.
    • Presentkort på stadsvandringar
    • En prenumeration på en bra tidning
    • Access till proffskurser online, exempelvis via sidor som Masterclass eller Moderskeppet

    Till modelejonet:

    • Ge bort en prenumeration på ett klädbibliotek och låt personen gå loss på mängder av olika kläder under året.
    • En stilsäker cykelväska för daglig cykling till arbete/ skola.
    • En vacker scarf från second hand-butiken

    Till foodien:

    • Ge bort en andelsprenumeration i ett lokalt andelsjordbruk 
    • Köp presentkort på leverans av ekologiska grönsaker eller middagskasse
    • Presentkort på lokal matvandring eller tångsafari
    • Gör hemmagjord müsli eller fröknäcke om du har tiden
    • En låda solmogna ekologiska mangos eller avokados från Crowdfarming eller Freshland

    Till den odlingsintresserade:

    • Ge bort sticklingar från dina finaste plantor eller dhaliaknölar
    • En påse kulturfröer, från exempelvis Runåbergs fröer
    • Presentkort på stadsodlingssafari och andra odlingsvandringar 

    Till den stressade:

    • En prenumeration på en ljudbokstjänst eller en mindfulnessapp
    • SPA-besök, fotbehandling, massage. Inklusive barnvakt om det behövs.
    • Ge av din tid. En timme matlagning när den stressade kan vila, en timme trädgårdsarbete eller barnpassning.
    • Är du bra på exempelvis dator/ struktur/ sömnad? Erbjud en timme datorfix, struktur-coaching eller att ta tag i personens ”laga-hög” eller varför inte ”vik kläder-hög”.

    Till barn:

    • Årskort på Junibacken, Universeum, Liseberg, Kolmården, Nordens Ark, Furuviksparken, Alfons Åbergs kulturhus, ett bra lokalt museum eller något annat som barnet gillar att besöka.
    • Presentkort på aktiviteter som: JumpYard, lekland, badhus, bowling etcetera, gärna med erbjudande om att gå dit tillsammans
    • Biobiljetter, gärna med förslag om en specifik film och datum. Gå dit ihop.
    • Medlemskap i Panda-klubben på WWF eller sätt in pengar så barnet blir orangutang-fadder eller barn-fadder
    • Barnkonto på en etisk bank såsom exempelvis Ekobanken

    Till den som inget vill ha eller inget behöver:

    • Gåvobevis till Rädda Barnen, Röda Korset, Rädda Regnskog, Vi-skogen, Naturskyddsföreningen, WWF, Naturarvet, Greenpeace, UNICEF, Stadsmissionen…

    Till den ekonomiske:

    • Andel i solcellspark eller vindkraftskooperativ
    • Microlån via exempelvis Kiva eller Oiko credit
    • Presentkort på en bra (gärna ekologisk) matbutik
    • Laddningsbara batterier och laddare
  • En hållbar livsstil är möjlig…senare

    En hållbar livsstil är möjlig…senare

    Med hjälp av en klimatkalkylator går det att räkna ut hur klimatmässigt hållbar din livsstil är. Men den som vill nå hela vägen går bet. Hur mycket man än ­försöker är det i princip omöjligt att leva hållbart, enligt verktygen. Den som vill hitta hopp om en hållbar livsstil behöver därför ha blicken fäst mot framtiden.

    ör omkring 10 år sedan var Camino inblandade i ett projekt som hette One Tonne Life. Storföretag som Volvo Cars, Vattenfall, Ica och A-hus slog på stora PR-trumman och skulle i ett experiment, innehållande deras senaste teknik, bevisa att det var möjligt att leva ett helt normalt liv och nå ett utsläppsmål på ett ton koldioxidekvivalenter per person. Vi följde familjen Lindells liv under flera veckor och dokumenterade. Till sin hjälp att koldioxidbanta från 7,3 ton per person och år ner till målet på ett ton hade de ett plusenergihus med egen elproduktion från solceller, en elbil och personlig coachning i alla livsstilsval.

    Trots all denna stöttning lyckades de aldrig nå målet. Som närmast kom familjen en vecka då alla stannade hemma och åt uteslutande vegansk mat. Då nåddes ett genomsnitt på 1,5 ton per person. Det blev antiklimax för företagens ambition att visa att det går att leva ungefär som vanligt, bara vi har rätt teknik. Dessutom förekom kritik mot uträkningarna som vissa ansåg var för ”snälla” (exempelvis att utelämna offentlig konsumtion).

    Foto: One Tonne Life/Volvo

    Sedan dess har mycket hänt. Idag finns ideliga hjälpmedel för alla som vill försöka sänka sina utsläpp. Klimatkalkylatorer där du fyller i uppgifter om din livsstil räknar fram ett dina utsläpp och ger tips på hur du kan sänka dem. Den som är insatt i vad en hållbar livsstil innebär känner igen sig i frågorna. Hur värms hemmet upp? Hur ofta åker du bil? Flyger? Äter kött? Inför den här artikeln provade vi flera, bland annat Klimatkalkylatorn från Världsnaturfonden WWF och Stockholm Environment Institute. Även om man gör precis allt ”rätt” – bor litet, värmer upp rätt, aldrig flyger eller åker bil, har köpstopp och äter 100 procent veganskt helt utan matsvinn, så går det ändå inte att nå det hållbara målet(!) Resultaten hamnar på 4–5 ton koldioxid per person, där omkring 2 ton av dessa kommer från det faktum att vi lever i Sverige och tar del av den offentliga konsumtionen (till exempel skolor, sjukvård och infrastruktur). En av de som testat är Anna Sini.

    – Jag vet att jag har ett väldigt lågt klimatavtryck, att jag inte kan göra så mycket mer, men jag ville använda resultatet i diskussioner med vänner, berättar hon.

    Eftersom hon är väl insatt i frågorna blev hon inte särskilt överraskad av resultatet men hon tycker det finns en hel del att önska när det kommer till pedagogiken.

    ”Vad f-n spelar det då för roll vad jag gör?”

    – Kalkylatorn gör en deprimerad eftersom det är så stor del som jag inte kan påverka själv. Om den bara hade redovisat de delar som jag kan påverka, då hade jag inte känt så. Det blir istället en slags negativ feedback. Nio av tio som gör testet tänker säkert: ”Vad f-n spelar det då för roll vad jag gör?” beskriver hon.

    Ytterligare en som är besviken på klimat-kalkylatorerna är Leif Nilsson som arbetar som miljöspecialist.

    – Idén är jättebra och det funkar säkert för en genomsnittlig person, men inte om man börjar göra specifika val. Jag tar många klimatmedvetna beslut i vardagen som inte går att knappa in i kalkylatorerna, såsom att köra bilen på biogas eller biodiesel (HVO100). Den räknar oftast enbart på fossila bränslen. Det är samma sak med maten. Det är en jätteskillnad på kött och kött; kyckling, naturbeteskött och vilt. Inte heller de valen går att se resultatet av. Det är synd eftersom det osynliggör många av de miljöval man gör, tycker han.

    Även Leif tycker att utsläppen från den offentliga konsumtionen blir nedslående.
    – Visst, det kan vara bra att vara medveten om det, men meningen med kalkylatorerna är ju att få feedback på DINA val, säger han.

    Några som försökt bena ut de personliga utsläppen mer detaljrikt är företaget Svalna. Deras app-baserade tjänst räknar ut utsläppen från allt du köper, tack vare att användaren kopplar ihop appen med sin bank. David Andersson, som även är forskare i hållbar konsumtion på Chalmers, är VD.

    – Jag gillar idén med att bygga kunskap med hjälp av den här typen av verktyg, säger han.

    Även i Svalnas tjänst görs uppskattningar kring utsläppen, ofta baserat på den typen av konsumtions utsläppsmedeltal. Det finns inte tillräckligt med data för att synliggöra alla aktiva val. Men här kan användaren göra små justeringar för att göra statistiken kring inköpen mer rättvisande. Exemplevis kan du klicka i om du köpt något second hand istället för nytt.

    Under hösten släpper Svalna en helt annan tjänst som kallas Klimatvisionen. Den ska visualisera vad som krävs för att Sverige ska nolla utsläppen och nå de uppsatta klimatmålen, med sikte på 1,5-gradersmålet.

    – Om man tittar på konsumtionen så fokuserar människor ofta på fel val, typexemplet ”sopsortering”. Vår tjänst är tänkt att visa vilka val som ger mest effekt, så att man kan se vad man bör fokusera på. Genom att ge människor överblick och själva dra i olika parametrar så kan de både lära sig mycket om de egna valen och få en slags överblick över de stora systemfrågorna. Jag tycker att man kan få lite aha-upplevelser, beskriver David.

    Klimatvisionen består av olika spakar som går att dra i, vilka motsvarar olika förändringar. Genom att dra i spakarna visualiseras hur utsläppen påverkas fram till år 2050.

    Camino har förhandstestat verktyget och här blir det ganska tydligt hur mycket, eller lite, som vi har möjlighet att påverka genom livsstilsval. Om alla gör samtliga de klimatmedvetna livsstilval som verktyget tillåter nås ändå bara omkring en halvering av de svenska utsläppen från 100 till omkring 50 megaton koldioxid till år 2050. För resterande halva krävs att produktionen av saker förändras tillsammans med andra större samhällsförändringar. Det handlar bland annat om energiomställningen, transportsystemet och hantering av skogarna. Inte bara i Sverige, utan på hela planeten. Allt måste på plats för att målen ska nås.

    Även om alla klimatmedvetna livsstilsval görs av individerna nås bara halva vägen till målet. Illustration: Klimatvisionen/Svalna.

    – Iden med Klimatvisionen var dels att vända på känslan av att det ”lilla jag gör inte spelar någon roll” och att användarna skulle bjudas in att utforska och få en känsla för vad som behöver göras, och lämna med ”okej men då göra vi det då”. Problemet var att när min kollega Stefan Wirsenius tog fram modellen visade det sig att vi behöver göra i princip allt OCH samtidigt ändra energisystemet i Kina för att bidra till vi svenskar ska ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Känslan man landar i blir snarare att ”F-n, det är för stort, för svårt, suckar David.

    Trots att det handlar om en samhällsomvandling av gigantiska mått, går det att hitta hopp menar David som exemplifierar:

    – Det går att tillverka en skiftnyckel utan att orsaka nästan några utsläpp av växthusgaser, men det är så många sektorer som måste ställa om för att vi ska kunna nå dit.

    ”I dag lever vi i ett system som sätter begränsningarna för hur hållbart vi kan leva”

    På andra sidan den stora omställningen menar David att det är möjligt att leva ett modernt, civiliserat liv med nollutsläpp, även om vägen dit är lång och stundtals osannolik.

    – I dag lever vi i ett system som sätter begränsningarna för hur hållbart vi kan leva. I Svalna-appen har vi en massa användare med jättelåga utsläpp, omkring 1–2 ton per person och år (eller 3–4 ton om offentlig konsumtion räknas med). Då har du gjort allt som går att göra på individnivå och lite till för att bidra till den samhällsomställningen. Du kan förstås fortsätta engagera dig för att påverka samhället, men du bör inte känna någon skuld för de utsläpp som du fortfarande orsakar, tycker David.

    David Andersson. Foto: Ragnhild Larsson

    Anna Sini har hittat ett konstruktivt sätt att förhålla sig till de nedslående siffrorna.
    – Samhällsgrejen kan jag knappt göra något åt. Men jag kan försöka övertyga min närmaste omgivning! Jag jobbar som läkare och försöker hela tiden pusha för vegansk mat. Det går faktiskt att påverka andra, mer än vad många ger sken av. Det är nog det bästa sättet att påverka utsläppen, menar hon.

    Anna använder klimatkalkylatorernas resultat för att sporra sina inte särskilt klimatmedvetna vänner att minska sina utsläpp.
    – Jag har kompisar som ligger väldigt högt, men ändå visar upp sina dåliga resultat. Vi för diskussioner utan att skamma. Istället försöker vi tävla i att få ner utsläppen. Många drivs av tävlingsinstinkt. Show me your numbers liksom!

    Originaltext publicerad 13 oktober 2020

  • Så förblir datan din egen

    Så förblir datan din egen

    Skandalerna kring stora IT-företag som missbrukar eller läcker data från kunderna avlöser varandra. Här är några tips på hur vi som användare kan kontrollera vilka data vi delar med oss.

    Facebook lät Cambridge Analytica få en massa information om nätverkets användare och nu senast var Amazon ute i blåsväder efter anklagelser om att deras röststyrda assist Alexa tjuvlyssnat på användarnas privata samtal. Det har också avslöjats att flera av Googles tjänster fortsatte samla in telefonernas geografiska position trots att telefonen var i flight mode. När en tjänst är gratis, så betalar du istället ofta med din data. Och om du vill vara på den säkra sidan att den inte hamnar i fel händer, kan det vara en god idé att se över dina inställningar.

    I inställningarna på Iphone finns en sektion kallad ”integritetsskydd” där man exempelvis kan gå igenom vilka appar som får tillgång till olika funktioner i telefonen. På Android-telefoner finns inget särskilt integritetsavsnitt under inställningar, men det går att göra begränsningar för varje enskild app, vilket även går i Iphone. I Iphones inställningar går det också att göra särskilda integritetsinställningar för webbläsare (såsom Safari), till exempel hur mycket olika webbplatser får spåra dig, och vilken sökmotor du ska använda.

    En sökmotor som hävdar att den inte spårar dig är Duckduckgo. En annan med hög svansföring inom integritet heter Ecosia, som dessutom säger att de planterar träd för varje sökning du gör. Om du surfar in på deras hemsidor kan du installera deras respektive sökmotor till din webbläsare och/eller som app. Det finns också särskilda webbläsare som menar att de inte samlar in din data, till exempel Firefox Focus.

    ”Det kan kännas smidigt idag, men vem vet vad den informationen används till om 10-20 år?”

    En annan grej att fundera över är om du verkligen behöver ha platstjänster (GPS) på hela tiden. Den funktionen drar även mycket batteri. Om du har någon app installerad som du inte litar på fullt ut, kanske det är läge att begränsa tillgången? Ta också en funderare på hur mycket information du vill dela med dig till Apples röstassistent Siri eller Googles motsvarighet och om du vill tillåta ansiktsigenkänning eller fingeravtryck som upplåsningsmetod. Det kan kännas smidigt idag, men vem vet vad den informationen används till om 10-20 år? Du kanske litar på företaget idag, men det kan få nya ägare med andra intentioner, och som historien visat är data sällan i helt säkert förvar…

    ”To big to leave”

    Två aktörer som har blivit så stora att det kommit att bli väldigt svårt att inte använda deras tjänster är Google (som ju bland annat tillhandahåller Chrome, Gmail och Youtube) och Facebook som har till exempel Instagram och Messenger. De båda företagens affärsmodeller bygger på en massiv insamling av data från sina användare. Som tur är kan du göra en hel del inställningar på dina konton för att minimera eventuell skadeverkan.

    På myaccount.google.com under ”Data och anpassning” kan du göra flera precisa inställningar för deras tjänster. Du kan även se allt som registrerats från din aktivitet och ladda ner en kopia på all data, samt radera ditt konto. Detsamma går att göra på Facebook under Inställningar / Din Facebook-information.

    Originaltext publicerad 5 oktober 2021

  • Så bokar du tågresan till skidorterna

    Så bokar du tågresan till skidorterna

    Att åka till skidorter, oavsett om det är till fjällen eller alperna, innebär ofta en lång och tröttsam resa. Men om du lämnar bilen hemma, skippar flyget och istället tar nattåget till skidsemestern – kan du vakna upp utvilad på destinationen.

    Det finns flera europeiska vinterdestinationer dit du kan ta dig smidigt med nattåg. För samtliga nattåg nedan gäller att avgång sker på kvällstid och ankomst på morgonen eller förmiddagen. För alla nattåg till Alperna är det påstigning i Hamburg, dit det går direkttåg från Köpenhamn. Just nu händer det mycket inom aktörer som vill erbjuda bokning av tågresor. Trainplanet har nyligen lanserat sin tjänst, och SJ ska återuppta försäljningen av en del resor till europeiska destinationer med start i vår. Men i skrivande stund är nedanstående de bästa alternativen för att få de bästa priserna och vara på den säkra sidan när det gäller reserättigheter (se längst ner på denna sida). Tänk på att ha lite extra marginaler för eventuella förseningar. Det tar ungefär ett dygn att ta sig med tåg till Alperna, men då kan man också sova en stor del av tiden.

    Mysigt med sovkupé. Foto: Thello

    Sverige

    Åre/Duved/Storlien
    Dag- och nattåg (SJ, Tågkompaniet, Snälltåget) från t.ex. Stockholm och Göteborg. sj.se snalltaget.se

    Vemdalen, (Ramundberget, Tänndalen inkl. busstransfer)
    Vissa avgångar nattåg från Stockholm och Skåne (Snälltåget) snalltaget.se

    Hemavan Tärnaby Kittelfjäll, Borgafjäll (inkl. busstransfer)
    Vissa avgångar nattåg från Stockholm och Skåne (Snälltåget) snalltaget.se

    Riksgränsen/Abisko
    Nattåg (Vy) från Stockholm (och Göteborgs med byte) vy.no.

    Norge

    Oslo (bytespunkt)
    Dagtåg till Oslo från Göteborg (Vy) och från Stockholm (SJ). Buss till Oslo kan vara ett alternativ om anslutningen inte passar så bra. nettbuss.sevy.nosj.se

    Voss, Geilo, Oppdal
    Dag- och nattåg från Oslo (Vy). vy.no (Från sommaren 2020 kommer även SJ börja trafikera i Norge)

    Bjorli, Lillehammer, Hafjell
    Dagtåg från Oslo (Vy). vy.no (Från sommaren 2020 kommer även SJ börja trafikera i Norge)

    Narvik
    Nattåg (Vy från Stockholm (och Göteborg med byte) vy.no

    Alperna

    Köpenhamn (bytespunkt)
    Dagtåg (SJ, Öresundstågen). Ett alternativ för resenärer norrifrån är att börja med nattåg från Stockholm till Malmö (SJ) för att få en tidig och utvilad start vidare ut i Europa. sj.se

    Hamburg (bytespunkt)
    Dagtåg från Köpenhamn. bahn.com

    Schweiziska alporter
    Ta nattåget Nightjet (ÖBB) från Hamburg till Zürich. Härifrån du når flera populära schweiziska alporter, såsom Engelberg. För den som vill åka runt till flera orter finns även möjligheten att köpa till ett s.k. Swiss Travel pass som ger fria resor under ett antal dagar i Schweiz. oebb.at/en

    Österrikiska alporter
    Det finns två möjliga nattåg, Nightjet (ÖBB), för att ta sig mot Österrike, det ena går från Hamburg till Wien. Där går det att hoppa av tidigare och byta till tåg mot flera orter i mitten av landet som t.ex. Bad Gastein eller de som ligger österut.

    Det andra Nightjet (ÖBB) går från Hamburg till Innsbruck, där det också går att byta eller hoppa av på vägen för resa till orter i västra delen av landet såsom Kitzbühel. oebb.at/en

    Franska alporter
    Det är betydligt svårare att ta sig till franska alporter med tåg eftersom få har egen tågstation och/eller är dåligt anslutna till nattågslinjerna från Hamburg som fungerar bäst för svenska resenärer. Ett alternativ är att åka buss med till exempel den icke vinstdrivande organisationen UCPA som nyligen investerat i nya bekväma och bränslesnålare långfärdsbussar. ucpa.se

    Foto: Powder Express (skidfilm)

    Interrail eller inte?

    Eftersom priserna förändras hela tiden är det svårt att svara på om det blir billigare med Interrail-kort eller om man biljetterna direkt på tågföretagens hemsidor. Med ett Interrail-kort kan man åka fritt inom Europa under 5 åkdagar inom 15 dagar, kostar i skrivande stund 3 203 kr för vuxen i andra klass. Snabb- och nattågen kräver att man betalar ytterligare för platsreservationer och/eller sovkupé-alternativ, även för barn (från 2 år). Varje vuxen som köper ett Interrail-kort har även möjlighet att få gratis Interrail-kort till två barn (max 11 år gamla). Om man köper Interrail-kort så bokar man enbart platsbiljetter på de tåg där detta krävs. Interail.se

    Planera din resa

    Appen Railplanner är en utmärkt app för att planera sin tågresa i Europa. Det går däremot inte att köpa biljetter där. Kombinera gärna med snow-forecast.com för ökade chanser att hitta puder.

    Din rätt vid tågförseningar

    Enligt en överenskommelse från 2017 mellan 14 europeiska tågföretag har du rätt att kostnadsfritt få resa med nästföljande tåg, om du missar anknytningen på grund av försening. Detta gäller vid internationella resor och oavsett om det är olika tågföretag som trafikerar linjerna. Du har dock enbart rätt att få en gratis ersättningsresa med samma typ av tåg som du skulle ha rest med. Om sista avgången för dagen har gått ska du bli erbjuden övernattning alternativt taxi- eller bussresa. Det är enbart tågsträckan direkt efter en försening som omfattas. Vid force majeure såsom naturkatastrofer eller storstrejker gäller inte reglerna. Överenskommelsen (Agreement for Journey Continuation (AJC)) gäller följande bolag: SNCF, DB, ÖBB, Trenitalia, Renfe, SBB, BLS, CD, SNCB NS, CFL, DSB, SZ, och ZSSK.

     Konsultera gärna ditt försäkringsbolag eller bank för att se vad hem- eller reseförsäkringen som ingår i många betalkort täcker.

     Tågresenärer har även lagstadgade rättigheter till förseningsersättning med mera. Under 2018 och 2019 debatteras det inom EU:s institutioner om dessa ska utökas. Uppdaterad information om tågresenärers rättigheter finns att hitta på ec.europa.eu/passenger-rights eller genom att ringa telefonnummer 00 80067891011 (Europe Direct).

    Originaltext publicerad 11 december 2021

  • Nu hjälper vi naturen att återskapa sig

    Nu hjälper vi naturen att återskapa sig

    Om vi vill rädda världen är kanske den bästa inspirationen att se hur naturen löser sina problem. Nu börjar vi lära oss av naturen och hjälpa den på traven genom att kompensera för förstörda ekosystem, återinföra vildmark och förhindra ökenutspridning.  

    Vildmarken i Europa är hotad. Allt mer land exploateras för boende, odling, vägar och industriområden men nu ökar intresset för att bevara de vildmarker som finns och skapa fler. I Sverige finns exempelvis organisationen Naturarvet, som köper upp gammelskog för att bevara den. Rewilding Europe är ett initiativ av bland annat Världsnaturfonden i Nederländerna för att öka andelen vildmark i Europa. Målet är att göra 20 miljoner hektar mark till vildmark till år 2020. Den ursprungliga faunan ska återställas för att återskapa levande system av plantor, insekter, bin och djur. Ett pågående projekt är gränslandet mellan västra Spanien och nordöstra Portugal, ett område som just nu har låg ekonomiskt intresse. Då länderna idag satsar mycket på kultur och naturupplevelser har det varit möjligt att avsätta hela 1,3 miljoner hektar land att göra till vildmark. Ett vildare landskap, som berörs minimalt av mänskliga händer, gör att naturliga processer uppstår och bidrar till ett friskare lanskap för både människor och djur, menar organisationen.

    ”Nygammal boskapsskötsel kan hindra ökenspridning och rädda klimatet”

    Vi kan härma naturens smarta design genom att se hur den löser problem med ökenutspridningen (desertification). Det menar biologen och jordbrukaren Allan Savory, som hävdar att lösningen är att hålla grupper av boskap som bearbetar marken. Den ökande ökenutspridningen i områden med långa perioder av regn och torka beror till stor del på att mark som inte besöks av djur som äter det höga gräset får problem att behålla vatten vid regnperioder. Betande djur skyddar sig mot rovdjur genom att förflytta sig i flock. De rör sig över stora områden för att hitta ny föda att beta och för att flytta sig från mark som blivit full av deras avföring och urin. Därför är de i ständig rörelse med den positiva bieffekten att marken blir bearbetad och att högt gräs ”klipps ner” inför regnperioden. När gräset blir kortare och marken är upptrampad kan marken lättare binda vattnet som kommer i regnperioden. En bieffekt är också att dessa nya marker sväljer koldioxid från atmosfären och binder den i marken. Vi skulle kunna nå tillbaka till förindustriella nivåer på koldioxid i atmosfären om vi använde oss av hans metod på hälften av världens slätter, menar Savory, som med pågående projekt har räddat 50 miljoner hektar från ökenutbredning.
    Holisticmanagement.org
    Savoryinstitute.com

    Fakta: Kompensering för ekosynder

    Att skapa vildmark, bevara gammelskog och plantera träd är sätt att kompensera för utsläpp som företag gör, så kallad klimatkompensering. Men nu börjar det pratas också om ”ekosystemkompensering” och ekologisk kompensering. I statens utredning ”Synliggöra värden av ekosystemtjänster” (SOU 2013:68) presenteras idén om ekologisk kompensation. Det innebär att riktlinjer kommer utarbetas för kompensering vid exploatering av mark- och vattenområden. Den som är med och förstör ska också kompensera för detta. Om du exempelvis förstör en våtmark så ska en våtmark anläggas någon annanstans. Det låter som en vettig plan, men hur det kommer utformas är ännu oklart. Risken finns att det blir en fribiljett till att exploatera, så länge det bara kompenseras för någon annanstans.

  • Maja Lunde skriver om det som bränner

    Maja Lunde skriver om det som bränner

    Maja Lunde är den norska klimatförfattaren som tagit världen med storm, med sina böcker som binder samman historien med framtiden. Nu är hon aktuell med Przewalskis häst, del tre i klimatkvartetten som fick en flygande start med Binas historia 2015.

    Mitt i Oslos totala lockdown, under en period då en muterad version av Covid-19 tagit sitt grepp om staden, intervjuar jag den hemmasittande författaren Maja Lunde om hennes bok Przewalskis häst som precis getts ut på svenska. Det är den tredje boken i en planerad kvartett om miljöutmaningarna vi står mitt uppe i.

    – Przewalskis häst kom ut för ett och ett halvt år sedan i Norge, innan pandemin. Då hade jag precis börjat med nästa bok. Men under de första månaderna var det svårt att skriva skönlitterärt, jag hade svårt att koncentrera mig då det som hände i samhället kändes som att leva mitt i historien.

    Istället började Maja skriva dagbok, något som resulterade i boken De första dagarna, som ännu bara finns utgiven i Norge och Tyskland. Men ännu mer märkligt, eller kanske som en naturlig konsekvens av vår tid, så utspelar sig den kommande boken, del 4, i ett isolerat samhälle på Svalbard när samhället drabbas av ett dödligt virus.

    ”Boken slog ner som en bomb i många kretsar och har hyllats internationellt”

    Maja Lunde är en norsk manus- och barnboksförfattare som 2015 gav ut boken Binas historia, det som kom att bli början på en miljökvartett i romanform. Boken slog ner som en bomb i många kretsar och har hyllats internationellt. Bara i Tyskland har hon sålt över 1,5 miljoner böcker.

    – Då jag startade arbetet med boken tänkte jag mig den som fristående och hade inga planer på att göra en kvartett. Men när jag började göra research så stötte jag på så många intressanta historier och scener som jag ville skriva om. Som den här hästen, Przewalskis häst, som jag såg i ett naturreservat i Thorenc i Frankrike redan 2015. Det trodde man var ”urtypen” av häst, som man har lyckats bevara genom hundratals år av ihärdigt bevarandearbete. På liknande sätt hade jag tidigt även en scen i huvudet om en pojke som stötte på en båt på land. Det blev sedan till en scen i boken Blå.

    Efter Binas historia följde boken Blå som gavs ut 2017 i Norge, en berättelse som fortsätter på temat klimatförändringarna, men som tar upp frågan om vatten och torka.

    ”Inför Przewalskis häst besökte hon Mongoliet, bodde i ett tält och turistade i Sankt Petersburg”

    Maja Lunde gör noggranna efterforskningar med sina böcker, läser allt hon kommer över, ser dokumentärer och träffar experter. Inför Przewalskis häst besökte hon Mongoliet, bodde i ett tält och turistade i Sankt Petersburg. Hon läste mycket Leo Tolstoy för att undersöka 1800-talets Ryssland; Vad man åt, vad det kostade att köra en droska och så vidare.

    – Det var svårt att skriva trovärdigt om 1800-talet, säger Maja, som menar att hon lade ner ofantlig tid på att små detaljer skulle bli korrekta.

    Den som har läst de tidigare två böckerna (Binas historia och Blå) kanske upplever att den tredje boken är betydligt tyngre. Det beror också på att Maja har känt sig mer tungsint.

    – Allt eftersom tiden gått sedan första boken kom ut 2015 har det blivit allt mer allvarligt läge med klimatförändringarna och många dåliga nyheter. Vi har fega politiker som inte gör vad som krävs, menar hon.

    I Przewlaskis häst får man följa historien om hur man få 1800-talet upptäckte att det man trodde var en utdöd urtyp av vildhäst, taki, fortfarande fanns kvar i Mongoliet. Det påbörjar en resa som sträcker sig fram till nutid med olika försök att bevara hästen. Hästen fick sitt nya namn av översten Przewalski, som hade mottagit benbitar och skinn från vad han direkt misstänkte var en urhäst i gåva från en lokal jägare i Mongoliet. Arbetet med att söka upp och fånga in den vilda hästen påbörjades. I nutid får vi följa en kvinna som arbetar med att återvilda de uppfödda vildhästarna i Mongoliet och i framtiden får vi följa en kvinna och hennes dotter på en gård i Nordnorge, i ett kollapsat samhälle, men där hästarna fortfarande är väldigt centrala.

    De tre första böckerna i Maja Lundes klimatkvartett.

    ”Det är här det brinner för mig”

    Maja har alltid haft ett stort miljöintresse, men kallar sig inte för aktivist. Arbetet med boken har gett henne mer kunskap, och det har känts väldigt tungt. Hon har varit tvungen att hålla sig uppdaterad.

    – I Norge säger man skriv där det bränner och det är här det har brinner för mig.

    Böckerna har haft en viktig del i miljödebatten, framförallt i Tyskland, där de varit en inlaga i diskussionen kring insektsdöden. Många har exempelvis börjat bikupor som en följd. Men böckerna har också haft en annan betydelse, berättar Maja, som har kontaktats av människor som förändrat sin syn på livet efter att ha läst dem.

    ”Människor tackar mig för böckerna, för att de har speglat deras egen oro och sorg, och därmed har de känt sig mindre ensamma”

    – De har varit en tröst, böckerna har hjälpt dem. Jag har kontaktats av tjejer som har sagt att de varit självupptagna och deppiga och lagt mycket kraft på sitt utseende, men med hjälp av böckerna börjat engagera sig och lyfta blicken ut i världen. Jag träffar också människor som tackar mig for böckerna, för att de har speglat deras egen oro och sorg, och därmed har de känt sig mindre ensamma.

    Romaner kan göra något helt annat än faktaböcker, de sätter igång dina känslor, menar Maja. Men hon startar aldrig skrivandet med ett budskap.

    – Jag startar med historier, med människor jag vill skriva om. Det är det som driver skrivandet. Och böckerna kan läsas på många olika sätt. Det finns lika många versioner av en romanberättelse, som det finns läsare av romanen. Det är fiktionens gåva. Genom en berättelse kan man vara där, uppleva vad klimat och naturkris betyder, känna det i hjärtat, inte bara i hjärnan, avslutar hon.

    Originaltext publicerad 25 februari 2021

  • Garderobscoachen guidar till nytt av gammalt

    Garderobscoachen guidar till nytt av gammalt

    Har du massor av kläder men ändå inget att sätta på dig? Då kanske en garderobscoach är något för dig. Caminos Johanna Stål fick besök av Ulrika Lysell som hjälper människor att hitta sin egen stil med hjälp av det som redan finns där hemma i garderoben.

    – Det vanligaste felet människor gör är att de har för mycket kläder, så de vet inte ens vad de har. Garderoben är full med plagg som är för små eller för stora, men man ser bara enskilda plagg och vet inte hur man ska kombinera dem.

    Jag har hembesök av Ulrika Lysell, som titulerar sig garderobscoach. Nyligen startade hon upp sitt företag där hon hjälper människor att sätta ihop en bra garderob utifrån kläder som redan finns där hemma. Idag står hon i och rotar i min garderob – en ”walk-in-garderob” från förra sekelskiftet, med alldeles för mycket kläder i fel storlekar och ofta fel modeller för min kropp. Med sig har hon en stor klädställning där hon ber mig hänga de plagg som jag tycker bäst om och de jag inte använt på senaste året. Därefter följer en lång process av utrensning, provning och kombinerande.

    För en person som har en mindre garderob kan hon ofta direkt gå på matchandet av outfits, men är man en samlare som ogillar att göra sig av med saker, som jag, så är det en längre process av utrensning och genomgång som behövs först.

    Ulrika berättar att det är vanligt att hitta mycket nytt hemma hos människor, kläder med prislappen kvar, trots att det är köpt för längesedan.

    ”Det är väldigt vanligt att man köper det man redan har hemma, såsom ytterligare en svart kofta”

    – Många köper nyproducerade kläder för att de sett någon annan haft det på sig och blivit lockade. Det är också väldigt vanligt att man köper det man redan har hemma, såsom ytterligare en svart kofta, säger hon och håller upp en av alla mina sådana.

    Det visar sig att mycket i min garderob är smutsigt eller har små hål. Ulrika tipsar om att bara hänga in kläder i garderoben som är rena, hela och passar, så att det bara ska gå att ta på sig ett plagg utan att behöva undersöka det först. Det kräver att man har lite bättre koll på sin garderob, helt enkelt.

    Själv köper Ulrika väldigt lite nya kläder. Det har tagit henne ett tag att hitta fram till en garderob som hon känner sig nöjd med, det kan vara småsaker som behövs för att komplettera. Såsom att köpa ett underlinne i merinoull för att kunna ha under klänningar på vintern. Det gör att hon slipper ha tjocka tröjor över och kan använda klänningar under hela året – ett tips jag som klänningsälskare genast anammar.

    Ulrika har också testat tjänster som Hack your closet, där man hyr kläder som skickas hem till en, och nästa grej är att testa Hyber, en liknande tjänst för barnkläder, till sin dotter.

    – Man behöver inte äga allting, det går att hitta andra sätt att få utlopp för kreativitet och nyfikenhet, säger Ulrika.

    För kunder som har mycket kläder börjar Ulrika med att hjälpa till att rensa och prova igenom allt.

    Hennes egen garderob är ”numera kraftigt reducerad och strukturerad”.

    – Jag har alltid jobbat med säsongsgarderob och plockar undan sommarkläder på vintern och tvärtom. Men jag har framförallt förändrat mitt köpbeteende de senaste åren och handlar inte spontant längre, utan noga övervägt. Jag tänker att ett nytt plagg ska passa fem outfits. Jag går mer efter vad jag behöver än ”villhöver” och handlar aldrig på rea längre, inte heller på impuls.

    Ulrika startade sitt jobb efter att ha blivit arbetssökande sommaren 2020, när pandemin bröt ut. Innan jobbade hon på restaurang- och konferensverksamheten Garveriet i Floda och innan dess på ett cateringföretag med hållbar mat. Tidigare har hon jobbat på modeföretagen Change och La Redoute, där hon lärde sig mycket om mode. Där fick hon jobba med kampanjer för att folk skulle köpa mer än de behöver, något som gjorde att hon själv fick upp ögonen för hållbarhetsfrågan.

    – Jag vill förändra hur vi konsumerar, så vi kan konsumera mer hållbart. Jag vill fokusera på inspiration och hur människor kan göra i sitt eget liv, för att hitta sin stil, med det de redan har.

    ”Kronprinsessan Victoria är Ulrikas stilförebild, en kvinna som är fantastisk, välklädd och jobbar mycket med att återanvända kläder”

    Men hur ska man då hitta vad som är ens stil? Ulrika tipsar om att jobba med förebilder. Själv har hon kronprinsessan Victoria som stilförebild, en kvinna som enligt Ulrika är ”fantastisk, välklädd och jobbar mycket med att återanvända kläder”. En annan förebild är ”Frilans Frida”, Frida Zetterström, som bland annat har skrivit boken 100 looks 20 plagg.

    Efter vårt möte skickar Ulrika en checklista till mig, där hon bland annat skriver att norska kronprinsessan Mette Marit har liknande färger som mig och att jag kan inspireras av henne. Hon skriver också vidare att jag bör tänka till lite mer när jag erbjuds second hand-kläder av släktingar. Att bara ta emot det som jag verkligen kommer att använda. Ytterligare ett tips handlar om att lägga till lite färger, kanske scarfer eller liknande som piffar upp lite och att inte vara rädd för kläder som markerar midjan.

    Min garderob har blivit luftigare efter garderobscoachens besök. Tre stora kassar rensades bort och går till second hand, loppis och textilåtervinning. Men Ulrikas ambition är inte att man ska rensa ut så mycket som möjligt, som många andra rensningsmetoder, utan istället låta det ta tid att hitta fram till sin stil. Göra det i omgångar, skala av lager efter lager. Själv har jag ny några nya kombinationer att använda och känner mig redan lite piggare med de nya kiten tillsammans med en trygghetskänsla över att de funkar bra på mig.

    Innan Ulrika gick hem frågade jag vad hon lärt sig under sina garderobcoachingar.

    – Människor är rädda för att klä sig så som de vill och som de känner sig. De fokuserar för mycket på vad de inte är nöjda med snarare än vad de är nöjda med. De är rädda för färg och handlar på impuls snarare än reella behov.

    Ulrikas bästa garderobstips

    • Dela in i sommar och vintergarderob för att få bättre överblick
    • Ha bara kläder i garderoben som du använder, inte trasiga, smutsiga eller för små
    • Vädra och punktbehandla fläckar istället för att tvätta
    • Hitta en stilförebild
    • Avprenumerera på nyhetsbrev som lockar till nyköp
    • Organisera, rensa och testa kläderna ofta för att hålla koll på vad som finns

    Originaltext av Cecilia Cromnow publicerad den 13 april 2020 Foto: Bengt Olsson.

  • Kläder av sjögräs, alger och medicinalväxter

    Kläder av sjögräs, alger och medicinalväxter

    Modevärlden har de senaste tio åren genomgått en stor transformation, där nya material tagits fram som ska minska miljö- och klimatpåverkan. Ett företag i framkant gällande innovativa material är Pyratex, som har såväl kläder av sjögräs, träfibrer, alger och medicinalväxter, som mer traditionellt återvunna upcyklade material och ekologisk bomull.

    Damon Gameau är en känd australiensk miljöprofil och filmare som gjort bland annat dokumentärfilmerna 2040 och That Sugar Film och driver kontot och communityt regenerators på instagram. De har tillsammans med bland annat textilföretaget Pyratex tagit fram, enligt dem, världens första sjögräströja. En tröja som är helt biologiskt nedbrytbar och säljs i en limiterad upplaga på 2000 hoodies. Utöver sjögräs från isländska fjordar innehåller materialet också träfibrer (lyocell). Pyratex har också tagit fram sjögrässtrumpor åt företaget Camper.

    Pyratex är ett företag som fokuserar på att göra textilier av ”naturliga” material. Nyligen släppte de även en kollektion gjord av ekologisk bomull och alger för Agatha Ruiz de la Prada. En annan tröja som Pyratex lanserat är till 25 procent gjord med medicinalväxter som traditionellt används i mediciner. 

    Utöver nya spännande material så arbetar Pyratex även med återvunnet, upcyklat material, bland annat med en ny kollektion för Zero + Maria Cornejo. 

    Allt fler företag jobar med nya spännande, ofta naturliga eller återvunna material inom modeindustrin. Trots att modeindustrin lever på till stor del överkonsumtion, så kan en kombination av miljöbättre och återvunna material, bättre logistikkedjor och arbetsvillkor för de anställda, ihop med mer cirkulära affärsmodeller göra att klädernas miljöpåverkan minskar.