Intresset för hyggesfritt skogsbruk ökar. Göteborgs stad har beslutat att alla skogar i kommunen ska brukas hyggesfritt och företaget Plockhugget vill driva konsumentmarknaden framåt. Vi tog chansen att hänga på när det första trädet till den nya förskolan Hoppet skulle fällas i Göteborgs norra skogar.
Vi klampar omkring i en skog i norra utkanten av Göteborg, nära gränsen till Kungälvs kommun. Vattnet i en bäck mynnar ut i ett delta som gör markerna blöta på sina ställen. Solstrålarna når in här och var genom trädkronornas glesa tak. Här ska det första trädet fällas till den nya förskolan Hoppet, enligt de hyggesfria avverkningsmetoder som Göteborgs stad numera uteslutande använder för de egna skogarna. Utöver personal från Göteborgs stad deltar bland annat Markus Steén, VD på företaget Plockhugget som specialicerat sig på att sälja enbart hyggesfritt virke. Även Eva-Lotta Hultén, en av grundarna till Plockhugget deltar.
– Personal och barn på förskolan kommer kunna ta med sig picknickkorgar och åka för att njuta av skogen som står kvar, beskriver Eva-Lotta.
För här kommer det inte bli något stort kalhygge efter avverkningen, bara små gläntor med stubbar här och var efter de träd som valts ut. Inom sin tid kommer där växa upp nya träd, utan att de behöver planteras. Skogen gör jobbet själv. Kanske kan det ses som naturens tack för att slippa den totala avverkningen. Metoden kan vara avgörande för livet här.
– Omkring 30 procent av Sveriges skogslevande rödlistade arter, är hotade av hyggen. Så när vi bara tar några träd har dessa arter mycket större chans att överleva i träden bredvid. Vi är också väldigt måna om att värna om de träd som är extra viktiga för den biologiska mångfalden, berättar Markus Steén.
Naturen visade sin magiska sida när Camino besökte skogarna i norra utkanten av kommunen.
Hans kärlek till naturen fick honom att välja yrket jägmästare. Men anställningen som skogsbruksplanläggare innebar inte den ett-med-naturen-känsla som Markus var ute efter.
”En dag brummade det i skogen och några dagar senare låg allt ned”
– Till slut kom tillfället då skogarna skulle slutavverkas och det var alltid jobbigt att se hur skogen bara försvann. Det hände till och med där vi bodde. Det var en väldigt vacker och blandad skog. En dag brummade det i skogen och några dagar senare låg allt ned i ett jättestort hygge. Vi snubblade ut där i avverkningsresterna med klumpen i halsen och frågade oss – måste det verkligen gå till såhär?
Markus började studera andra metoder för skogsbruk på egen hand, och fattade tyckte för hyggesfria metoder, såsom ”Lübeckmodellen”. Den innebär så kallad plockhuggning, där enbart de rejäla träden väljs ut och avverkas, med stort fokus på biologisk mångfald och de unika förutsättningar som varje plats för med sig. Metoden ger förutsättningar för en varierad blandskog, helt utan kalhyggen.
Lübeckmodellen utvecklades i Tyskland för omkring 30 år sedan efter att de monokulturella skogarna där hade drabbats kraftigt både av stormskador och insektsangrepp. Det behövdes ett mer resilient skogsbruk och Lübeckmodellen kom att bli förlaga till fler snarlika metoder därefter.
– En tredje anledning att bedriva hyggesfritt skogsbruk är klimataspekten. Ett hygge är en stor klimatbov. När solen strålar når marken bryts kvarvarande grenar och blad ner i snabbare takt och släpper ut koldioxid. När det är skugga på marken, som det är i hyggesfria skogar, bevaras kolet som är bundet i marken, beskriver Markus.
Markus Steén, VD på Plockhugget.
Forskningen ger inget entydigt svar på att hyggesfria skogar leder till lägre klimatpåverkan. Det beror bland annat på svårigheten att mäta under så långa tidsperioder som skogsbruk innebär. Ett annan tvistefråga är huruvida hyggesfritt är mer eller mindre ekonomiskt hållbart. Markus är dock övertygad att det är lika lönsamt och hänvisar till en sammanställande finsk studie som jämfört hyggesfritt med konventionellt skogsbruk.
– Det beror på att man inom hyggesfritt skogsbruk oftare tar de grova, mer värdefulla träden som ger bättre betalt. Det ger mindre intäkter per gång eftersom att man får ut färre träd men det hyggesfria skogsbruket har också väsentligt färre utgifter, inte minst på grund av att skogen föryngrar sig själv, förklarar han.
Det hela beror sannolikt på vilken typ av skogsbruk och affärsmodell som tillämpas. För stora aktörer som vars ekonomiska modeller bygger på storskalighet är sannolikt det traditionella skogsbruket mer lönsamt. När stora volymer avverkas, transporteras och förädlas på samma gång minskar kostnaden per träd. Stora investeringar ger stora volymer och minskade kostnader per enhet, enligt klassisk företagsekonomisk modell. Men för mindre skogsägare där den egna insatsen i skogen spelar in, kan det hyggesfria troligen vara hållbart även ekonomiskt. Även i hyggesfritt skogsbruk används skogsmaskiner (där det är mjukt i marken ska motorsåg användas) men det finns exempel på kommuner som använder hästar för att transportera virket istället för tunga skogsmaskiner som riskerar förstöra markerna.
Visualisering av förskolan Hoppet, byggt av virke från hyggesfritt skogsbruk
På Plockhugget märker de av ett ökat intresse för hyggesfritt, framförallt från kommuner vars invånare använder den nära skogen som rekreationsområden, men även från mindre skogsägare. Framöver hoppas de att intresset sprider sig vidare till de som köper träprodukter, såsom byggföretag och privatkunder. En nackdel kan dock vara priset på virket som är något dyrare.
– Vi lever på tron att byggaktörerna kommer att få upp ögonen för hyggesfritt. Virkeskostnaden är en såpass liten del av slutpriset på ett hus, så om virket är 20-25 procent dyrare gör det endast 1-2 procent på slutpriset för en villa, exemplifierar Markus.
Än så länge finns ingen certifiering för virke eller pappersprodukter där skogen avverkats med hyggesfria metoder. I avsaknad av en sådan har Plockhugget startat ett samarbete med företaget Tracy of Sweden, som tillhandahåller en app, där man kan scanna en kod på en planka och få reda på var trädet stod. Därmed finns en möjlighet att granska skogens status på plats.
Dags för avverkning.
Skogen som vi traskar omkring i under intervjun visar upp sig från sin bästa sida. Vårbäcken porlar bredvid, solen tittar in här och var och mossan doftar friskt. För en stadsbo som undertecknad blev därför den ceremoniella premiärfällningen av det första trädet ett burdust avbrott i skogens lugn. Några sekunders bröl från motorsågen innan det knastrande fallet följs upp av ett dovt dunk. Vetskapen att detta möjliggör för att fler kan uppleva den här magiska skogsmiljön framöver utgör dock en godtagbar ursäkt.
Originaltext publicerad 21 april 2020
Camino 