KRÖNIKA. Att regenerera handlar om att sätta livet i centrum för varje beslut, varje handling, varje system vi bygger. I sin bok Regeneration – Ending the Climate Crisis in One Generation beskriver den amerikanska författaren och miljödebattören Paul Hawken regenerativ utveckling som ett skifte i själva sättet vi ser på världen – från att kontrollera och exploatera naturen till att samarbeta med den.
För oss har Hawkens arbete varit en ögonöppnare, samtidigt som vi också står i tacksamhetsskuld till tidigare pionjärer som den amerikanska arkitekten Bill Reed, som redan i början av 1990-talet formulerade tankar om regenerativ utveckling. Men det som en gång var en idé i utkanten av samhällsdebatten har nu blivit en nödvändig riktning framåt.
Den regenerativa utvecklingen tar vid där begrepp som hållbarhet, grönt, cirkulärt och zero waste inte räcker till. Det räcker inte längre att vara “mindre dålig”, vi behöver gå från att skydda natur till att återuppbygga – från att minimera skada till att skapa livskraft. Det regenerativa handlar om att aktivt förbättra, återställa och i förlängningen utvecklas tillsammans med de ekosystem vi är en del av.
Att arbeta regenerativt öppnar upp för ett mer kreativt, hoppfullt och inspirerande förhållningssätt till den omställning som är nödvändig för att hantera kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden. Det stärker även vår motståndskraft och beredskap inför framtida kriser och katastrofer, eftersom friska ekosystem ger mer ekosystemtjänster såsom friskare luft, bättre hantering av skyfall och fler frukter på äppelträdet när pollinatörer trivs.
Allt fler regioner och länder börjar se potentialen i den regenerativa utvecklingen – för att skapa svalare och mer resilienta städer, stärka den biologiska mångfalden, binda kol och generera viktiga ekosystemtjänster. Den kan också bidra till nya lokala arbetstillfällen och lägga grunden för affärsmodeller som är rustade för en framtid präglad av miljöutmaningar.
EU:s förordning om naturrestaurering, som säger att alla länder i EU ska återskapa friska livsmiljöer för hotade arter arter till år 2030, pekar ut en tydlig riktning där det regenerativa synsättet blir strategiskt avgörande. Den region som vågar gå före har möjlighet att skapa både livskraftiga landskap och konkurrenskraftiga ekonomier. Där tror vi att Västra Götalandsregionen har stora möjligheter, med tanke på regionens varierande landskap som gränsar till kust och hav i väster och två av Sveriges största sjöar i norr och öst, och däremellan allt från vilda skogar i Dalsland till Skaraborgs åker- och platålandskap och dessutom flera mellanstora städer.. Regionen har ett starkt företagsklimat,långtgående miljö- och klimatambitioner samt entreprenörsanda och ett levande civilsamhälle.
Det är svårt att fånga allt som händer inom regenerativ utveckling just nu. Det är också svårt att hitta företag och organisationer som jobbar rent igenom regenerativt. Därför lyfter vi i det nya magasinet Regenerativt Väst aktörer i Västra Götaland som på olika sätt använder sig av regenerativa principer och metoder, för att belysa en mångfald av ingångar och vägar inom många olika områden. Det handlar om sjöar och hav, skogar, jordbruk, design och arkitektur, konst och kultur, mat och turism och vi hoppas att du hittar något som inspirerar dig och bidrar till ditt arbete framåt i riktning mot en mer regenerativ utveckling. Det första steget är att fundera över din roll i ekosystemet och hur du, i dina olika roller, kan sätta liv i förarsätet.
Denna text kommer från magasinet Regenerativt Väst, som du kan läsa mer om här! Magasinet har producerats med stöd av Västra Götalandsregionen. Är du intresserad av en föreläsning om regenerativ utveckling eller att vi gör ett liknande magasin i din region? Hör av dig till johanna@caminomagasin.se
Foto: Dawid Zavila @Unsplash
