Kommersiellt, miljövänligt, hippt och mysigt. Göteborgs största festival, Way out west, lyckas år efter år överraska och utvecklas. Det är fortfarande maten som är i fokus för deras överraskningar på miljöområdet. I år med extra satsning på svenska start-ups.
Årest upplaga av festivalen Way out west har ett extra fokus på mat. Maten har alltid varit i fokus för festivalen, som tidigt blev vegetarisk och mjölkfri och mötte motstånd av bland annat korvgrillande journalister. Idag är festivalbesökarna vana att käka halloumiburgare, smålandsrullar, falafel och att dricka kaffe med havremjölk. I år kan besökarna dessutom testa växtbaserad mat från svenska start-up företag. Här finns mungbönsburgare, pizza med botten på svenskodlade bönor och vitkål, kebab på sojabönor och dryck på svinnprodukter.
Evenbranschens hållbarhetskonferens Greentopia ägde rum, precis som två tidigare år, första dagen av festivalen inne på VIP-området. Konferensen gästades av bland annat den isländska författaren Andri Snaer Magnason, mat-gurun Gunhild Stordalen och årets kock Jessi Sommarström. Ett av Greentopias arrangemang på området var också gruppen Bob hunds matvagn, som serverade bland annat en falafel komponerad ihop med forskare. Vagnen gästades av sångaren Thomas Öberg från Bob hund, som invigde vagnen på torsdagskvällen med allsång i megafon.
Nytt för i år var även att hållbarhetsmötet Greentopia började redan på tåget från Stockholm för de som reste därifrån, med en rullande klimatkonferens.
Det som är mest spännande med Way out West är att festivalen aldrig slutar vara nyfiken. Förutom att de ligger långt i framkant och är nyfikna och har fingertoppskänsla när det gäller artistbokningar, så fortsätter de aldrig att utmana sig själva gällande hållbarhet. Man kunde ha trott att efter att bli vegetariska, sedan mjölkfria och efter att ha deltagit i forskning om hållbara festivaler, att de kunde ha nöjt sig där. Men varje år testas nya grepp. Allt från att du kan köpa begagnade kläder från Stadsmissionen och få en Way out west logga tryckt på den, till att ( som i år) uppmuntra människor till att registrera sig för organdonation. Ibland kan det bli konstigt, ibland blir det mitt i prick, men nyfikenheten och testandet gör det till en alltid spännande festival att besöka. En hit i år var den ”cirkulära pizzan” från BOV, som delvis innehåller rester från produktionen av Norrlands Ljus-öl. Hur stor del det är står dock inte, och priset, 250 kr för en pizza, är lite väl i saftigare taget. Men även Bob Hunds falafelrulle och veganska gryta för 150 kr eller de torra langosarna för över 100 spänn, får det att brännas rejält i plånboken.
Way out West är mästare på att skapa mysiga miljöer. Uppe på Höjden-scenen kan du ta del av mindre artister och upptäcka nytt. I de mysiga områdena under trädkronorna kan du ta ett glas vin, sitta på en matta på marken, promenera under fint upplysta trädkronor, dansa vilt till DJs i solen i området Dungen eller se en film i filmtältet. Slottsskogens naturligt mysiga områden utnyttjas på ett fint sätt och jag längtar efter fler tillfällen om året när stadens publika parker kunde användas på detta sätt, men utan att du behöver betala tusenlappar i entré. För hur mycket jag än älskar Way out west, så är entrén problematisk, och gör festivalen till något endast de med välfylld plånbok ( eller välavlönade och generösa föräldrar) kan besöka. Det vittnar inte bara entrépriserna om, utan även intervjuer som bland annat Göteborgs-Posten genomfört om hur mycket pengar besökarna lägger på boende och mat under besöken. En kassako för Göteborg, men något som är långt ifrån de ideellt arrangerade tältfestivalerna som jag själv växte upp med.
Foto: Johanna Stål. Överst: Swedish start-up kitchen med växtbaserad svensk mat. Mitten: Tryck Wow-loggan på kläder från Stadsmissionen. Nederst: Det viktigaste, musiken! Pet Shop Boys levererade på lördagen.
Camino 