Hur fungerar skogssystem egentligen?

Vi måste lägga fokus på att bevara de nuvarande intakta, eller välfungerande skogarna, snarare än att enbart fokusera på att plantera ny, menar många. Samtidigt menar de som förespråkar en ständig föryngring av skogarna att växande, unga träd binder mer koldioxid.

Det pratas också mycket om att bevara regnskogar för att de är jordens lunga, medan de boreala skogarna vi har här uppe i norr inte anses ha samma vikt. Men mysteriet hur skogar fungerar i relation till att binda kol, börjar mer och mer nystas upp.

I boken EverGreen, beskriver författarna Reid och Lovejoy skillnaden mellan boreala och tropiska skogar. De tropiska skogarna är aktiva året runt med att skapa ny grönska och växer ständigt. Så fort ett löv ramlar av sugs näringen upp för att skapa nytt liv och marken täcks av orkidéer och andra plantor. Här är fokus på grönska och biologisk mångfald, med att skapa svalka och vätska. Små skador i kanterna av skogarna gör stor skada långt in i skogen och minskar dess förmågor. De tropiska skogarna är mycket rika på biologisk mångfald och binder mycket koldioxid med sin grönska.

Även boreala skogar ( inte planterade virkesskogar) är rika på biologisk mångfald, ju större orört område desto större biologisk mångfald. Men här är fokus inte på största möjliga grönska utan på en långsam tillväxttakt som sker huvudsakligen under sommarhalvåret. Här landar löv, kottar, grenar och barr på marken och förmultnar ner i marken i en mycket högre grad. Under jorden finns mängder av kol, inte precis under ytan utan flera meter under ytan. Hela 95 procent av all kol från plantor finns under jorden i boreala skogar, jämfört med 50 procent i tropiska.

En annan komplexitet med skogar är att otaliga studier visar på att ju mer biologisk mångfald en skog har, desto mer kol finns i skogen och desto mer koldioxid binder den. Det finns inte en enkel förklaring till varför, men det kan handla om betande djur som äter små träd och trampar på jorden, om pollinatörer, givetvis, och andra arter som sprider fröer, äter löv och så vidare. Men hur man än tänker så är det svårt att mäta effekt i siffror. Är en art värd att bevara för att den bidrar mer till klimatet än en annan, när arterna samtidigt är beroende av varandra, både djur och växter?

Sammanfattningsvis kan man säga att boreala skogar som är intakta är viktigare för klimatet än nyplanterade, på grund av den mängd kol som binds under marken och den komplexa väv av biologisk mångfald som byggts upp under lång tid. I de tropiska skogarna är de intakta skogarna viktigare för klimatet på grund av huvudsakligen deras komplexa uppbyggnad. Förstör du en liten bit regnskog kan det få stora konsekvenser och till och med nästan vara omöjligt att återskapa.

Detta är del två i en serie lättsmälta texter om de komplexa skogarna, baserade på ny litteratur och forskning. Denna artikel baserar sig huvudsakligen på boken EverGreen av John W Raid och Thomas Lovejoy.