Växthusgasutsläppen från svenskarnas konsumtion har minskat med 14 procent på tio år trots att konsumtionen totalt ökade med 25 procent, visar nya siffror. Sverige har alltså lyckats med det som kallas ”absolute decoupling” med ökad BNP och minskade klimatutsläpp, även räknat i konsumtionsperspektivet.
Det är Konsumtionsrapporten 2019 från Göteborgs universitet där den nya statistiken redovisas. Här har Chalmers-forskarna Jörgen Larsson och Jonas Nässén skrivit ett särskilt avsnitt kring hållbar konsumtion.
Mellan åren 2008 och 2017 har utsläppen från svensk konsumtion alltså minskat med 14 procent trots att konsumtionsvolymen ökat med 25 procent – siffror som lär röra om i debatten om tillväxt och klimatpåverkan.
– Det är ett exempel på att det går att kombinera ökad BNP och ökad konsumtion med sänkta konsumtionsbaserade utsläpp. Vi har en absolut minskning (decoupling), vilket skiljer sig från vad vi har sett tidigare, beskriver Jörgen Larsson.
– Men bara för att det minskar lite betyder det inte att det är hållbart eller tillräckligt, poängterar han.
”Varor och tjänster produceras allt mer eko-effektivt”
Anledningen till minskningen är dels att svenskarna handlar mer av sånt som har låga utsläpp per krona, såsom teletjänster, restaurangbesök, sport, finansiella tjänster, kulturella tjänster, hår- och skönhetsvård, utbildning och hushållstjänster. Därtill går en mindre andel av våra utgifter till bensin och diesel. Men framförallt beror det på att varor och tjänster produceras allt mer ”eko-effektivt”. Koldioxidutsläppen per kilowattimme inom EU minskade till exempel med nästan 30 procent under denna period, och det är från EU-länder som Sverige importerar mest.
”Ju rikare vi blir desto större andel tjänster konsumerar vi”
– En del tyder på att trenderna fortsätter även framöver. Produktionen blir allt mer eko-effektiv och förhoppningsvis införs allt hårdare styrmedel både i EU och i andra delar av världen. Man brukar också säga att ju rikare vi blir desto större andel tjänster konsumerar vi. Om vi dessutom uppnår det svenska målet på 70 procent minskning av utsläppen från transportsektorn till år 2030, så kommer det också bidra till sänkta konsumtionsbaserade utsläpp, menar Jörgen Larsson.
En osäkerhetsfaktor är att de nya siffrorna baseras på nya, men enligt forskarna mer korrekta, uträkningsmodeller för konsumtionsbaserade utsläpp. Värt att nämna från rapporten är att svenskarnas ökade flygresor drar ner statistiken, även om de minskade för första gången 2019: minus 8 procent inrikes och 2 procent utrikes, jämfört med året innan. Rapporten menar att vi handlade mindre second hand men statistiken innefattar inte handeln mellan privatpersoner (som via Blocket), som sannolikt är väsentligt större än den i butik. Om allt som annonserades ut på Blocket också blev sålt skulle det motsvara 34 procent av den totala konsumtionen i Sverige. Handelns egna statistik har också pekat på en ökad second hand-försäljning de senaste åren.
Rapportförfattarna diskuterar även huruvida det är möjligt att styra konsumtionen mot ytterligare minskningar i utsläpp genom politiska styrmedel. De hänvisar till att det i ”Januariavtalet” beslutades att utreda konsumtionsbaserade utsläppsmål. Även om detta inte införs så kommer Sveriges nuvarande utsläppsmål (netto-noll utsläpp till år 2045 mätt i territoriella utsläpp) att kräva att utsläppen från konsumtionen behöver minska med 40 procent, konstaterar forskarna.
Klimatskurkarna i konsumtionen är de vanliga: energi, transporter och vissa matkategorier. Styrmedel som diskuteras för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen är punktskatter, olika momssatser, klimattullar och bonus-malus för mat (likt det som finns för nya bilar idag där bilar med höga utsläpp får hög skatt som finansierar bidrag till köp av bilar med låga utsläpp).
– Om vi vill ta ansvar för klimatfrågan fullt ut behöver vi också ha mål och styrmedel för den konsumtionsbaserade klimatpåverkan. Vilka är svårt att säga men punktskatter ligger nära till hands, alltså specifika skatter på den typer av konsumtion som leder till störst påverkan. Arbetstidsförkortning skulle kunna vara en annan lösning men det ligger längre från dagens etablerade lösningar, konstaterar Jörgen Larsson, som är docent och forskar i hållbara konsumtionsmönster på Chalmers tekniska högskola.
Originaltext publicerad 13 januari 2020
Camino 