Vissa menar att det kommer behövas fler människor i jordbruket när det ställer om till fossilfritt. Andra menar att det snarare är tvärtom. När de autonoma jordbruksmaskinerna ersätter dieseltraktorerna kommer det plöjningsfria, kemikaliefria och regenerativa jordbruket att underlättas.
Dagens konventionella jordbruk är fossilberoende och klimatbelastande. Det används stora mängder diesel till traktorerna och användandet av konstgödsel leder både till växthusgasutsläpp och övergödning. Därtill hotar monokulturerna och spridandet av kemiska bekämpningsmedel den biologiska mångfalden.
I omställningen av till ett mer hållbart jordbruk menar många att det återigen kommer att krävas mer människor som arbetar på åkrarna. Detta eftersom de fossilt drivna traktorerna och kemikalierna inte längre kan göra jobbet som krävs för att få stora mängder mat på borden. Men så behöver inte bli fallet, åtminstone inte om man lyssnar till den forskning som bedrivs på det statliga institutet RISE.
Jonas Engström har medverkat i forskning kring autonoma (självkörande) jordbruksmaskiner och deras potential i flera år, och sedan 2018 är han ansvarig för en testbädd av olika tekniker utanför Uppsala. Han menar att det finns en enorm potential för tekniken, speciellt när den samspelar med eldrift.
– Autonoma jordbruksmaskiner i eldrift fungerar troligen mycket bättre tillsammans än att använda teknikerna var och en för sig. Den stora kostnaden i en sådan maskin är batteriet. Om det ska få samma kapacitet som en dieseltraktor, då blir det ett för stort batteri. Men om maskinen är automatiserad kan den köra dygnet runt och pausa och ladda när det behövs, utan hänsyn till en människas behov av pauser. Då blir totalkapaciteten hög utan att behöva ett stort batteri, beskriver han.
Det är alltså samma princip som en vanlig robotgräsklippare. Skillnaden är att dessa maskiner behöver kunna göra ett flertal olika arbetsuppgifter på åkrarna. Teoretiska simuleringar har gjorts på en medelstor avancerad ekologisk mjölkgård en sådan har en växtföljd med flera olika sorters grödor.
– Vi ville testa maskinsystemet på en gård med dåliga förutsättningar, många olika grödor och arbetsuppgifter – även de allra tyngsta som plöjning. Vi var ganska pessimistiska i början, men det ser ändå ut som att det skulle kunna gå, berättar Jonas.
”Växthusgasutsläppen minskade med 92 procent”
I exemplet skulle en 200 hektars gård kunna ha två stycken eldrivna maskiner på 36kW med ett batteri på 113kWh som ersätter en dieseldriven traktor på 160kW. Energianvändningen minskade med 58 procent och växthusgasutsläppen med 92 procent jämfört med dieseltraktorn. Det innebär också att de eldrivna maskinerna blir lättare än traktorn och att trycket på jorden blir lägre. Ett problem med stora traditionella jordbruksmaskiner är att jorden blir hårt packad vilket förstör markstrukturen så att grödorna växer sämre och kräver mer bevattning. Ett annan oönskad sidoeffekt av packad jord är att vattnet kan rinna ovanpå jorden och på så sätt sprider kemiska bekämpningsmedel i den omgivande naturen.
Plöjningsfritt jordbruk lyfts allt oftare fram som ett sätt för jordbruket att bli regenerativt och kunna binda mer kol i marken. En svårighet för det plöjningsfria jordbruket är att det kan krävas mer kemiska bekämpningsmedel än när marken plöjs. Ett alternativ kan vara manuell ogräsbekämpning. Även här kan robotarna hjälpa till.
– Det finns hittills ingen maskin på marknaden som klarar allt, men den teknik som kommer först är just maskiner för ogräsbekämpning. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom det är så dyrt med arbetskraft, menar Jonas.
Tekniken som utvecklas gäller mekanisk rensning och mer precist användande av bekämpningsmedel, vilket minskar läckaget till omgivningen.
Jonas Engström, forskare på RISE. Foto: RISE
Det händer mycket på det här området nu, men Jonas Engström tycker ändå att det går för trögt. De stora traditionella tillverkarna av jordbruksmaskiner jobbar långsamt och verkar mest vilja maximera avkastningen på sina investeringar i den fossila tekniken. Det finns små uppstickare som har hunnit längre, men än så länge ingen ”Tesla för jordbruksmaskiner” som på allvar kan utgöra ett hot mot de fossila tillverkarna.
– Det finns en stor tröghet i systemet på grund av de stora tillverkarna. Sedan finns en annan tröghet med lagar och regler. Det är lite oklart vad som gäller idag för de självkörande fordonen. Jordbruksbranschen ska vara fossilfri till 2030, enligt de själva. Men det finns ingen tillverkare av såna här maskiner i Sverige ännu, så det är svårt att få till en tändande gnista.
Jonas menar att det finns en chans för Sverige att vara med och konkurrera i världen med den här tekniken men att vi riskerar att missa chansen, precis som vi gjorde med vindkraften, där istället grannlandet Danmark fick stora tillverkare.
– Vi har stora fordonsillverkare och i och med elektrifieringen finns en ny spelplan att delta i – ett fönster för nya aktörer att komma in. Så snart John Deere och de andra stora tillverkarna tar upp det här så har vi missat chansen till försprång, tror Jonas Engström.
Hittills är det danska och franska företag som kommit längst med tekniken. I takt med att klimat- och miljökraven skärps på jordbruken kommer många lantbruk troligen att behöva se över både maskinpark och metoder för att bruka jorden. En annan trend som kan komma att underlätta omställningen är delningsekonomin, eller ”tjänstefieringen” av ekonomin. I framtiden kanske inte varje lantbrukare behöver äga sina egna jordbruksmaskiner utan ”skaffar tillgång” till dem via en prenumerationstjänst. I allt detta har troligen de eldrivna robotarna en roll att fylla.
– För några år sedan skrattade de åt oss på Energimyndigheten när vi pratade om eldrivna jordbruksmaskiner. Nu är det andra tongångar, säger Jonas hoppfullt.
På klippet från Mashable nedan visas liknande teknik från universitetet i Sidney. Det ger en ganska tydlig bild vilken typ av uppgifter som robotarna kan klara av.
Originaltext publicerad 15 maj 2020
Camino 