I Sverige finns 3,5 miljoner fritidsodlare som odlar ätbart hemma i sin trädgård eller på någon typ av kolonilott. Den totala ytan är större än den kommersiella grönsaksodlingen. Ändå har potentialen för matförsörjning hos civilsamhället inte uppmärksammats tidigare.
Förra veckan släppte Fritidsodlarnas Riksorganisation tillsammans med Coompanion en rapport om fritidsodlingens potential för livsmedelsberedskap.
I rapporten Så kan Sveriges 5 miljoner fritidsodlare bidra till ökad livsmedelsberedskap skrivs att potentialen är ännu större om fritidsodlingen skulle stimuleras mer och att fler kan få utbildning i odling, förädling och hur man tar hand om skörden. Några saker som kommuner kan göra skrivs också fram, såsom att tydligt planera in ytor för fritidsodling i den kommunala samhällsplaneringen, bistå med indragning av vatten, inrätta kommunala odlingssamordnare samt förenkla regler kring odling och kompostering.
Göteborg är en av få städer som satsar stort på stadsodling. Jag är en av de som bidrog till rapporten genom en intervju, där jag bland annat tog upp Tillsammansodlingen i Utby som jag varit med och startat. Vi fick mark tilldelad av Göteborgs kommuns stadsodlingsansvariga samt hjälp med vatten och dass, som vi delar med kolonilotterna bredvid.
Även flaskhalsar för odlare tas upp, som att ta hand om skörden ( som ofta kommer under en koncentrerad tid), att förädla och förvara skörd, samt byråkrati när det gäller gemensamma odlingar eller odling på annat än den egna tomten. Här kan samhället stimulera genom att uppmuntra odling, ”grön skatteväxling” eller motsvarande ROT-avdrag för odling samt att införa kunskap om odling i skolor.
Rapporten går att läsa i sin helhet här!
Foto: Pressbild, iStock_rawpixel
Camino 