-
Det finns hopp efter undergången
I Svt-serien Efter undergången har världen drabbats av ett virus som tar kål på i princip hela jordens befolkning. Huvudpersonen Ish, som blev huggormsbiten och låg i koma under veckorna smittan spreds som värst, rör sig runt i ruinerna av en människovärld som helt stannat av. Så småningom stöter han på några andra överlevande och resan mot att bygga upp ett liv efter katastrofen startar.
Storyn är en smula långsam till en början, men utvecklas till något ovanligt. Några människors resa mot ett mer regenerativt samhälle – där odling, gemenskap och kärlek är i fokus, utan att det blir flummigt eller ekoby-aktigt. Solpaneler på taket, äldre teknik och lärdomar nyttjas, samtidigt som det växer fram en allt större skepsis mot det samhälle som tidigare varit. Kanske kan vi aldrig skydda oss mot sjukdomar, död, ondska och naturens gång, men kanske kan vi ändå göra den tid vi lever till något större? Ish kämpar mot en vild puma som attackerar honom, på gatorna går det bisonoxar och horder av råttor attackerar huset vid ett tillfälle. Men naturen hittar sin balans, katterna driver undan råttorna och allt hittar sin nya plats.
Efter undergången är en ovanlig post apokalyptisk berättelse i sin lågmäldhet. Den saknar överdrivet våld och jakt-scener, zombies, övernaturliga element eller konstiga sammanträffanden. Den är trovärd och ger mig tilltro till människans uthållighet och vilja att skapa något helt annat, något nytt, något bättre. Kanske en regenerativ värld.
-
Biologisk mångfald inte problemfritt
Är vi beredda att prata om det som behövs för att förbättra den biologiska mångfalden? Johanna reflekterar över att det omhuldade begreppet inte är så enkelt som det kan tyckas.
Biologisk mångfald kan vara kul, men är svårt. De flesta gillar söta djur, vackra blommor och färgglada ängar. När det funkar – du har en fin balans av många olika sorters blommor i trädgården, vackra fjärilar och lagomt många pollinerande insekter – då känns det fantastiskt. Du promenerar i skogen och ser ekorrar träden och söta grodyngel som leker i vassen. Men så slår odlingen fel, mördarsniglar äter upp din sallad, det är torka så gräsmattan blir gul, du trampar barfota på ett bi, myrorna invaderar altanen, ett getingbo har flyttat in i ventilationen och i skogen krockar du med ett vildsvin. Då är det där med biologisk mångfald inte lika kul.
Jag har funderat en hel del på gränsen mellan människa och natur. Vi människor som lever i Sverige idag har vant oss vid att naturen fungerar lite som en kuliss, något vackert att titta på, lukta på eller befinna oss i när vi väljer det – när vi sätter oss i trädgården i solen, går en skogspromenad eller badar i en sjö. Vi har byggt hus som håller ute nästan alla djur och vi sprayar med gifter på oönskade löss och annan så kallad ohyra. När det regnar går vi in, när det är torrt vattnar vi blommor med kranvatten och när stormen river så bygger vi högre murar. Det är klart att vi gör det, människan är kreativ och bekväm och vill ständigt bli bättre, ha det bättre och må bättre.
Om vi ska återvilda delar av naturen igen och restaurera förstörda naturområden, vilket är något som jag ofta pratar mig rosig om, så kommer frågan om gränser mellan människa och övrig natur att komma upp. Fler lodjur och visenter i skogarna kommer att ge problem för såväl jägare som markägare, bönder och andra djur. Återställda våtmarker, vilda ängar och löv som får ligga kvar på gräsmattorna kommer att vara mumma för myggor, ormar och andra kryp som vi ogärna umgås med.
Idag står biomassan hos vilda däggdjur endast för 4 procent, medan människor och våra boskap står för 96 procent av jordens totala biomassa. Den balansen behöver vi ändra om vi vill bevara och öka den biologiska mångfalden. Vi kan behöva ha färre boskap och tama djur (hundar, katter, hästar) och fler vilda arter. Det krävs en mångfald av arter för att hålla skogar levande, ängar öppna och floran varierad. Vildsvin bökar i jorden vilket gynnar ovanliga växtarter, älgar och visenter bajsar vilket tillför näring till skogarna och äter sly som bidrar till att hindra skogar från att växa igen.
Man kan tycka vad man vill om ord som återvildning, biologisk mångfald, naturrestaurering och regenerering, men om vi ska klara de utmaningar vi står inför med klimatförändringar, övergödning och förlust av friska ekosystem så kommer de här konflikterna behöva luftas och hanteras. Ju förr vi börjar ha de dialogerna, desto bättre. För biologisk mångfald är inte bara en dag om året som firas med att plantera ängsfröer och bygga fågelholkar, den kräver en diskussion om relationen till annat levande, där många röster behöver höras, så att vi sätter igång en inkluderande och rättvis biologisk mångfald-rörelse.
Foto: Krzysztof Niewolny, Unsplash
-
Fritidsodlare viktiga för livsmedelsberedskap
I Sverige finns 3,5 miljoner fritidsodlare som odlar ätbart hemma i sin trädgård eller på någon typ av kolonilott. Den totala ytan är större än den kommersiella grönsaksodlingen. Ändå har potentialen för matförsörjning hos civilsamhället inte uppmärksammats tidigare.
Förra veckan släppte Fritidsodlarnas Riksorganisation tillsammans med Coompanion en rapport om fritidsodlingens potential för livsmedelsberedskap.
I rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap skrivs att potentialen är ännu större om fritidsodlingen skulle stimuleras mer och att fler kan få utbildning i odling, förädling och hur man tar hand om skörden. Några saker som kommuner kan göra skrivs också fram, såsom att tydligt planera in ytor för fritidsodling i den kommunala samhällsplaneringen, bistå med indragning av vatten, inrätta kommunala odlingssamordnare samt förenkla regler kring odling och kompostering.
Göteborg är en av få städer som satsar stort på stadsodling. Jag är en av de som bidrog till rapporten genom en intervju, där jag bland annat tog upp Tillsammansodlingen i Utby som jag varit med och startat. Vi fick mark tilldelad av Göteborgs kommuns stadsodlingsansvariga samt hjälp med vatten och dass, som vi delar med kolonilotterna bredvid.
Även flaskhalsar för odlare tas upp, som att ta hand om skörden ( som ofta kommer under en koncentrerad tid), att förädla och förvara skörd, samt byråkrati när det gäller gemensamma odlingar eller odling på annat än den egna tomten. Här kan samhället stimulera genom att uppmuntra odling, ”grön skatteväxling” eller motsvarande ROT-avdrag för odling samt att införa kunskap om odling i skolor.
Rapporten går att läsa i sin helhet här!
Foto: Pressbild, iStock_rawpixel
-
Festival i apokalypsens skugga
Camino har gått på vetenskapsfestival, spanat in en utställning om apokalypser och lyssnat på samtal om utopier.
Just nu pågår Vetenskapsfestivalen i Göteborg, en knapp vecka där forskningen möter allmänheten på hundratals föreläsningar, work-shops och prova på aktiviteter. I år är temat Framtiden och på stadsbiblioteket kryllar det av seminarier om utopier och möjliga framtider, på närliggande konstmuseet är apokalypser i fokus och på andra ställen i stan kan man prova på framtidens mat, testa livet som flykting via VR och fika med en forskare och mycket mer.
Utopier ses ibland som lite farliga och som något som pekar mot ett slags ultimat slutgiltigt mål där de kan snarare kan bli till dystopier för andra. De kan också ibland likställas med olika processer för att att införliva exempelvis socialism. Men Camilla Brundin Borg, forskare inom litteraturvetenskap med utopier som fokus, menar att utopier bör ses som en ständigt pågående läroprocess snarare än som ett färdigt mål. Utopier säger mer om samtiden än framtiden och är ofta en kritik mot rådande ordning. Många äldre utopier kan så här i backspegeln visa på en riktning som samhället rört sig mot – kvinnliga rättigheter, mer jämlikhet, större rättigheter för djur, mindre fattigdom osv. Medan dystopier ofta används som avskräckande exempel, med George Orwells 1984 som kanske den oftast använda exemplet när det kommer till övervakning.
Samtidigt som utopier utmålar en framtid som vi kanske vill sträva mot, så säljer ofta dystopierna bättre i form av tv-serier, filmer och litteratur. Men Brundin Borg menar att det inte är där vi ska leta efter dagens utopier, utan de kanske snarare finns i de tv-serier som handlar om att flytta ut på landet och köpa en bondgård och liknande.
Apokalyptisk konstmuseum
På Göteborgs Konstmuseum pågår just nu den dystopiska utställningen Apokalyps, där en samling, huvudsakligen moderna konstverk som på olika sätt speglar undergång och framtid, visas upp. Trots att museets guide påtalar att det finns delar av hopp i utställningen, så är det en dyster uppvisning av mestadels groteska undergångsscenarier. Förvånande saknas nästan helt kopplingar till den pågående miljö- och klimatkrisen. Detta fångas dock upp av utställningen Arvedal, där konstnärer från Konstgruppen i Extinction Rebellion har omtolkat klassiska, naturromantiska verk i museets samling i syfte att uppmärksamma klimatförändringarna.
Huvudbild: Konstnärerna Karin Elmgren och Gabriella Kalmar från Konstgruppen i Extinction Rebellion har omtolkat naturromantiska, klassiska verk i museets samling i syfte att uppmärksamma klimatförändringarna. Här en tolkning av Anders Zorn, där sjön är uttorkad.
Installation av Cajsa Von Zeipel i utställningen Apokalyps Foto: Hossein Sehatlou
samt t.h. installation Kim Simonsson, Savoy hydda, 2023, pressbild -
Dedikerade till planetens hälsa
Dedicated är ett svenskt modevarumärke som lägger manken till för att erbjuda kläder av ansvarsfullt valda material med avseende på miljöpåverkan och produktionsvillkor. Som ett av de första företagen i Sverige har de anammat certifieringen Regenerative Organic Certified.
Vid starten 2006 sålde Dedicated framförallt t-shirts med kreativa tryck från illustratörer och konstnärer runt om i världen, men med åren har kollektionen breddats till en mängd olika typer av plagg. Kläderna är gjorda av material som hampa, linne, lyocell (textilfibrer från träråvara), återvunnen ull och återvunnen nylon (från gamla fiskenät).Som ett av få företag i Sverige är de också tidiga med ekologisk bomull certifierad enligt Regenerative Organic Certified (ROC), ett certifieringsprogram som tagits fram av bland annat Rodale Institute som sedan 1947 forskat på mer naturliga och framtidsvänliga sätt att bedriva jordbruk, och outdoorklädmärket Patagonia.
ROC verifierar företag som arbetar med ett regenerativt sätt att bruka jorden för livsmedel, textilier med mera, det vill säga som främjar biologisk mångfald och utvecklar det lokala ekosystemet. Certifieringen utgår från tre grundpelare: Jordhälsa (minimera plöjning, använda täckgrödor, växtrotation, främja biologisk mångfald m m), social rättvisa och djurhälsa. ROC lanserades 2017 och idag är över 300 gårdar, 250 varumärken och 2000 produkter certifierade.
Dedicated har butiker i Göteborg och Stockholm och märket säljs också av återförsäljare runt om i Europa, liksom online.
I föreläsningen Regenerationen berättar Caminos Johanna Stål och Tobias Jansson mer om regenerativ utveckling inom jordbruk, skogsbruk, arkitektur, livsstil med mera.
-
Framtidssäkra din trädgård
Du som har en trädgård att sköta om har stora möjligheter att påverka ditt lokala ekosystem och skapa ett paradis för växter och djur såväl som för människor. Här är Johanna Ståls bästa tips för att röra sig mot en mer regenerativ trädgård.
- Kartlägg ekosystemet som din trädgård tillhör. Undersök vad det finns för träd runt omkring, vilka växter trivs i grannarnas trädgårdar? Är marken gammal sjöbotten eller sandig tallskog? Detta förarbete hjälper dig att lyckas med att skapa en levande och lättskött trädgård.
- Klipp inte gräsmattan under maj. Det är tiden då insekter vaknar till liv och törstar efter nektar. Alla blommor i gräsmattan är kalas för dem. Dessutom ger du gräsmattan en chans att vakna till liv och växa till sig.
- En gräsmatta ska ha massa olika arter i sig, brunört, maskros, mossa… det är naturliga inslag som också gör gräsmattan mer levande och hållbar. Du kan alltså skippa kalk och ogräsrensning i gräsmattan.
- Ha inte marken bar. Se till att all jord är täckt, antingen med marktäckande växter eller med gräsklipp eller annat organiskt material. Nu på våren kan man tömma trädgårdskomposten och lägga det på marken som jordförbättring. Att den inte är helt omvandlad till jord gör absolut inget. På detta sättet ökas mullhalten i jorden, vilket gör att bland annat daggmaskar trivs bättre, men också att jorden binder mer kol och blir en så kallad kolsänka. Har du mycket mark och har lyckats skapa mullrik mark så kan detta även hjälpa till att absorbera vatten vid ihållande regn och risk för översvämningar.
- Minimera hårdgjorda ytor. Det kan vara lockande att lägga sten, asfalt eller trädäck på stora delar av trädgården, men i en regenerativ trädgård är det det levande som bidrar till ekosystemet.
- Om du låter löv ligga kvar på gräsmattan under hösten så kommer dessa nu brytas ner och bli näring i gräsmattan. När du klipper ner torkade perenner för att snygga till i trädgården, kan du klippa dem i små små bitar och låta dem ligga kvar och bli till näringsrik jord. Att efterlikna det naturliga kretsloppet gör att du inte behöver köpa jord utan att du skapar din egen. Har du mycket buskar och grenar i trädgården kan det vara värt att köpa en kompostkvarn som snabbt förvandlar grenarna till finfördelat material.
- Du kan skapa din egen jordfabrik och här finns det många sätt: att använda bokashi, att ha trädgårdskompost eller varmkompost, beroende på ambitionsnivå. Här råder olika meningar kring vad som är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt, så där får man göra en egen bedömning.
- Ett alternativ är att gå ihop med grannar om ni har något bra utrymme. Där kan ni hjälpas åt att lämna organiskt material och hämta bra jord.
- Om du ”måste” köpa jord så köp ekologisk, torvfri jord. Torvjord bidrar till utdikning av våtmarker – ett stort miljöproblem.
- Läs på aktuell information om vilka växter som är invasiva och undvik dessa. Finns de redan i din trädgård, se till att de inte sprider sig.
- Tänk att du ska skapa ett smörgåsbord för pollinatörer som räcker under hela säsongen. Tidiga vårblommor, sommarblommor och höstprakt. Det bästa är att det matchar med att få en vacker trädgård hela säsongen. Och välj perenna sorter, så sparar du tid, pengar och efterliknar naturen mest.
- Minska städandet. Låt stenar, sandhögar, kvistar etc ligga så det finns gott om gömställen och viloplatser för olika djur, såsom igelkottar och vildbin.
- Överkurs är att klimatanpassa din trädgård. Exempelvis genom att plantera träd som kan skugga under värmeböljor, skapa en bit våtmark/ damm som kan ta hand om skyfall och hjälpa djurlivet på traven.
Om du genomför några av dessa steg så gör du inte bara din trädgård mer regenerativ, utan även mer motståndskraftig och levande. Ju bättre du lär känna din trädgård och dina ekosystem desto lättare kommer det bli att sköta om trädgården.
Foto: Bild från toodlingstudio / Pixabay
-
5 principer för regenerativ arkitektur
Regenerativ arkitektur handlar om att låta den byggda miljön vara en integrerad och levande del av ekosystemet. Men vad innebär det mer specifikt? Här är fem principer för regenerativ arkitektur.
1 Systemtänkande
Ta hänsyn till att varje del av det lokala ekosystemet är beroende av alla
andra delar, allt är sammankopplat. Inventera parametrar som geografiska förutsättningar, klimat, årsnederbörd, djur och växter på platsen, tidigare bebyggelse och de människor som bor där.
2 Landskapsintegration
Se den byggda miljön som en förlänging av den lokala biologiska miljön. Nya byggnader integreras i landskapetet och fungerar som en aktiv komponent som
utvecklas tillsammans med lokal flora och fauna.
3 Biologisk mångfald
Analysera vilka arter som lever på platsen, och vilka som funnits där tidigare.
Sträva efter att bidra till att återställa skadade ekosystem och låt den byggda miljön utvecklas tillsammans med den lokala biologiska miljön.
4 Nyttja och återställa lokala resurser
Återställ utarmad eller kontaminerad mark i samband med nybyggnation. Skapa byggnader som samlar in regnvatten, renar och återanvänder vatten, renar luften och bidrar till att binda kol i jord och växtlighet. Utnyttja möjligheter till lokal energiproduktion genom sol, vind, bergvärme etc.
5 Community och social hänsyn
Samskapande av platsen genom att involvera människor med olika bakgrund, inklusive personer från lokalsamhället vid nybyggnation. Integrera lokalsamhällets värderingar och behov, undvik ”grön gentrifiering”.
Det finns olika sätt att ”skära kakan på” och olika aktörer som skriver om eller arbetar med regenerativ arkitektur har olika, men nästan alltid överlappande, uppsättningar av principer. Ovanstående fem principer är inspirerade av en text i den amerikanska arkitekturtidningen Green Building & Design.Tidningen tar bl a upp företaget HMTX huvudkvarter i Connecticut (bilden), ritat av McLennan Design. Byggnaden är fint integrerad i miljön och står på pelare för att bevara det existerande landskapet. Regnvatten samlas in och används bl a för bevattning, all energi produceras lokalt med solceller, man gör det mesta möjliga av det naturliga ljuset i inomhusmiljön, gröna tak tar hand om dagvatten och främjar insekters livsmiljö. Dessutom bidrar man till det intilliggande samhället genom att upplåta plats för lokala konstnärer som får verka i byggnaden under viss tid.
I vår föreläsning Regenerationen, med inriktning arkitektur och design, går Caminos Johanna Stål och Tobias Jansson igenom principerna mer grundligt och ger många belysande exempel. Läs mer om föreläsningen här!
Foto: Dagvattendammen Exisercisfältet i Uppsala, White arkitekter, är byggt med flera av principerna i åtanke: systemtänk, biologisk mångfald, landskapsintegration samt att återställa lokala resurser.
-
Havsbönder renar haven
I skuggan av försurade, övergödda hav fyllda av söndertrålade bottnar, fiskodlingar med antibiotikastinna fiskar som rymmer ur sina nät och sprider sjukdomar till den vilda fisken, är det allt fler som överger industrin för att sadla om. En väg framåt kan vara att bli en regenerativ havsbonde som istället återskapar havens ekosystem.
Hundratusentals laxar rymmer varje år från bland annat laxodlingar och smittar ner vild fisk med sjukdomar, skapar antibiotikaresistens och förstör havsekosystemen. Senast för någon vecka sedan rymde 27 000 laxar från en laxodling utanför Dyröy i Norge, något som företaget försöker ta hand om genom att utlova hittelön på 500 kronor per infångad lax. Men med liten framgång.
– Det här är en tickande ekologisk bomb, säger laxexpert Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi vid Göteborgs Universitet till P4 Göteborg. När den odlade laxen simmar bland vildlaxen sprider de sjukdomar och parasiter, enligt Johan Höjesjö.
– Vildlaxen har gått ned med 50 procent och det här är ett bekymmer som man känner till väl. De odlade laxarna lever mycket mer tätt och ser väldigt tilltufsade och konstiga ut, fortsätter han.Marknad för nya yrken
När allt fler vill sluta med det traditionella fisket som allt mer kommit att förstöra havsekosystemen, har det öppnat för en generation av nya havsförvaltare. En av dessa är Bren Smith, som porträtteras i dokumentären Food Inc 2 och även är författare till boken Eat like a Fish. Idag odlar han 10 hektar kelp, ostron, musslor och pilgrimsmusslor i flera ”våningar” ner mot havsbotten. Inte bara ger det mat som kan skördas utan dessutom hjälper det till att rena haven från övergödning och binda kol. En kelp-planta binder fem gånger mer kol än en landlevande växt, enligt Smith.
I Västsverige finns flera alg- och musselodlingar med liknande syften och runt om i världen, bland annat utanför New York där miljarder ostron odlats sedan 2012 och markant renat vattnet.
Den stora utmaningen nu är att få människor att byta ut odlad fisk mot musslor, ostron och alger. En uppdaterad hemkunskap för vår tid.
För dig som vill läsa mer om att bruka och vårda havet enligt regenerativa principer finns, förutom Bren Smiths egna bok, böckerna Rewilding the Sea av Charles Clover, Ecological Redeption: Ocean farming in the era of Climate Change av Hildegarde Hannum och Bren Smith samt The Seaweed Revolution av Vincent Doumeizel.
I föreläsningen Regenerationen tar vi upp bland annat brukandet av havet som en del i omställningen mot en planet i ekologisk balans. Läs mer om föreläsningen här!
Foto: Shane Stagner @unsplash
-
Regenerativa byggmaterial
När arkitektkontoret Semrén & Månsson / GAJD arkitekter i Göteborg ordnade en hållbarhetsmånad med tema Regenerativ arkitektur under januari och början av februari skapade man en materialutställning i kontorets entré med en mängd spännande cirkulära och regenerativa byggmaterial.
Vad är ett regenerativt byggmaterial? Ett svar kan vara att det är ett material som bidrar positivt till ekosystemet på ett eller annat vis – antingen genom att t ex främja biologisk mångfald och bygga upp jorden när råmaterialet odlas, eller genom att t ex rena luften när materialet är på plats i byggnaden.
Sen är det en glidande skala från material som är regenerativa (positiv påverkan) till hållbara (nollpåverkan/cirkulära). När man väljer material som är hållbara men kanske inte fullt ut regenerativa kan en aspekt vara att sträva efter material som efterliknar den resurseffektivitet som alltid finns i naturen, genom att göra så mycket som möjligt med så lite som möjligt och utnyttja det som redan finns på platsen.
Mycel
[Bild 1] En intressant möjlighet är att odla fram material med hjälp av mycel, tunna svamptrådar. Svampen får växa med restflöden från spannmålsodling som näring och med sågspån eller annat som ger stadga – det vill säga råmaterial som bara skulle gått till spillo och som kan finnas lokalt på en plats där byggnation ska ske. Slutresultatet blir ett starkt material med låg vikt som vid odlingen får växa i plastkontainrar motsvarande byggblock av olika storlek. Blocken sammanfogas sedan till hela byggnader, såsom Hy-Fy Tower, en testbyggnad vid konstmuseet MoMa PS1 i New York och The Growing Pavilion i Eindhoven, Nederländerna. Ett svenskt exempel på försök med byggmaterial av mycel är Formill.
Hampakalk
[Bild 2] Hampa har odlats i tusentals år för användning som livsmedel, fiber till rep, papper, textiler m m, men under 1900-talet förbjöds odlingen av hampa, av känd anledning. Under de senaste decennierna har regelverken ändrats och hampa har fått en revival, bland annat som byggmaterial i form av hampakalk (hempcrete) som kan användas i konstruktionen av väggar. Hampaplantan har ett djupt rotsystem som bidrar positivt till jordhälsan på en mängd olika sätt och binder in kol dubbelt så effektivt som träd, samt kräver minimalt med vatten. Hampakalk är stort i bl a Frankrike. En svensk aktör inom hampakalk är House of Hemp.
Nyfiken på att lära dig mer om regenerativ arkitektur och regenerativa material? I Johanna Ståls och Tobias Janssons föreläsning Regenerationen tas regenerativ arkitektur upp som en möjlighet för att återskapa friska ekosystem, vid sidan av regenerativt jord- och skogsbruk, regenerativ design, livsstil med mera.
Foto Tobias Jansson -
Mindre material med digitala mönsterverktyg
Succémusikalen Charlie och chokladfabriken på Göteborgsoperan är inte bara ett färgsprakande äventyr för barn och vuxna – det är också första föreställningen i världen som använder sig av ett digitalt mönsterverktyg som bland annat minskar materialåtgången.
– GöteborgsOperan är – såvitt vi vet – det första teaterhuset i världen som använder det digitala mönsterverktyget CLO (CLO | 3D Fashion Design Software (clo3d.com)) som skapar mönster till kostymer i 3D. Inom modebranschen har det använts tidigare, säger Emil Rinstad, pressansvarig på Göteborgsoperan.
Efter att medarbetarna utbildats och testat skapades till Charlie och chokladfabriken kostymerna för första gången, från ”ax till limpa” i CLO, i dialog med den brittiska kostymdesignern Rachael Canning.
Traditionellt skapas mönstren för hand av en tillskärare och klipps ut av papper. Men i CLO finns alla artister inlagda som ”dockor” i programmet och mönster kan enkelt ändras i programmet. Detta nya arbetssätt är relevant ur såväl ekonomi- och hållbarhetsperspektiv – eftersom kostymdesigner inte behöver resa hit lika många gånger. Materialåtgången kan också bli mindre eftersom färre fysiska provplagg behöver sys upp. Mönster kan också ändras smidigt i datorn istället för att skapas på nytt från scratch.
Banderoller blir väskor
Göteborgsoperan har sedan en tid tillbaka ett gediget miljöarbete, som satte fart med uppsättningen av Nibelungens Ring-triologin för några år sedan, som Camino skrev om då.
En trevlig detalj som besökare i operabutiken kan lägga märke till är att de tidigare stora förställningsbilder i tyg som sitter på utsidan av huset omvandlas till väskor som säljs i butiken.
Utöver de tidigare högt satta miljöambitionerna arbetar operan just nu extra med att minska energianvändningen och antalet flygresor.
Föreställningen Charlie och chokladfabriken är också en fantastisk inre resa som ger tankar kring fantasins makt och förmågan att föreställa oss det som inte redan finns. Det ger också en välbehövlig känga till ytlighet, ha-begär och konsumtionssamhället, med glimten i ögat.
Foto föreställningen: Lennart Sjöberg
Foto väskor: Tilo Stengel
Camino 