Kan ransonering av kläder, möbler och elektronik vara lösningen för att nå klimatmålen? Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan i Borås tar sig an denna kontroversiella fråga genom att låta hushåll själva testa hur det är att leva med begränsningar i vardagen genom ransonering.
Konsumtionen i höginkomstländer står för en stor del av utsläppen. Snabbmode, billiga möbler och ständigt nya elektronikprylar driver på både avfallsmängder och klimatpåverkan. Traditionella styrmedel som skatter har ofta kritiserats för att slå hårdare mot låginkomsttagare. Nu vill forskarna undersöka om ransonering kan vara ett mer rättvist alternativ.
– Vi vet väldigt lite om hur moderna hushåll skulle reagera på ransonering. Det är en kunskapslucka vi vill fylla säger Niklas Sörum, docent i företagsekonomi.
Tre produktkategorier står i fokus i projektet: Kläder, särskilt snabbmode eller fast fashion, möbler och heminredning samt hemelektronik. Valet är strategiskt utifrån att dessa varor både belastar klimatet och är starkt kopplade till överkonsumtionstrender.
– Vi kommer att engagera fokusgrupper där hushåll diskuterar utifrån rättvisefrågor och livsstil. I enkäter vill vi mäta attityder till olika ransoneringsscenarier. I praktiska moment vill vi låta hushåll leva med konsumtionsbegränsningar under en period, berättar Niklas Sörum.
Vidare kommer man att vända sig till företag, myndigheter och civilsamhälle för att undersöka vad som kan vara genomförbart i större skala i samhället.
– Det här är inte bara ett experiment i begränsning, utan i systemförändring. Hushåll får insikt i hur ransonering påverkar vardagen och välbefinnandet, beslutsfattare får underlag för att utforma rättvis klimatpolitik, civilsamhället kan använda resultaten i opinionsbildning och företag får kunskap för att utveckla nya affärsmodeller, som cirkulära lösningar och prenumerationstjänster. Förhoppningen är att projektet kan bidra till ett normskifte. Ransonering kan upplevas som mer jämlikt än skatter och samtidigt ge snabb klimatnytta. Dessutom kan det öppna för en ny konsumtionskultur – bort från slit-och-släng och mot hållbarhet, avslutar Niklas Sörum.
Källa: Pressmeddelande Högskolan i Borås, Projektets webbsida
Foto: Luca Laurence Unsplash
Camino 