Näver är ett värdefullt material som historiskt använts till bland annat byggnadsmaterial och husgeråd, men idag används det knappt alls i Sverige. Camino har träffat Kerstin Sylwan, som vill ändra på det genom projektet Näverskogen.
Du har som produktdesigner tidigare arbetat med återanvända material och industrispill men har nu fokus på näver, varför det?
– För några år sedan kom jag i kontakt med en slöjdare som lärde mig om näver. Sedan dess har jag varit i chock över att det inte är fler som använder det. Näver
är ett oerhört värdefullt material med ett rikt kulturarv som sträcker sig tusentals år tillbaka. Det är vattentätt, det ruttnar inte och det möglar inte eftersom det innehåller oljor som dödar mikroorganismer.
Vad kan näver användas till?
– För 100 år sedan användes det jättemycket. Man lade det under syllen på hus och på tak, så som vi idag använder tjärpapp. I hushållen användes det bland annat till matförvaring. Det finns så mycket som näver skulle kunna användas till
idag som är outforskat, som ett naturligt kompositmaterial, till naturliga limmer, nä- verplywood… Det är ett material som skulle behövas och jag vill utforska hur det skulle kunna användas i så stor skala som möjligt.
Hur tar man näver?
– Näver är björkens ytterbark, det är som en regnkappa. Varje år skapar trädet ett nytt lager näver som skydd för den viktiga innerbarken. Under den tidiga sommaren, när löven precis slagit år ut släpper nävern från innerbarken. Man tar den längs med stammen och gör man det i precis rätt tid så bara ramlar den av.
Hur är kännedomen om näver bland skogsägare?
– De har inte den blekaste aning om att det är en resurs. Förra sommaren hade vi en nävertäkt i samarbete med Norra skog med ett 20-tal skogsägare och lika många slöjdare på plats. På 70- och 80-talet var det trendigt att gå kurser och göra bröd- korgar i näver, och då fanns det skogsägare som tog näver och annonserade i tidning- en Land. I någon större skala har vi inte tagit näver i Sverige på 50 år, och sedan intresset för näverslöjdskurser dalade har det knappt funnits någon som tagit näver för att sälja. Glasbjörken som främst växer i norra Sverige är den som har bäst näver och tillgången skulle kunna bli ännu bättre om vi odlar glasbjörk.
Går det att sälja näver i Sverige idag?
– Under nävertäkten pratade vi om ekono- min och konstaterade att man kan tjäna mer på nävern än på virket från en björk. Det var en aha-upplevelse för skogsägarna! I sommar ska vi under en vecka i Väster- botten ta så mycket näver vi kan, väga det och räkna på alla led för att få fram ett pris som vi ska publicera.
Vilka ska köpa nävern?
– Jag vill att näver ska komma ut ur skogen och tillbaka till de områden där det an- vänts tidigare, men på ett mer industriellt sätt. Jag vill vända mig till de som de som ska sälja, slöjddetaljister, byggnadsvårds- grossister och helst stora grossister som byggvaruhandlar.
Näverskogen är ett samarbete mellan Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter och Norra skog och syftar till att öka användandet av näver som resurs.
Texten är hämtad från förstudien Mångbrukets ekosystemtjänster som genomförts av Föreningen Skogens mångbruk, i syfte att undersöka hur alternativa sätt att nyttja skog affärsmässigt kan bidra till att stärka de ekosystemtjänster som skogen ger oss.
Foto Ola Ling (nävertäkt), Susanne Sadri (porträtt)
Camino 