När Naturskyddsföreningen arrangerar en heldagskonferens om Naturvårdsverkets förslag till ny restaureringsplan konstateras det ganska omgående att planen nätt och jämt passerar det mest minimala åtagande vi som land får ta på oss. Att det finns ett förslag till plan är bra, menar alla experter på plats, men så länge planen inte presenteras ihop med en rejäl budget så kommer den förbli tandlös.
Ulrika Isberg Bondemark, projektledare för regeringsuppdraget på Naturvårdsverket, menar att kostnaderna för att genomföra det som står i planen beräknas till 20 miljarder kronor årligen. Dock är åtgärdernas ”när, var, hur” ganska diffusa, så summorna kan absolut komma att stiga eller minska. Det som står klart från EUs håll är att 3 miljoner träd ska planeras i EU, att vattendragen ska ”släppas fria” och att inget land får försämra några livsmiljöer. 20 procent av EUs skadade ekosystem ska vara restaurerade till år 2030 och 100 procent ska vara restaurerade till år 2050.
Ambitionen från EU är hög, men det råder stor politisk oenighet av vart ribban ska läggas. Den nuvarande regeringen vill lägga en miniminivå med maximalt antal undantag, medan oppositionen anser att det bästa är att lägga en högre ambition i början, både för att åtgärderna är akuta men även för att kostnaderna kommer bli ännu högre framöver, ihop med de negativa effekterna för ekosystemen.
Torbjörn Eberhardt, forskningsledare på Centum för biologisk mångfald på SLU, är tydlig med hur han önskar styra om prioriteringarna i dagens politik:
– Vilka perversa styrmedel bör tas bort för att frigöra pengar till naturrestaurering? säger han och syftar på alla bidrag som idag går till det han kallar ohållbart jordbruk.
Han menar också att det är väldigt lätt för en regering att behålla planen som den är men låta bli att finansiera den, vilket gör att de därmed kommer undan.
Kris för livsmiljöerna
Alla experter som under dagen på Naturhistoriska museet i Stockholm presenterade läget för den biologiska mångfalden är rörande överens; det är katastrof. Allt fler arter rödlistas, det är mycket dålig status för sjöar och vattendrag i hela landet, utom allra högst upp i norr, menar Eddie Von Wachenfeldt på SLU Artdatabanken.
– Vi har kunskapsbrist kring statusen för skogarna. 86 procent av skogen är i ”okänt tillstånd”, så det kommer kräva ett massivt arbete för oss att inventera skogar framöver, menar Bengt Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet.
Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid SLU spär ytterligare på bilden av vad viktigt det är med livskraftiga ekosystem. Han illustrerar hur de mätt hur många rovinsekter som kläcktes per år och hektar på ett plöjt fält i Skåne och konstaterade antalet 2,185325. Dessutom 5,7 miljarder bakterier per gram jord och 80 daggmaskar per kvadratmeter jord. Detta som bevis på vikten av öppna landskap med varierande växtlighet. En mångfald av grödor, fler perenna grödor och rotation i odlingslandskapet ökar mängden pollinerande insekter markant, oavsett om det är ekologisk odling eller inte, menar Bommarco.
Exempel som ger hopp
Vill man få tips på hur det går att göra för att restaurera natur kan man ta del av de många exempel som finns; Tranås Energi som öppnar vattenvägar för fiskar – vilket gett dem fler kunder. Vattenriket Kristianstad arbetar med att bli en del av naturen och har öppnat strandängar som dessutom hjälper till att hantera torka och översvämningar. Emil Johansson som restaurerar den lilla ”oproduktiva markplätten” Rävbacken till ett paradis för biologisk mångfald. Småföretagarna som driver Ösjönäs i Tiveden, ett mångbruksföretag som har bedriver regenerativ turism mitt i en nationalpark.
Det är tydligt att naturrestaurering är den stora frågan i svensk miljöpolitik just nu, efter klicknyheter om bensinpriser och livsmedelsberedskap. Livskraftiga ekosystem är inte bara önskvärt, utan helt nödvändigt för att kunna hantera klimatförändringar, ökade behov av koldioxidinlagring, hantering av kemikalier, ökad livsmedelsproduktion och behovet av mer bioråvaror. De närmsta åren kommer bli avgörande för hur Sverige tar sig an denna fråga. Kommer det prioriteras i finansieringen, hur kommer slutgiltiga planen se ut och mer konkret: vem ska göra vad, när och hur?
Foto: Tranås Energis bygge av en fiskväg förbi den gamla kvarndammen i Oppeby startat. Under året öppnas en 2,5 mil lång vattenväg som varit stängd i över 100 år! Pressbild
Huvudfoto: Arasövssjön, Vattenriket. Biosfärkontoret, Sven-Erik Magnusson.
Camino 