-
Matexperimentet – Johanna utmanas
Efter att ha läst och inspirerats av Åsa Axelssons bok Matexperimentet har Johanna valt att gräva djupare i familjens matvanor. Från en redan ganska medveten kost, till att pressa pris och miljöpåverkan lite till. Och givetvis tänka på hälsan på köpet.
Min egen matbudget ligger på ungefär 5000 kr i månaden, då består min familj av två barn på 10 och 13 år varannan vecka och av bara mig varannan vecka. Eller rättare sagt 2,5 barn under varannan vecka eftersom det ofta är någon av barnens kompisar här på middag eller fika. Och sanningen är att matbudgeten övertrasserats de senaste två månaderna, med allt för stor del snabbmat på vägen till sportlovsaktiviteter, jullovsresor och nyårsfirande. Nu ska den dras åt, utan att göra avkall på miljö och hälsa – snarare tvärtom.
Det är en markant skillnad på mina veckor, då jag veckorna utan barn nästan inte handlar någon mat alls utöver någon utelunch och ibland någon utemiddag. Jag fokuserar mycket på att äta rester och tömma kylskåp och skafferiet på mina alla fröer, gryn, bovete, nakenhavre, råris och olika spännande saker som finns i skafferiet eller som jag hittat i ”kort-datum” hyllorna. I princip äter jag vegetarisk ( och rätt hälsosamt) när jag har mina barnfria veckor medan vi äter mer typisk Svensson-mat under barnveckorna, med pannkakor på onsdagar och taco på fredagar. Så det är svårt att ge ett genomsnitt per vecka, då veckorna är så oerhört olika. Mitt fokus är att försöka förbättra barnveckorna, eftersom det är den största utmaningen. Min utmaning är dels att få barnen att äta mer som jag gör när jag är själv, dvs mer baljväxter, rotgrönsaker och kål, mer fibrer i form av havre och nötter och mindre halvfabrikat och snacks.
Barnen har alltid varit väldigt bra på att äta grönsaker och frukt. Det mesta går ner, iallafall i rått format. Kål är svårt, även om pizzasallad gillas av den ena. Nu har ena barnet även börjat gilla havregrynsgröt, något som underlättar för både plånboken och miljön. Bönor och linser har inte fungerat hittills, förutom då jag smyger ner det i form av bönmjöl i pannkakor, mixar ner det i soppor eller i brödbaket. Nu är det dags att undersöka rätter med bönor och linser som är barnvänliga. Jag ger mig själv fem utmaningar som jag lovar att följa upp med er här om två månader, så får vi se hur det går.
Familjens matutmaningar:
- Testa fler sätt att få in baljväxter i barnens mat
- Inspirera barnen att äta mer soppa, där jag kan mixa i massa nyttigheter
- Köpa torra bönor och blötlägga själv
- Köpstopp på torrvaror, äta upp det som finns hemma
- Cykla oftare för att handla mat. Har elcykel och bra väskor till cykeln så det finns inga hinder.
Saker jag redan är bra på:
- Blandar ut grytor och köttfärssås med mycket grönsaker
- Odlar väldigt stor del av sommaren och höstens grönsaker; lök och vitlök räckte till februari
- Blandar i mandelmjöl och favabönmjöl i pannkakorna
- Handlar alltid mat när jag ändå tar bilen någonstans ( men behöver bli bättre på att inte ”ta bilen någonstans”)
Håll utkik efter fortsättningen
Foto Den dyra maten. Av: Tobias Jansson
-
Kan en familj äta för 1000 kr i veckan?
Miljö, hälsa, smak, etik, djurrätt och ekonomi. Få saker har så många vinklar att ta hänsyn till som vad vi stoppar i oss. Och matpriserna har ökat mycket de senaste åren. Det gör att det finns ett stor intresse för möjligheter att utforska olika sätt att äta. Johanna har läst Åsa Axelssons nya bok Matexperimentet – kan en familj äta för tusen kronor i veckan med ett leende och fascineras över vad mycket känslor mat väcker.
KRÖNIKA Som vanligt när jag ramlar över något som jag tror min familj bestående av mamma och två systrar, är intresserade av, skickar jag ett tips-sms i vår ändlösa tråd där allt mellan mat, diet, klimakteriet, resor, barnproblem, husfixarfrågor och ekonomiklagomål ryms. Ibland är responsen noll, men ibland startas det låååååånga trådar. Så blev det med boken Matexperimentet, precis som med författaren Åsa Axelssons tidigare bok Jag lämnar ekorrhjulet. Vi döttrar och vår mamma tillhör generationer av kvinnor som har fått kämpa för att ta plats, skapa jämlika relationer och karriärer. Vi jonglerar karriärer med intressen för odling, mat, träning, att fixa med hemmen och givetvis ta hand om barnen. Så så fort den ”nya hemmafru-trenden” kommer på tal ser vi rött.
– Visst sparar man pengar på att snåla och leta rabatter, men man tjänar betydligt mer på att jobba heltid istället för 80% om man bara pratar pengar, säger ena systern. Det är inte det att det är ointressant att spara in pengar, men det är lätt att bli provocerad av att det inte spelar så stor roll, om man bara tar hänsyn till pengar och tid.
Alla jag pratar med om boken blir både provocerade och intresserade. För det är något fascinerande med att snåla. Och att kunna gå ner i arbetstid och leva på mindre. Och att fundera på vad som är den optimala kosten ur alla olika aspekter som finns. Mina egna köksskåp är fyllda av olika hälso- och miljöexperiment, såsom svenska, ekologiska favabönor, tångsalt och grönsbeteslammbuljong, nordiska kulturspannmål som koralllinser, rättvisksärt och camelinaolja samsat med hajpade chiafrön och sötningsmedel som stevia och björksocker. Samtidigt som jag lyssnar på Åsa Axelssons bok börjar jag återigen blötlägga bönor, något som jag rationaliserat bort för ett tag sedan genom att köpa färdiginlagda. Det har varit smidigt att slänga ner en burk vita bönor i soppan under höstens experimenterande med proteinrika soppor gjorda på råvaror från tillsammansodlingen jag är medlem i. Vi får se om det håller.
Utöver att sluta bära hem vatten genom att blötlägga själv, som Åsa Axelsson kallar det i Matexperimentet, så är andra tips att byta ut stora delar av köttet mot baljväxter, äta mindre halvfabrikat och givetvis titta efter kort-datum och nedsatta priser. Ingen kunskap är direkt ny för oss, men det är kul att lyssna på resonerandet och testandet i boken. Hur kaffet dras in på och strategier familjen tar till för att få det att räcka och hur Åsa spär ut sin yoghurt med vatten för att hon ska kunna ta mer varje dag. Hon drar också in på mellanmålen för att kunna njuta mer av middagen, som är mindre lyxig än vanligt.
Havremjölk ersätter en del av mjölken – huvudsakligen av miljöskäl, inte prisskäl, men för en sådan som mig som bara tar en matsked komjölk i kaffet, kan mjölken få vara kvar. Däremot är ost en större bov, en skiva per dag tillåter budgeten och planeten enligt Axelsson och där övertrasseras kontot rejält för min del.. Ost kanske är det godaste som finns…
Åsa Axelsson Foto: Malin Grönborg
-
Ransonering som klimatstrategi
Kan ransonering av kläder, möbler och elektronik vara lösningen för att nå klimatmålen? Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan i Borås tar sig an denna kontroversiella fråga genom att låta hushåll själva testa hur det är att leva med begränsningar i vardagen genom ransonering.
Konsumtionen i höginkomstländer står för en stor del av utsläppen. Snabbmode, billiga möbler och ständigt nya elektronikprylar driver på både avfallsmängder och klimatpåverkan. Traditionella styrmedel som skatter har ofta kritiserats för att slå hårdare mot låginkomsttagare. Nu vill forskarna undersöka om ransonering kan vara ett mer rättvist alternativ.
– Vi vet väldigt lite om hur moderna hushåll skulle reagera på ransonering. Det är en kunskapslucka vi vill fylla säger Niklas Sörum, docent i företagsekonomi.
Tre produktkategorier står i fokus i projektet: Kläder, särskilt snabbmode eller fast fashion, möbler och heminredning samt hemelektronik. Valet är strategiskt utifrån att dessa varor både belastar klimatet och är starkt kopplade till överkonsumtionstrender.
– Vi kommer att engagera fokusgrupper där hushåll diskuterar utifrån rättvisefrågor och livsstil. I enkäter vill vi mäta attityder till olika ransoneringsscenarier. I praktiska moment vill vi låta hushåll leva med konsumtionsbegränsningar under en period, berättar Niklas Sörum.
Vidare kommer man att vända sig till företag, myndigheter och civilsamhälle för att undersöka vad som kan vara genomförbart i större skala i samhället.
– Det här är inte bara ett experiment i begränsning, utan i systemförändring. Hushåll får insikt i hur ransonering påverkar vardagen och välbefinnandet, beslutsfattare får underlag för att utforma rättvis klimatpolitik, civilsamhället kan använda resultaten i opinionsbildning och företag får kunskap för att utveckla nya affärsmodeller, som cirkulära lösningar och prenumerationstjänster. Förhoppningen är att projektet kan bidra till ett normskifte. Ransonering kan upplevas som mer jämlikt än skatter och samtidigt ge snabb klimatnytta. Dessutom kan det öppna för en ny konsumtionskultur – bort från slit-och-släng och mot hållbarhet, avslutar Niklas Sörum.
Källa: Pressmeddelande Högskolan i Borås, Projektets webbsida
Foto: Luca Laurence Unsplash
-
Vi vill inte köpa nytt – men gör det ändå
KRÖNIKA Trots att inredning är en av de stora källorna till utsläpp inom privatkonsumtionen, så skrivs och görs det ganska lite på det området. Nyligen avslutades inredningsmässan Formex, som jag skrev om här, utan något märkbart avtryck inom hållbarhet, och för den som besöker en vanlig inredningsaffär i Sverige idag är det ytterst lite som är gjort med något slags hållbarhetstänk. Tvärtom kryllar marknaden av billiga produkter i plast, framdrivet av lågprismarknader med billig import från butiker som Temu, Shein, Wish, Aliexpress och hundratals drop-shippingbutiker.
Stefan Nilsson är trendspanare med stort fokus på inredning. Han håller med om att hållbarhetsfrågan är ganska osynlig inom inredningsvärlden, till skillnad från i matbranschen där det görs undersökningar, och inom mode, där second hand stuckit iväg som en raket.
”Förutom interiör, så har vi ju större produkter som soffor och köksbord. Den typen säljs på mässor som före detta Stockholm Furniture Fair eller i Milano. De har hårdare bevakning och högre krav på sig. När vi tittar på svenska företag som Kinnarps, Gärsnäs, Gemla, Blå Station, Lammhults med mera så tvingas de in i ett tydligare hållbarhetstänk eftersom det finns fler regler kring möbler. Men det handlar också om att deras saker ska köpas av kommuner och offentlig miljö, där det finns större krav.”
/ Stefan Nilsson
Stefan har i sin årliga trendspaning gjort research kring vilka hållbarhetsfrågor som ses som viktiga framöver av branschen. Inte vad som ”borde” vara viktigt, utan vad man faktiskt tror att konsumenterna kommer efterfråga. 70 experter har frågats ut och det som de ansåg viktigast var:
- Second hand
- Durability
- Repair
- Social responsibility
- End-of-life/circularity
”Jag skulle säga att tre är ganska lika med fokus på att inte behöva köpa nytt. För mig är det så klart intressant när vi pratar om saker som designveckor etc. Ska vi ha fokus på nya material eller på att hitta affärslösningar för second hand och reparation?”
Så kanske är det inte på mässorna det spännande inom inredning kommer hända, utan i kurser i att reparera teknik, i lokala lagningsgrupper, upcykling-hackaton eller varför inte hemma hos varandra i ”talko”, det finska ordet för att komma hem till någon och hjälpas åt att reparera, bygga och renovera mot lite sällskap och en bit mat. Jag testade detta själv i januari och det var supertrevligt och effektivt. Mycket roligare än en runda i valfritt köpcentra.
Annars är det troligtvis råvarubristen som kommer pressa företagen att tänka mer kvalitet och hållbarhet framför billigt skräp. Även 3D-printers gör att många kan skapa sina egna produkter i plast hemma och slår undan fötterna för de som livnär sig på den typen av produkter. När oljan blir dyrare blir plasten bli dyrare och det är ett troligt scenario i framtiden. Råvarubristen skapar också en marknad för upcykling av tidigare använt material och med tanke på vilken enorm marknad det finns med second hand, så tror jag att lite mer storskalig och kommersiell upcykling kommer bli stort inom de kommande tio åren.
Foto: Virender Singh, Unsplash
-
IKEAs nya marknadsplats för köp-och sälj
Nu lanseras IKEA second-hand marketplace i Sverige. Plattformen gör det möjligt för användare att komma i kontakt med varandra, köpa och sälja begagnade IKEA-produkter och bidra till att förlänga livslängden på heminredning.
”Med lanseringen av IKEA second-hand marketplace för begagnade varor i Sverige tar vi ett betydelsefullt steg mot att göra vårt sortiment ännu mer prisvärt och samtidigt göra det enkelt för kunderna att förlänga livslängden på sina produkter. Vår ambition är att bygga en plattform där människor kan komma i kontakt med varandra och med IKEA för att göra det enkelt och tillgängligt att sälja vidare heminredning”, säger Kirsten Andersson, vd för Platform & Marketplaces på Ingka Group.
På marknader där tjänsten redan är igång har IKEA sett en stark efterfrågan på sovrumsmöbler, förvaringslösningar och vardagsrumsmöbler.
Marknaden för begagnade möbler i Sverige växer snabbt och allt fler väljer att köpa begagnat och idag utgör IKEA-produkter omkring 9 procent av marknaden för begagnade möbler i Europa. Enligt en studie genomförd av Ingka Group tillsammans med GlobeScan så köper 52 procent av de yngre personer som tillfrågats regelbundet begagnade möbler eller hushållsartiklar, främst för att spara pengar.
Säljare kan enkelt lägga upp en vara till försäljning genom att skanna sin IKEA-produkt och sedan sköter plattformen resten. Säljaren får omedelbart ett rekommenderat pris, produktfoton och exakta mått. Varje annons innehåller detaljerade beskrivningar, monteringsanvisningar och skötselråd.
Som säljare kan man vid försäljning välja mellan att få pengar utbetalda eller öka sina intäkter genom att få ett digitalt presentkort från IKEA med 15 procent extra på.
Marknadsplatsen finns tillgänglig på IKEA.se/marketplace och är gratis.
Foto: IKEA
-
Formex vill mycket men fastnar i säljet
KRÖNIKA. Inredningsbranschen är en märklig plats att befinna sig i. Mitt i havet på den årliga inredningsbranschens mässa Formex blir jag ståendes och tittar ut över alla människor som samlats. En klar majoritet, ja säkert över 90 procent är kvinnor. Välklädda och välkammade, som man säger. Det dricks olika drycker, bjuds på ost och choklad och allt är inramat av oerhört vackra inredningsprodukter. Jag drabbas av FOMO, en rädsla för att missa att titta på något snyggt, som att jag på något sätt kan printa in snyggheten i mitt huvud. Istället fotar jag som en galning och skickar till mina systrar ”vill ha, vill ha, vill ha”. Det är ljusstakar i form av fåglar, ljuslyktor som koraller, och ljus, ljus, ljus överallt. Hur många ljus kan människor ha därhemma tänker jag?
Antikt, spill och kulturarvsväxter på miljöfronten
Men när det kommer till miljö, cirkularitet och hållbarhet återstår mycket att önska. Jag noterar att allt flera, bland annat hos Karl-Fredrik på Österlen så blandas vintage från Frankrike med nya saker, det verkar gå igen hos många. Varumärket Recycled by Wille har en stor monter i mitten av mässan. De tillverkar hemtextilier av industrispill och ekologisk bomull och verkar gå ut stark i butiker runt om i landet.
I matavdelningen hittar jag den gamla svenska kulturarvsväxten Camelina, som nu återupptagits i produktion i form av ekologisk camelinaolja och camelinafrön. Rik på Omega-3, vilket också känns på smaken.
I Formex trendfolder berättar Daniel Svahn, inredningsarkitekt, att han inspireras mest av upcykling och återbruk just nu, av att se skräp som råvara. journalisten Mark Isitt menar att vi nu söker omsorg och hantverk, en slags ny klassicism. Designer Emma Olbergs nämner att blandningen av second hand och åkerbrukare material syns allt mera. Men på mässan är det inget av detta som syns speciellt utan fokus är på det nyproducerade.
Formex sustainability award
Dock så uppmärksammas hållbarhet lite genom att Maria Soxbo kör hållbarhetsvandringar för utställare och pratar ållbarhetstrendern. Sedan delas även Formex Sustainability Award ut, som 2026 tilldelas qeenew, som skapar plagg av återvunna textilier och arbetar småskaligt med fokus på hantverk, cirkularitet och långsiktigt värde i befintliga material.
Lisa Setterberg & Susanne Pontus Persson, qeenew. Foto: Angelica Liljenroth
Antagligen är inte branschmässor platsen för att hitta det mest nytänkande och hållbar, här är fokus på att ta beställningar från butiker och att sälja. Men jag är fortsatt nyfiken på vad som är på gång i inredningsbranschen. Därför har jag lyssnat på och mailat lite med trendspanaren Stefan Nilson. Strax kan ni läsa vad han tror i kommande artikel.
Huvudbild: Priset för den mest inspirerande montern tilldelas Olsson & Jensen. Foto: Angelica Liljenroth
-
Frukost hos White: Vad är regenerativ arkitektur?
Hur kan vi skapa miljöer som inte bara är hållbara, utan också aktivt förbättrar ekosystem och skapar sociala värden? Tillsammans med Regenerativt Västra Götaland bjuder vi in till ett frukostseminarium där vi sätter fokus på vad regenerativ arkitektur är.
Det regenerativa perspektivet handlar om att nå längre än det hållbara. Utgångspunkten är att återskapa och stärka naturen genom design som efterliknar ekosystemens egna processer, snarare än att bara minimera negativ påverkan. Det handlar också om att skapa positiva värden ur såväl ekonomiskt som socialt perspektiv. Hur tar vi nästa steg i utvecklingen? Nu bjuder vi in till ett frukostseminarium där vi tar del av arbete som görs i regenerativ anda och samtalar om vägar framåt.
Morgonen inleds med att Johanna Stål och Tobias Jansson på Camino presenterar VGR-projektet Regenerativt Västra Götaland som syftar till att kartlägga och sammanföra verksamheter i Västra Götaland som arbetar med regenerativa metoder, bland annat inom arkitektur, stadsplanering och design. Vi får också ta del av exempel på regenerativ arkitektur.
Anneli Selvefors på RISE tar därefter vid och fördjupar det regenerativa synsättet ur ett designperspektiv. Hon berättar om vilka skiften i tankesätt som behövs för att rikta fokus på natur-positiva möjligheter i designprocessen – både för produktdesign och affärsmodellsutveckling.
Louise Didriksson berättar sedan om Whites arbete med regenerativ arkitektur och ger exempel på stadsbyggnads- och landskapsarkitekturprojekt som sätter fokus på markanvändning, matproduktion, ekologi, energi och socialt kapital.
Avslutningsvis samlas vi i grupper för samtal om möjligheter och utmaningar med att skapa en byggd miljö som inte bara är hållbar utan aktivt bidrar till att främja biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden.
När? 16 januari, kl 07.30-09.00, seminariet startar 08.00
Var? White Arkitekter, Magasinsgatan 10, Göteborg
Hålltider fredag 16 januari
07.30 Frukosten serverad – passa på att träffa och mingla med branschkollegor
08.00 Välkomna! Dagens ämne introduceras av Johanna Stål och Tobias Jansson
Morgonens talare
Johanna Stål & Tobias Jansson, hållbarhetsexperter, författare m m, Camino
Anneli Selvefors, forskare inom regenerativ design, RISE
Louise Didriksson, utvecklingsansvarig, White Research Lab – Landskap
08.30 Rundabordssamtal
09.00 Tack för idag! Välkomna att stanna på påtår och fortsatt diskussion!Anmäl dig genom ett mail till johanna@caminomagasin.se, och ange även eventuella allergier. Eventet har mycket begränsat med platser så anmäl dig i tid.
Foto: White Arkitekter
-
Hållbar konsumtion – komplext men möjligt
Efter åtta års forskning är forskningsprogrammet Mistra sustainable consumption – från nisch till mainstream, klart. Resultatet, som visar på att det krävs en kombination av styrmedel, normer och rättvisa för att ställa om, finns nu att hitta i en rapport och en chat-bot.
Forskningsprogrammet har tittat på hur dagens konsumtion kan ställas om för att bli mer hållbar. När forskningsprogrammet startade var det en reaktion på den dåvarande idén om att konsumenterna gör hållbara val bara de får information och styrs åt rätt håll (nudgas). Här ville man istället titta på samspelet mellan olika faktorer som infrastruktur, vanor, värderingar, kunskap. Forskarna har också tittat på frågor som politik och styrmedel och begrepp som tillräcklighet.
Sammanfattningsvis visar forskningen att omställning till grön teknik inte är tillräcklig utan att även konsumtionsmönster behöver förändras. Såsom en halvering av flygandet och en minskning av bilkörandet och en större andel växtbaserad kost. För att lyckas behövs stöd från omgivande samhälle i form av infrastruktur, prissättning och normer. Styrmedel och en aktiv politik för att styra ut ohållbar konsumtion är viktig. Ett exempel är åtgärder som minskar produktförstörelse, såsom krav på produktkvalitet, återtagssystem och investeringar i återbrukssektorn. Ett annat styrmedel är matskatteväxling, där moms på frukt, grönsaker och fullkorn slopas och skatt på kött och sockersötade drycker ökas.
En annan forskning har tittat på flygets utsläpp där det konstateras att omställning av flygen till fossila bränslen inte räcker, då det ännu med den tekniska utvecklingen som skett till år 2060 inte kommer vara tillräckligt. Här kan exempelvis nattåg vara en bra alternativ för att minska utsläppen rejält, och med rätt insatser kan 30 procent av dagens flygresor till mellersta Europa ersättas av tågresor.
Utöver forskningsrapporten har projektet också utvecklat en chat-bot baserat på forskningspublikationerna där man kan få svar på olika frågor om hållbar konsumtion.
Camino medverkade som partner i forskningsprojektet under de första fyra åren och deltog i workshops samt bidrog med erfarenheter och input. Alla referenser kommer från rapporten Konsumtionens gränser. Resultat från forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.
Foto: the Blowup/ Unsplash
-
Vad händer på Camino?
Det har varit lite tyst från oss på Camino ett tag så det förtjänar ett inlägg om vad vi pysslar med just nu. För även om det är ganska tyst på ytan så är det mycket som händer under ytan.
Vi jobbar för fullt med en kartläggning av regenerativa aktörer i Västra Götaland och förbereder det specialmagasin som kommer ut till våren. Magasinet kommer att gå att beställa i fysiskt exemplar och har ett tilltal och formspråk som påminner om magasinet Camino. Håll utkik i nyhetsbrevet när det går att beställa. Den kommer även att finnas digitalt.
Det har också varit ett rejält uppsving på föreläsningsförfrågningar och samtidigt arbetar Johanna deltid inom folkbildningen med ett stort projekt just nu och har därmed tillfälligt minskat sin arbetstid på Camino. Därför är vi för tillfället lite mer än fullbelagda.
Till våren kommer det hända mer här igen, artiklar från magasinet om regenerativa aktörer kommer läggas upp, blandat med annat som vi tycker är intressant. Men fram till dess kommer det dyka upp lite smått och gott här också såklart. Så håll utkik och läs gärna i vårt stora arkiv av artiklar, helt gratis och öppet för alla.
-
Mångfunktionellt skogsbruk i EU
Vad är ”regenerativt skogsbruk”? En konferens om småskaligt skogsbruk i Europa gav en och annan ledtråd.
I Caminos projekt Regenerativt Västra Götaland kartlägger vi verksamheter i väst som arbetar med regenerativa metoder, det vill säga som bidrar till att återställa ekosystemen och främja biologisk mångfald. Ett av fokusområdena är hur skogen kan brukas regenerativt – men någon tydlig defintion av vad ”regenerativt skogsbruk” är finns inte och det kommer därför handla om ett sökande. Men låt oss förslagsvis säga att det rör sig om någon form av kontinuitetsskogsbruk (affärsmässigt brukande utan kalhyggen) som bidrar till att vitalisera ekosystemen.
Som omvärldsbevakning är det intressant att rikta blickarna mot Europa och vad som händer inom EU. En storsatning är det treåriga EU-projektet SMURF (Sustainable Management models and valUe chains foR small Forests). Projektet fokuserar på småskaligt skogsbruk i Europa och strävar efter att hitta nya affärsmodeller som gör det möjligt för små skogsägare att bedriva ett skogsbruk där naturens värden och ekonomiska möjligheter går hand i hand.
Tidigare i år höll SMURF en stor konferens i Rom där skogsägare, forskare och beslutsfattare samlades för att diskutera hållbar skogsförvaltning med särskilt fokus på småskaliga skogsinnehav, vilka utgör en stor del av Europas skogar, särskilt i Sydeuropa. På konferensen var 46 organisationer från 16 länder representerade. Föreningen Skogens mångbruk, som medverkar i projektet Regenerativt Västra Götaland, deltog som enda representant från Sverige.
Under konferensen talades det mycket om mångfunktionellt skogsbruk (eller mångbruk) där man kombinerar virkesproduktion med andra värden som rekreation, matproduktion och ekosystemtjänster. Att låta skogen ge mer än bara trä kan skapa fler jobb och bättre ekonomi för landsbygden.
Ellen Nystedt, ordförande i Föreningen Skogens mångbruk, deltog på konferensen och var en av dem som lyfte fram vikten av mångbruk, där skogens många ekosystemtjänster värdesätts och där social hållbarhet och nya arbetstillfällen skapas. Hon betonade också skogsägarens rätt att själv bestämma mål och brukandeform för sin skog.
– Att bryta ny mark i utvecklingen av hållbart skogsbruk kräver nyfikenhet och samarbeten, där vi vågar tänka nytt och lära av varandra utan förutfattade meningar, både när det gäller skötselmetoder och affärsmodeller, säger Ellen.
Själva begreppet ”regenerativt skogsbruk” användes sparsamt på konferensen men med betoningen på exempelvis stärkta ekosystemtjänster fanns det där mellan raderna. Kanske skulle man kunna våga sig på att säga att regenerativt skogsbruk handlar mycket om att komma närmare naturens egna processer – att sköta skogen så att dess vitalitet och resiliens stärks, snarare än att fokusera enbart på produktion.
Foto Tyna Januch / Pixabay (skog), SMURF (konferensdeltagare)
Projektet Regenerativt Västra Götaland finansieras av Västra Götalandsregionen
Camino 