Om vi vill rädda världen är kanske den bästa inspirationen att se hur naturen löser sina problem. Nu börjar vi lära oss av naturen och hjälpa den på traven genom att kompensera för förstörda ekosystem, återinföra vildmark och förhindra ökenutspridning.
Vildmarken i Europa är hotad. Allt mer land exploateras för boende, odling, vägar och industriområden men nu ökar intresset för att bevara de vildmarker som finns och skapa fler. I Sverige finns exempelvis organisationen Naturarvet, som köper upp gammelskog för att bevara den. Rewilding Europe är ett initiativ av bland annat Världsnaturfonden i Nederländerna för att öka andelen vildmark i Europa. Målet är att göra 20 miljoner hektar mark till vildmark till år 2020. Den ursprungliga faunan ska återställas för att återskapa levande system av plantor, insekter, bin och djur. Ett pågående projekt är gränslandet mellan västra Spanien och nordöstra Portugal, ett område som just nu har låg ekonomiskt intresse. Då länderna idag satsar mycket på kultur och naturupplevelser har det varit möjligt att avsätta hela 1,3 miljoner hektar land att göra till vildmark. Ett vildare landskap, som berörs minimalt av mänskliga händer, gör att naturliga processer uppstår och bidrar till ett friskare lanskap för både människor och djur, menar organisationen.
”Nygammal boskapsskötsel kan hindra ökenspridning och rädda klimatet”
Vi kan härma naturens smarta design genom att se hur den löser problem med ökenutspridningen (desertification). Det menar biologen och jordbrukaren Allan Savory, som hävdar att lösningen är att hålla grupper av boskap som bearbetar marken. Den ökande ökenutspridningen i områden med långa perioder av regn och torka beror till stor del på att mark som inte besöks av djur som äter det höga gräset får problem att behålla vatten vid regnperioder. Betande djur skyddar sig mot rovdjur genom att förflytta sig i flock. De rör sig över stora områden för att hitta ny föda att beta och för att flytta sig från mark som blivit full av deras avföring och urin. Därför är de i ständig rörelse med den positiva bieffekten att marken blir bearbetad och att högt gräs ”klipps ner” inför regnperioden. När gräset blir kortare och marken är upptrampad kan marken lättare binda vattnet som kommer i regnperioden. En bieffekt är också att dessa nya marker sväljer koldioxid från atmosfären och binder den i marken. Vi skulle kunna nå tillbaka till förindustriella nivåer på koldioxid i atmosfären om vi använde oss av hans metod på hälften av världens slätter, menar Savory, som med pågående projekt har räddat 50 miljoner hektar från ökenutbredning.
Holisticmanagement.org
Savoryinstitute.com
Fakta: Kompensering för ekosynder
Att skapa vildmark, bevara gammelskog och plantera träd är sätt att kompensera för utsläpp som företag gör, så kallad klimatkompensering. Men nu börjar det pratas också om ”ekosystemkompensering” och ekologisk kompensering. I statens utredning ”Synliggöra värden av ekosystemtjänster” (SOU 2013:68) presenteras idén om ekologisk kompensation. Det innebär att riktlinjer kommer utarbetas för kompensering vid exploatering av mark- och vattenområden. Den som är med och förstör ska också kompensera för detta. Om du exempelvis förstör en våtmark så ska en våtmark anläggas någon annanstans. Det låter som en vettig plan, men hur det kommer utformas är ännu oklart. Risken finns att det blir en fribiljett till att exploatera, så länge det bara kompenseras för någon annanstans.
Camino 