Nu ligger magasinet Regenerativt Väst i pressarna. Det helt nya magasinet, som är i sann Camino-stil, innehåller inspiration, kartläggning och reportage om regenerativa verksamheter i Västra Götalandsregionen. Den trycks i en limiterad upplaga, så se till att beställa ditt exemplar bums!

Vi har kuskat regionen runt och gjort reportage, fotat, kartlagt, pratat med olika experter och reserachat. Allt för att skapa ett inspirerande, lättläst och intressant magasin om vår tids största förändring i synsätt – den regenerativa utvecklingen. Vilka aktörer finns det? Inom vilka områden händer det spännande saker? Var händer det mest? Var finns den största potentialen? Vilka kan jag knyta ihop mig med? Var kan jag handla produkter och tjänster som skapats med regenerativa metoder? Här får du svar på dessa frågor, och lite till. Så klicka här för att säkra ditt exemplar redan nu. För större ordrar, eller om du vill boka en föreläsning om regenerativ utveckling, maila Johanna@caminomagasin.se.

Beställ ditt exemplar här! 

Digital nätverksträff om regenerativ utveckling, 16 oktober kl 12.00

Eldsjälar, entreprenörer, lantbrukare, skogsägare, designers, arkitekter… alla som arbetar med regenerativ utveckling på något sätt i Västra Götaland är välkomna, oavsett om det är som privatperson eller i företags/ organisationsroll.

Under en spännande digital lunch gör vi en kartläggning av vad som är på gång i regionen på den regenerativa fronten, inklusive vad som hänt i projektet Regenerativt Västra Götaland och vad som är på gång på andra områden. Du kommer också få tillfälle att medverka under en interaktiv del.

I projektet Regenerativt Västra Götaland ingår Camino, CircularEconomy.se, Regenerativt Sverige, Omställningsnätverket, Skogens Mångbruk och White Arkitekter.

Här är länken till mötet!

Anmäler du dig via denna länk får information nätverksträffen och om liknande saker framöver relaterat till Regenerativt Väst ( ej Caminos ordinarie nyhetsbrev).

Vad är egentligen en regenerativ affärsmodell, och hur kan man ha regenerativa affärsmodeller i en marknadsekonomi? Vi ställde frågan till Steven Sarasini, forskare på RISE, med fokus på hållbar utveckling, innovation och regenerativa affärer.

Vad är den största skillnaden mellan hållbara och regenerativa affärsmodeller?
– Traditionell hållbarhet handlar ofta om att minska negativa effekter, särskilt på miljön. Regenerativa affärsmodeller går ett steg längre. Målet är inte bara att minska skadorna, utan att restaurera ekosystem, stärka biologisk mångfald och skapa motståndskraftiga samhällen. Det handlar om att fråga sig: Hur kan vi göra världen bättre genom vår verksamhet, snarare än bara mindre dålig?

Hur ser en regenerativ affärsmodell ut i praktiken?
– En viktig skillnad är att naturen ses som en intressent. Precis som företag tar hänsyn till kunder, leverantörer och ägare behöver man också ta hänsyn till ekosystemens behov och hälsa. Det innebär att mäta sådant som biologisk mångfald, jordhälsa eller andra indikatorer på hur naturen mår. En annan central princip är att använda flera olika typer av kunskap, inte bara teknisk och vetenskaplig expertis. Lokala erfarenheter, kulturell kunskap och traditionella arbetssätt som har glömts bort i vår effektiviserade och industrialiserade värld kan också bidra till att skapa bättre lösningar. Förr byggde man hus väldigt mycket utifrån vad som fanns lokalt på platsen, med analys av mark, vind, sol etc. Sådan kunskap är till stor del bortglömd idag. Regenerativa affärer bygger därför ofta på samverkan mellan många olika aktörer och perspektiv.

Finns det företag i Västra Götaland som arbetar regenerativt?
– Det finns företag som rör sig i den riktningen, men få som fullt ut kan beskrivas som regenerativa. Två exempel är Lindex och Nudie Jeans, som arbetar med att utveckla mer regenerativa sätt att odla bomull på hos sina leverantörer. De tittar på aspekter som jordhälsa, biologisk mångfald och sociala villkor för människorna som producerar råvarorna. Icebug är ytterligare ett intressant exempel eftersom det regenerativa inte bara syns i en enskild produkt eller ett hållbarhetsprojekt, utan också i företagets affärslogik. De betraktar uttryckligen naturen och samhället som centrala intressenter och använder företaget som ett verktyg för att skapa positiv förändring

Kan man säga att ett företag “är regenerativt”?
– Det är en svår fråga. För företag som arbetar nära ett lokalt ekosystem, exempelvis inom jordbruk, är det ofta enklare att se sambanden och mäta effekterna. För globala företag med komplexa leverantörskedjor blir det betydligt svårare. Därför kan det ibland vara mer relevant att tala om att företag använder regenerativa principer eller metoder i delar av sin verksamhet, snarare än att beskriva hela företaget som regenerativt.
Det handlar om att identifiera var man kan göra störst nytta och steg för steg bygga in regenerativa perspektiv i exempelvis produktutveckling, inköp eller cirkulära tjänster.

Finns det färdiga metoder för regenerativ affärsutveckling?
– Inte i samma utsträckning som inom exempelvis hållbarhetsarbete eller livscykelanalyser. Fältet är fortfarande ungt och under utveckling. Det finns verktyg och modeller, men ännu ingen etablerad verktygslåda som alla använder. Därför är det i dagsläget ofta mer relevant att prata om regenerativa principer än om standardiserade metoder.

Vilken roll kan regioner spela för att främja regenerativa affärer?
– Regioner behöver framför allt vara möjliggörare. Mycket av det som krävs finns redan på plats i form av hållbarhetsstrategier, arbete med cirkulär ekonomi, biologisk mångfald, innovation och socialt inkluderande genom exempelvis medborgardialoger. Utmaningen är att väva samman dessa delar och skapa arenor där företag och andra aktörer kan experimentera, samarbeta och lära av varandra. En regional aktör bör inte själv skapa de regenerativa affärsmodellerna, utan snarare underlätta för andra att göra det genom testbäddar, samverkansplattformar och så kallade living labs. En platsbaserad ansats är att föredra.

Om vi vill skapa en mer regenerativ värld, är affärsmodeller rätt plats att börja?
– Ja, men inte bara där. För att skapa verklig omställning behöver flera delar av samhället utvecklas parallellt. Företag kan ofta agera snabbt och testa nya lösningar, medan politik, finanssystem, konsumentbeteenden och kultur också behöver förändras. Regenerativ utveckling handlar därför inte om en enskild lösning eller aktör. Det handlar om att många olika delar av samhället rör sig i samma riktning parallellt. Företag är en bra startpunkt eftersom de kan experimentera snabbt. Men omställningen kräver att flera utvecklingsspår pågår parallellt.

Principer för regenerativa affärsmodeller

• Fokuserar på att skapa positiva effekter för natur och samhälle.
• Ser naturen som en intressent i verksamheten.
• Utgår ofta från platsens förutsättningar och ekosystem.
• Bygger på samverkan och flera olika typer av kunskap, inte bara teknisk och vetenskaplig expertis.
• Har ett långsiktigt perspektiv där resiliens är viktigare än kortsiktig avkastning.

Steven Sarasini och hans team på RISE i Göteborg påbörjar under hösten projektet Re:Biz (Towards Regenerative Business: a critical investigation of ecosystem regeneration in practice) Som ska pågå under fyra år och har en budget på 10 miljoner kronor. 

Denna text är en del av projektet Regenerativt Västra Götaland och kommer att publiceras i ett magasin som kommer ut i oktober. Vill du förhandsboka ett exemplar för att vara garanterad ett ex, beställ här. Projektet Regenerativt Västra Götaland genomförs med stöd av Västra Götalandsregionen och du kan läsa mer om projektet här.

Innovationsprojektet Stärkt roll i klimatomställning har under 1,5 år utvecklat nya metoder för att arbeta med civilsamhället och lokal klimatomställning inom folkbildningen. Resultatet finns nu i en skrift som finns att läsa digitalt.

Projektet Stärkt roll i klimatomställning är ett samarbete mellan Studiefrämjandet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus. Caminos Johanna Stål har varit projektledare genom Studiefrämjandet, men magasinet kan vara intressant även för många av Caminos läsare, så kolla gärna in projektet och läs magasinet här!

Karta över olika delprojekt som genomfördes under året. Illustration samt illustration omslag: Anna Nilsson