-
Metoder & samverkan för klimatomställning
Innovationsprojektet Stärkt roll i klimatomställning har under 1,5 år utvecklat nya metoder för att arbeta med civilsamhället och lokal klimatomställning inom folkbildningen. Resultatet finns nu i en skrift som finns att läsa digitalt.
Projektet Stärkt roll i klimatomställning är ett samarbete mellan Studiefrämjandet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan och Sensus. Caminos Johanna Stål har varit projektledare genom Studiefrämjandet, men magasinet kan vara intressant även för många av Caminos läsare, så kolla gärna in projektet och läs magasinet här!
Karta över olika delprojekt som genomfördes under året. Illustration samt illustration omslag: Anna Nilsson
-
Regenerativ design – så funkar det
Regenerativ design handlar om att utforska möjligheter för att aktivt stärka ekosystemen. Vi mötte Anneli Selvefors, forskare i regenerativ design vid RISE i Göteborg, för ett samtal om varför platsen spelar roll, hur företag kan börja och varför långsiktighet är nyckeln.
Vad är regenerativ design och hur skiljer den sig från hållbar design?
– Regenerativ design handlar om att inte bara minska samhällets negativa påverkan, utan aktivt bidra till positiva effekter för ekosystemen. Hållbar design har länge fokuserat på att effektivisera, cirkulera resurser och minimera skador. Regenerativ design lägger till ytterligare en dimension – att stärka naturen och skapa symbios mellan mänskliga och naturliga system.Varför är platsen så viktig för regenerativ design?
– Till skillnad från traditionellt designarbete, som vanligen går ut på att utveckla lösningar för en bred och ofta global marknad, har regenerativ design ofta fokus på lokala behov kopplat till en plats. En förståelse för platsen och dess ekosystem, processer och arter är avgörande för att kunna skapa goda förutsättningar för alla arter att leva i harmoni med varandra.Kan man arbeta med regenerativ design på produktnivå?
– Absolut. Man kan utforska produkt-relaterade möjligheter kopplat till hela livscykeln – från råvarans ursprung till produktion, användning och återvinning. Ett exempel är företag som nyttjar regenerativa jordbruksmetoder vid produktion av textila fibrer. Det finns också exempel på produkter som har utformas för att aktivt gynna biologisk mångfald under deras användning, såsom byggmaterial med integrerade habitat för bin och fåglar, eller fundament till vindkraftverk som skapar livsmiljöer för marina arter.Vilken roll spelar sociala värden i regenerativ design?
– Ekologiska värden lyfts ofta som kärnan, men sociala värden är nära kopplade. Vår kultur styr hur vi ser på och agerar gentemot naturen. Regenerativ design handlar därför också om att designa produkter, system och affärsmodeller som skapar sociala värden och därigenom bidrar till att forma en kultur och beteenden som gynnar ekosystemen. Genom att inkludera olika intressenter i designprocessen och skapa gemensamma strategier har man större potential för att skapa långsiktiga sociala och ekologiska värden.Hur kan företag börja arbeta med regenerativ affärsutveckling?
– Börja med att analysera var den största miljöpåverkan finns och vilka de största beroendena av naturresurser är – där hittar man oftast den största potentialen för att skapa positiv effekt. Är det i produktionen, användningen eller slutfasen? Koppla sedan dessa insikter till affären. Regenerativa initiativ bör inte ses som bara goodwill – de kan ofta skapa ekonomiska värden. Företag som lyckas koppla positiva effekter till affärsnytta kommer att driva utvecklingen framåt.Annelis tre tips för att komma i gång med regenerativ design
- Jobba platsbaserat – förstå lokala förutsättningar och behov.
- Inkludera alla intressenter – inte bara människor, utan även naturens perspektiv.
- Tänk långsiktigt – designa för en okänd framtid, inte bara för idag.
Design med regenerativa inslag
- Tegelstenar med hål för bin – används i fasader för att skapa habitat för pollinatörer.
- Regenerativ bomullsproduktion – företag som arbetar med jordbruksmetoder som återställer markens bördighet och ökar biologisk mångfald.
- Trähus som koldioxidlager – byggnader som binder koldioxid och samtidigt är anpassade för lång livslängd.
- Gröna tak och väggar – inte bara för estetik, utan för att skapa livsmiljöer för insekter och fåglar.
- Vindkraftfundament som artificiella rev – designade för att gynna marina arter där de installeras.
- Våtmarksrestaurering integrerad i stadsplanering – för att återställa ekosystem och minska översvämningsrisker.
- Adaptiv gatubelysning – ljus som anpassas efter tid och djurliv för att minska störning av ekosystem.
- Vattenturbiner med fiskpassager – designade för att inte blockera vandringsvägar för fiskar.
- Appar som bygger relation till naturen – t.ex. iNaturalist, eller Artportalen där användare rapporterar in arter.
! I Annelis forskning tittar hon på hur företag kan ställa om till regenerativa verksamheter och bygga sin affär på regenerativa värden. Snart summerar hon och kollegorna insikter från förstudien Naturpositiva affärer och hösten 2026 startar de upp ett nytt projekt om Regenerativa affärer.
Denna text är en del av projektet Regenerativt Västra Götaland och kommer att publiceras i ett magasin som kommer ut i oktober. Vill du förhandsboka ett exemplar för att vara garanterad ett ex, beställ här. Projektet Regenerativt Västra Götaland genomförs med stöd av Västra Götalandsregionen och du kan läsa mer om projektet här.
Foto: Anneli Selvefors, fotograf Catharina Fyrberg
Foto 2: Affärsutveckling med naturen i fokus
-
Förhandsboka magasin om regenerativa verksamheter
Förhandsboka ditt exemplar av magasinet Regenerativt Västra Götaland redan nu. Då är du garanterad att få magasinet först av alla direkt hem till brevlådan. Magasinet, som innehåller inspiration, kartläggning och reportage om regenerativa verksamheter i Västra Götalandsregionen görs i Camino-anda och trycks i en limiterad upplaga.
Produktionen av magasinet Regenerativt Västra Götaland är i full gång. Redaktionen kuskar regionen runt och gör reportage och fotar, kartlägger och reserachar. Allt för att skapa ett inspirerande, lättläst och intressant magasin om vår tids största förändring i synsätt – den regenerativa utvecklingen. Vilka aktörer finns det? Inom vilka områden? Var händer det mest? Var finns den största potentialen? Vilka kan jag knyta ihop mig med? Var kan jag handla produkter som skapats med regenerativa metoder? Här får du svar på dessa frågor, och lite till. Så klicka här för att säkra ditt exemplar redan nu. För större ordrar, eller om du vill annonsera i magasinet, maila Johanna@caminomagasin.se.
-
Tipsa oss om aktörer med regenerativa inslag
Arbetar du i en verksamhet som använder eller testar regenerativa metoder? Håller ni till i Västra Götaland? Då kan ni ha möjlighet att medverka i ett projekt som syftar till att lyfta fram och stärka regenerativa affärsmodeller.
I ett projekt finansierat av Västra Götalandsregionen kartlägger Camino aktörer i Västra Götaland som på olika sätt använder sig av regenerativa metoder i sin verksamhet, det vill säga metoder som på olika sätt bidrar till att främja biologisk mångfald och stärka och återskapa ekosystemet. Det omfattar områden som jordbruk och skogsbruk, men även design, arkitektur, turism och livsstil. Aktörer som arbetar uteslutande med regenerativa metoder är givetvis spännande, men ganska ovanligt, så vi söker också efter mindre projekt och de som tagit små steg i att testa något regenerativt. Under året som projektet pågått har en nätverksträff arrangerats ihop med med White om regenerativ arkitektur och en om regenerativt skogsbruk sker 9 juni hos Wood Wise Cabins i Dalsland. Parallellt pågår research och artikelskrivande om verksamheter med regenerativa inslag i regionen. Slutresultatet kommer att bli till ett inspirerande magasin, i sann Camino-anda, med text och foto av Johanna Stål och Tobias Jansson och form av Tobias Jansson, två av Caminos grundare.
Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen och ska vara klart i oktober 2026. Medverkande aktörer är bland annat White arkitekter, Föreningen Skogens mångbruk och föreningen Regenerativt Sverige. Om du har eller vill tipsa om en verksamhet, eller vill medverka på nätverksträffar maila johanna@caminomagasin.se. Mer information kommer framöver.
Det finns många artiklar på caminomagasin.se om regenerativa affärsmodeller, initiativ etc. Här finns en grundläggande text kring vad vi menar med regeneration.
Foto: Lisa Strandvik
-
Sjökor, frusen tid och evig vinter bland sommarlitteraturen
Dags för att tipsa om lite läsning inför semestern, det kommer ständigt nytt intressant och högarna hemma växer inför den stora läsperioden. Här är lite av vårens nya böcker på Camino-teman som väckt Johannas intresse.
Där världen kallas skog av Ursula LeGuin
Få författare gör mig så lycklig bara av att jag hör deras namn. När den numera avlidna Ursula LeGuin nämns i något sammanhang handlar det alltid om något spännande såsom en spekulativ framtid, miljöförändringar – andra världar men ändå kusligt nära vår egen värld. Där världen kallas skog är en nyutgivning av andra delen i Hain-cykeln. Den handlar om att människor spritts ut till olika planeter på grund av jordens ekologiska kollaps. Men via den såkallade ansibeln har ett världarnas förbund bildats. Förbundet domineras av den äldsta civiliserade rasen Hain, som bedriver hård exploatering av närliggande världar. LeGuins bok ligger högst upp i sommarens bokhög för min del.
Legenda förlagDe levande av Iida Turpeinen
Kanske ser ni en trend i mina boktips – människans framfart på naturens bekostnad. Berättelsen om Stellers sjöko sträcker sig över tre århundraden och rör vid en rad människoöden – från de upptäcktsresande i Berings hav, till en guvernörshustru i Alaska och en konservator i Finland. ”De levande” är en roman om vetenskapstörst och naturens under, men också om hur människan i samma stund hon upptäcker världen börjar förstöra den. Finska Turpeinens uppmärksammade bok har redan översatts till många språk.
Albert Bonniers förlagHavet: planetens sista vildmark av David Attenborough
”Dyk ner i åtta unika saltvattensmiljöer, simma genom kelpskogar, mangroveskogar och korallrev och ner nästan 11 000 meter till de djupaste hörnen av det mest outforskade ekosystemet på vår planet.” Hundraåringen och filmaren Attenborough gör fortfarande sitt yttersta för att öka människors medvetande om naturen och viljan att ta hand om den. Med denna bok berättar han historien om vår sista stora vildmark, som formar marken vi lever på, reglerar vårt klimat och skapar luften vi andas.
Natur och kulturVinter av Magnus Dahlström
Denna mardrömsliknande spänningsroman om ett landskap som blir allt kallare och kallare har hyllats av recensenter. En bok som både visar på en fruktansvärd konsekvens av klimatförändringarna, men som ändå visar på sätt att hantera dessa konsekvenser utan det gamla vanliga ”söndra och härska”. Denna 600 sidor långa tegelsten ligger näst högst upp i min hög av sommarläsning, under LeGuin.
Albert Bonniers förlagGranarnas tid av Mårten Holm
Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind, doktor i svampgenetik, de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.
Natur & kulturSlutartid av Maja Lunde
En helt vanlig dag i början av juni stannar tiden. Ingen dör längre – och ingen föds. Över hela landet försöker man förstå varför människorna har fallit ur tidens gång. Är det ett virus, en gammal trollformel – eller ett verk av mörka krafter? Och varför fortsätter naturens kretslopp av liv och död som om ingenting hänt? Maja Lundes nya roman handlar om att leva i nuet, om människans ändlighet och vår förbindelse med naturen.
Natur & kultur
-
Så arbetar Wood Wise Cabins regenerativt
Studiebesök och nätverksträff inom projektet Regenerativt Västra Götaland
Mitt i ett variationsrikt landskap av skogar, berg och sjöar har Wood Wise Cabins utvecklat en plats där naturupplevelse, biologisk mångfald och företagande möts. Här sköts marken med naturens processer som utgångspunkt, samtidigt som platsens värden tas tillvara genom småskaligt boende och upplevelser. Träffen tar avstamp i detta sammanhang och utforskar hur ett regenerativt förhållningssätt till brukande av skog och mångbruk kan ta form i praktiken.
Under träffen får du ta del av konkreta erfarenheter och perspektiv på hur skogslandskap kan brukas med biologisk mångfald som ledstjärna, samtidigt som nya värden och intäktsmöjligheter utvecklas.
Heidi Holmlund och Mats Grimfoot som driver Wood Wise Cabins visar runt och delar med sig av sina erfarenheter och vi samtalar kring:
- vad ett regenerativt brukande av skog kan innebära
- hur målsättningar om lönsamhet, biologisk mångfald och sociala värden kan omsättas i praktiken och vad det kan innebära för din egen mark eller verksamhet
- hur affärsmodeller kopplade till brukande av skog med hög biologisk mångfald som ledstjärna kan se ut, exempelvis för upplevelser och boende
- konkreta lärdomar, möjligheter och utmaningar i att arbeta mer i samklang med skogen
Räkna med att utbyta erfarenheter med andra skogsägare, företagare och blivande entreprenörer, ställa frågor och diskutera praktiska lösningar. Ta chansen att inspireras, få nya perspektiv och knyta kontakter kring framtidens sätt att bruka skog.
När: Tisdag 16 juni, kl 17.00-19.30 (matig smörgås och mingel från kl 17, programmet börjar kl 18.00)
Var: Wood Wise Cabins, mellan Åmål och Bengtsfors, Dalsland
Google mapsMöjlighet till samåkning från Göteborg och Jönköping finns.
Hela träffen sker utomhus och vi går bitvis runt i starkt kuperad terräng.
Kostnad: Gratis deltagande inkl enklare mat med kaffe.
Anmälan: https://regionkalender.vgregion.se/sv/evenemang/22916
Senast 13 juni.Arrangörer: Regenerativt Västra Götaland och Skogens kraft som finansieras av Västra Götalandsregionen, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg.
Träffen sker i samarbete mellan projekten Skogens kraft och Regenerativt Västra Götaland. Skogens Kraft organiserar nya och befintliga mångbrukare och skapar forum för kunskapsdelning och utbyte som gynnar det skogliga företagandet. Regenerativt Västra Götaland kartlägger och sammanför verksamheter som arbetar enligt regenerativt metoder, d v s som bygger upp ekosystemet. Resultatet publiceras i ett magasin som kommer ut efter sommaren.
Foto: Wood Wise Cabins
-
Avgifta dina sociala flöden
Allt mer handlar om algoritmer och de sociala medierna ger dig en störtflod av kurerat utbud som är välanpassat för just dina triggers. Läs mer, klicka vidare, konsumera, repeat. Men nu hörs allt fler röster som hjälper dig att hitta bort från det rena konsumerandet av flödena till ett mer socialt flöde utan ständiga köptriggers.
Detoxify
Tillsammans med artisten Dotter har Länsförsäkringar i Göteborg skapat musik som detoxar dina sociala medier, helt automatiskt. Så här skriver de ”Låtarna använder telefonens röststyrning för att fylla ditt flöde med härligare innehåll. Följ instruktionerna, luta dig tillbaka och njut av att påverka dina algoritmer, istället för att låta dem påverka dig.” Gå in på Detoxify för att se hur du gör.
De tipsar också om de självklara sakerna som man ändå behöver påminnas om: avfölj de som bidrar till dåliga saker, följ de som bidrar till bra och tänk på att de du interagerar med gynnas, så interagera med det du vill ha mer av.
Vill du lära dig mer om algoritmer och flöden så finns en bra grundläggande information hos Internetkunskap.se
-
Kan vi laga naturen?
När Naturskyddsföreningen arrangerar en heldagskonferens om Naturvårdsverkets förslag till ny restaureringsplan konstateras det ganska omgående att planen nätt och jämt passerar det mest minimala åtagande vi som land får ta på oss. Att det finns ett förslag till plan är bra, menar alla experter på plats, men så länge planen inte presenteras ihop med en rejäl budget så kommer den förbli tandlös.
Ulrika Isberg Bondemark, projektledare för regeringsuppdraget på Naturvårdsverket, menar att kostnaderna för att genomföra det som står i planen beräknas till 20 miljarder kronor årligen. Dock är åtgärdernas ”när, var, hur” ganska diffusa, så summorna kan absolut komma att stiga eller minska. Det som står klart från EUs håll är att 3 miljoner träd ska planeras i EU, att vattendragen ska ”släppas fria” och att inget land får försämra några livsmiljöer. 20 procent av EUs skadade ekosystem ska vara restaurerade till år 2030 och 100 procent ska vara restaurerade till år 2050.
Ambitionen från EU är hög, men det råder stor politisk oenighet av vart ribban ska läggas. Den nuvarande regeringen vill lägga en miniminivå med maximalt antal undantag, medan oppositionen anser att det bästa är att lägga en högre ambition i början, både för att åtgärderna är akuta men även för att kostnaderna kommer bli ännu högre framöver, ihop med de negativa effekterna för ekosystemen.
Torbjörn Eberhardt, forskningsledare på Centum för biologisk mångfald på SLU, är tydlig med hur han önskar styra om prioriteringarna i dagens politik:
– Vilka perversa styrmedel bör tas bort för att frigöra pengar till naturrestaurering? säger han och syftar på alla bidrag som idag går till det han kallar ohållbart jordbruk.
Han menar också att det är väldigt lätt för en regering att behålla planen som den är men låta bli att finansiera den, vilket gör att de därmed kommer undan.Kris för livsmiljöerna
Alla experter som under dagen på Naturhistoriska museet i Stockholm presenterade läget för den biologiska mångfalden är rörande överens; det är katastrof. Allt fler arter rödlistas, det är mycket dålig status för sjöar och vattendrag i hela landet, utom allra högst upp i norr, menar Eddie Von Wachenfeldt på SLU Artdatabanken.
– Vi har kunskapsbrist kring statusen för skogarna. 86 procent av skogen är i ”okänt tillstånd”, så det kommer kräva ett massivt arbete för oss att inventera skogar framöver, menar Bengt Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet.
Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid SLU spär ytterligare på bilden av vad viktigt det är med livskraftiga ekosystem. Han illustrerar hur de mätt hur många rovinsekter som kläcktes per år och hektar på ett plöjt fält i Skåne och konstaterade antalet 2,185325. Dessutom 5,7 miljarder bakterier per gram jord och 80 daggmaskar per kvadratmeter jord. Detta som bevis på vikten av öppna landskap med varierande växtlighet. En mångfald av grödor, fler perenna grödor och rotation i odlingslandskapet ökar mängden pollinerande insekter markant, oavsett om det är ekologisk odling eller inte, menar Bommarco.
Exempel som ger hopp
Vill man få tips på hur det går att göra för att restaurera natur kan man ta del av de många exempel som finns; Tranås Energi som öppnar vattenvägar för fiskar – vilket gett dem fler kunder. Vattenriket Kristianstad arbetar med att bli en del av naturen och har öppnat strandängar som dessutom hjälper till att hantera torka och översvämningar. Emil Johansson som restaurerar den lilla ”oproduktiva markplätten” Rävbacken till ett paradis för biologisk mångfald. Småföretagarna som driver Ösjönäs i Tiveden, ett mångbruksföretag som har bedriver regenerativ turism mitt i en nationalpark.
Det är tydligt att naturrestaurering är den stora frågan i svensk miljöpolitik just nu, efter klicknyheter om bensinpriser och livsmedelsberedskap. Livskraftiga ekosystem är inte bara önskvärt, utan helt nödvändigt för att kunna hantera klimatförändringar, ökade behov av koldioxidinlagring, hantering av kemikalier, ökad livsmedelsproduktion och behovet av mer bioråvaror. De närmsta åren kommer bli avgörande för hur Sverige tar sig an denna fråga. Kommer det prioriteras i finansieringen, hur kommer slutgiltiga planen se ut och mer konkret: vem ska göra vad, när och hur?
Foto: Tranås Energis bygge av en fiskväg förbi den gamla kvarndammen i Oppeby startat. Under året öppnas en 2,5 mil lång vattenväg som varit stängd i över 100 år! Pressbild
Huvudfoto: Arasövssjön, Vattenriket. Biosfärkontoret, Sven-Erik Magnusson.
-
Matexperimentet – Johanna utmanas
Efter att ha läst och inspirerats av Åsa Axelssons bok Matexperimentet har Johanna valt att gräva djupare i familjens matvanor. Från en redan ganska medveten kost, till att pressa pris och miljöpåverkan lite till. Och givetvis tänka på hälsan på köpet.
Min egen matbudget ligger på ungefär 5000 kr i månaden, då består min familj av två barn på 10 och 13 år varannan vecka och av bara mig varannan vecka. Eller rättare sagt 2,5 barn under varannan vecka eftersom det ofta är någon av barnens kompisar här på middag eller fika. Och sanningen är att matbudgeten övertrasserats de senaste två månaderna, med allt för stor del snabbmat på vägen till sportlovsaktiviteter, jullovsresor och nyårsfirande. Nu ska den dras åt, utan att göra avkall på miljö och hälsa – snarare tvärtom.
Det är en markant skillnad på mina veckor, då jag veckorna utan barn nästan inte handlar någon mat alls utöver någon utelunch och ibland någon utemiddag. Jag fokuserar mycket på att äta rester och tömma kylskåp och skafferiet på mina alla fröer, gryn, bovete, nakenhavre, råris och olika spännande saker som finns i skafferiet eller som jag hittat i ”kort-datum” hyllorna. I princip äter jag vegetarisk ( och rätt hälsosamt) när jag har mina barnfria veckor medan vi äter mer typisk Svensson-mat under barnveckorna, med pannkakor på onsdagar och taco på fredagar. Så det är svårt att ge ett genomsnitt per vecka, då veckorna är så oerhört olika. Mitt fokus är att försöka förbättra barnveckorna, eftersom det är den största utmaningen. Min utmaning är dels att få barnen att äta mer som jag gör när jag är själv, dvs mer baljväxter, rotgrönsaker och kål, mer fibrer i form av havre och nötter och mindre halvfabrikat och snacks.
Barnen har alltid varit väldigt bra på att äta grönsaker och frukt. Det mesta går ner, iallafall i rått format. Kål är svårt, även om pizzasallad gillas av den ena. Nu har ena barnet även börjat gilla havregrynsgröt, något som underlättar för både plånboken och miljön. Bönor och linser har inte fungerat hittills, förutom då jag smyger ner det i form av bönmjöl i pannkakor, mixar ner det i soppor eller i brödbaket. Nu är det dags att undersöka rätter med bönor och linser som är barnvänliga. Jag ger mig själv fem utmaningar som jag lovar att följa upp med er här om två månader, så får vi se hur det går.
Familjens matutmaningar:
- Testa fler sätt att få in baljväxter i barnens mat
- Inspirera barnen att äta mer soppa, där jag kan mixa i massa nyttigheter
- Köpa torra bönor och blötlägga själv
- Köpstopp på torrvaror, äta upp det som finns hemma
- Cykla oftare för att handla mat. Har elcykel och bra väskor till cykeln så det finns inga hinder.
Saker jag redan är bra på:
- Blandar ut grytor och köttfärssås med mycket grönsaker
- Odlar väldigt stor del av sommaren och höstens grönsaker; lök och vitlök räckte till februari
- Blandar i mandelmjöl och favabönmjöl i pannkakorna
- Handlar alltid mat när jag ändå tar bilen någonstans ( men behöver bli bättre på att inte ”ta bilen någonstans”)
Håll utkik efter fortsättningen
Foto Den dyra maten. Av: Tobias Jansson
-
Kan en familj äta för 1000 kr i veckan?
Miljö, hälsa, smak, etik, djurrätt och ekonomi. Få saker har så många vinklar att ta hänsyn till som vad vi stoppar i oss. Och matpriserna har ökat mycket de senaste åren. Det gör att det finns ett stor intresse för möjligheter att utforska olika sätt att äta. Johanna har läst Åsa Axelssons nya bok Matexperimentet – kan en familj äta för tusen kronor i veckan med ett leende och fascineras över vad mycket känslor mat väcker.
KRÖNIKA Som vanligt när jag ramlar över något som jag tror min familj, bestående av mamma och två systrar, är intresserade av, skickar jag ett tips-sms i vår ändlösa tråd där allt mellan mat, diet, klimakteriet, resor, barnproblem, husfixarfrågor och ekonomiklagomål ryms. Ibland är responsen noll, men ibland startas det låååååånga trådar. Så blev det med boken Matexperimentet, precis som med författaren Åsa Axelssons tidigare bok Jag lämnar ekorrhjulet. Vi döttrar och vår mamma tillhör generationer av kvinnor som har fått kämpa för att ta plats, skapa jämlika relationer och karriärer. Vi jonglerar karriärer med intressen för odling, mat, träning, att fixa med hemmen och givetvis ta hand om barnen. Så fort den ”nya hemmafru-trenden” kommer på tal ser vi rött.
– Visst sparar man pengar på att snåla och leta rabatter, men man tjänar betydligt mer på att jobba heltid istället för 80 procent om man bara pratar pengar, säger ena systern. Det är inte det att det är ointressant att spara in pengar, men det är lätt att bli provocerad av att det inte spelar så stor roll, om man bara tar hänsyn till pengar och tid.
Alla jag pratar med om boken blir både provocerade och intresserade. För det är något fascinerande med att snåla. Och att kunna gå ner i arbetstid och leva på mindre. Och att fundera på vad som är den optimala kosten ur alla olika aspekter som finns. Mina egna köksskåp är fyllda av olika hälso- och miljöexperiment, såsom svenska, ekologiska favabönor, tångsalt och grönsbeteslammbuljong, nordiska kulturspannmål som koralllinser, rättvisksärt och camelinaolja sida vid sida med hajpade chiafrön och sötningsmedel som stevia och björksocker. Samtidigt som jag lyssnar på Åsa Axelssons bok börjar jag återigen blötlägga bönor, något som jag rationaliserat bort för ett tag sedan genom att köpa färdiginlagda. Det har varit smidigt att slänga ner en burk vita bönor i soppan under höstens experimenterande med proteinrika soppor gjorda på råvaror från tillsammansodlingen jag är medlem i. Vi får se om blötläggandet håller i sig.
Utöver att sluta bära hem vatten genom att blötlägga själv, som Åsa Axelsson kallar det i Matexperimentet, så är andra tips att byta ut stora delar av köttet mot baljväxter, äta mindre halvfabrikat och givetvis titta efter kort-datum och nedsatta priser. Ingen kunskap är direkt ny för oss, men det är kul att lyssna på resonerandet och testandet i boken. Hur kaffet dras in på och strategier familjen tar till för att få det att räcka och hur Åsa spär ut sin yoghurt med vatten för att hon ska kunna ta mer varje dag. Hon drar också in på mellanmålen för att kunna njuta mer av middagen, som är mindre lyxig än vanligt.
Havremjölk ersätter en del av mjölken – huvudsakligen av miljöskäl, inte prisskäl, men för en sådan som mig som bara tar en matsked komjölk i kaffet, kan mjölken få vara kvar. Däremot är ost en större bov, en skiva per dag tillåter budgeten och planeten enligt Axelsson och där övertrasseras kontot rejält för min del.. Ost kanske är det godaste som finns…
Så fortsätter boken att vända och vrida på små förändringar. Jag hoppar över vissa stycken och fastnar i andra. Slutligen vet jag inte riktigt vad jag tycker om helheten – grundläggande kunskap för alla eller detaljfixerad tidsslöseri? Tja, det ligger i läsarens öga såklart, men att den väcker känslor – det står iallafall klart.
Åsa Axelsson Foto: Malin Grönborg
Camino 