Det har blivit allt mer populärt att ha egna höns även i storstäderna. Caminos Johanna Stål skaffade sina för snart ett år sedan och ger här sina bästa tips för den som vill skaffa sina egna storstadshönor.
Att ha höns är ett trevligt sätt att bli mer självhushållande. Samtidigt är det ett bra alternativ till traditionella husdjur, med fördelar som att man slipper gå ut och gå med dem eller få deras hår överallt inomhus. För mig och min familj var det de starkaste argumenten för att bli hönsägare. Min sambo har också kraftig pälsallergi, så några pälsdjur kommer inte in i vårt hus.
Det finns en uppsjö av information att läsa inför att skaffa sig höns. Vi valde att gå på en föreläsning på några timmar och skaffa oss lite böcker. Den bok vi använt oss mest av är Höns som hobby av Liselotte Roll, samt att fråga i facebook-grupper som Allt om höns och Mitt hönshus.
Hönshuset och grannarna
Steg ett är att se ut en bra plats i trädgården för att bygga på eller ställa ett färdigköpt hönshus. Då vi ramlade över ett stort lass spillvirke från några grannar, valde vi att bygga själva. Vi satte hönshuset kant-i-kant med vår friggebod, för att få lite extra isolering och vindskydd. Boden målades i samma färg som hus och friggebod för att smälta in.
Men att kolla med grannarna innan är ett måste. Dels kommer det bli en del lukt från höshus och spillning som grannarna kan komma att märka av och dels kan det komma höns på besök och rota i rabatterna, så det är bra om grannarna är välvilligt inställda. Vår erfarenhet är att de allra flesta älskar hönor och att grannarna ofta tycker det är roligt med besök, vem kan motstå dessa charmiga damer? Men, kolla som sagt innan. När hönorna sedan börjar lägga ägg, gå över med några till grannarna. Att ha en bra relation är A och O, det ökar också chanserna att få hjälp när man reser bort eller blir sjuk.
Enligt lagen får du som mest ha 9 höns per kvadratmeter tillgänglig yta om hönsen väger mindre än 2,4 kilo och 7,5 höns per kvadratmeter tillgänglig yta om hönsen väger 2,4 kilo eller mer. Mer information finns hos Jordbruksverket. Men detta är regler anpassade för många höns. Har du höns som hobby eller småskalig hönshållning tycker jag att du bör ha betydligt större yta, särskilt om du har gott om plats. Hönshuset bör vara rymligt, det men se till att ta i ordentligt, du kommer säkert skaffa fler än du tänkte från början.
I redena, det vill säga de bås där hönorna lägger sina ägg, ska varje höna ha minst 0,0125 kvadratmeter. Även det är mått i underkant tycker jag, men man behöver inte ha ett rede per höna (om du inte väljer en sort som ruvar mycket), många hönor använder ändå samma rede.
Samma sak gäller utegården, se till att den är rymlig och har högt till tak så du kan gå omkring. Bygg på höjden med grenar, gungor och andra saker som hönorna kan roa sig med. Det allra bästa är om du kan släppa hönorna fria i trädgården för att äta gräs och annan växtlighet, men om du inte har så stor möjlighet till det skulle jag rekommendera en väldigt stor utegård, med många ”leksaker” i forma av stolar, gungor, pinnar, ”sandlåda” med mera. Hönorna gör sig rena i sand, så ta exempelvis ett gammalt bildäck och fyll med sand, som de kan tvätta sig i.
Alla hönor är olika
När det kommer till raser finns det hur många olika som helst och jag kände mig oerhört förvirrad kring vilken ras vi skulle skaffa oss. Alla har vissa fördelar och vissa nackdelar och ingen expert rekommenderade oss något.
Vi började med att köpa fyra Lohmann. Vi försökte först att få tag i svenska lantraser, som Hedemorahönor, men det var svårt, särskilt om man inte skulle ha en tupp ( går inte i tätbebyggt område). Lohmann var lätt att få tag i, det är en framavlad och lättskött sort som ger många ägg. Vi tänkte att det var en bra sort att starta med och det har funkat fantastiskt bra. De är oerhört sällskapliga, lättskötta och trevliga. Vi kontrollerade hönorna vid köpet så de såg friska ut, och vi har haft tur att ha fått helt friska hönor. Kolla under vingar, vid näbben, i kloaken (där äggen och bajset kommer), ögonen och hullet – se så den inte är för mager eller för tjock.

Plymouth Rock är en vacker hönsras. Det är lugna damer som ger ljusrosa ägg. Foto: Johanna Stål
Några veckor senare fick min sambo ett ryck och köpte två hönor till. Vid det här laget hade vi lärt oss mer om vart man kunde köpa andra raser, så vi åkte till Vara och köpte två underbara Plymouth Rock-damer. De är också lättskötta och mysiga, lite mer lättskrämda, men lugnare och rymmer sällan när vi släpper ut dem i trädgården. De tog längre tid på att börja lägga ägg, men efter ett halår var de igång och nu lägger alla ett ägg om dagen – även under vintern.
Det tog ett tag att sätta ihop de nya kompisarna. I början lät vi Lohmann vara ute i trädgården och Plymoth Rock fick vara ensamma i hönsgården för att göra sig hemmastadda. Långsamt blev de mer och mer vänskapliga. Ena nykomlingen blev en hackkyckling under ett tag och var vid ett tillfälle så svag att vi fick sätta den i en egen bur i hönshuset, där den fick återhämta sig. Ett tag trodde vi att den var förlorad, men med lite kärlek, isolering, värmelampa och ”no-bite”- sprey på rumpan återhämtade den sig och är nu en i gruppen – även om den nog alltid kommer vara lägst i rang.
Johannas tips till blivande hönsägare:
- Kolla upp vilka regler kommunen har för höns, ibland behöver du anmäla att du har höns. Tupp är som regel inte tillåtet i detaljplanerat område.
- Tänk noga igenom vad syftet är med hönorna; vill du huvudsakligen åt ägg, vill du värna svenska hönsraser, ha ett sällskapligt djur eller föda upp kycklingar? Olika raser passar olika behov.
- Skaffa en ras som trivs bra beroende på vart du bor; söta små silkeshöns är mer känsliga för kyla exempelvis, så kanske inte passar så bra i Norrland.
- Bygg ett hönshus som har plats för fler höns framöver. Det kommer säkert att behövas. Se till att det är råttsäkrat så gott det går, eftersom hönshus ofta drar till sig råttor.
- Se till att det är högt i tak i hönshus och hönsgård, du ska kunna gå runt rak i ryggen om du inte vill ha ryggskott. Du kommer behöva städa mycket.
Vad ska hönsen äta?
Höns är allätare och äter det mesta. Men i grunden är det bra att ge någon typ av foder, som är sammansatt näringsmässigt på ett bra sätt för att passa hönsen. Sätter du själv ihop kosten behöver du har bra koll på vad hönsen behöver. Ett ekologiskt foder, från exempelvis Granngården, är bra att ha som grund. Sedan går det att köpa separat havre, korn och vete, som är lite billigare att blanda upp med. Grönsaker av blandade sorter, gräs, kirskål och allt möjligt grönt som finns i trädgården är bra. Har du möjlighet, låt dem gå fritt i trädgården så mycket som möjligt för att äta gräs, ogräs, maskar och andra småkryp. Lite kokad pasta, bröd och liknande saker från mataffären funkar också, men tänk på att inte ge för mycket sådan mat, eftersom hönsen då kan få i sig för mycket fett, salt och för lite näring.
Vatten är givetvis väldigt viktigt, det finns bra tråg för vatten i alla affärer som säljer hönsmat.
Saker som är bra att ge som tillägg till kosten är snäckskal, vilket ger kalcium, som är nödvändigt för att producera äggskal. Träkol kan användas för att hjälpa magen på traven vid problem såsom lös mage. Ta exempelvis kol från öppna spisen och lägg ut. De höns som behöver äter av det, de känner av det själva.
Grus är viktigt för hönorna för att bearbeta maten. Går hönsen fritt i trädgården hittar de grus själva, annars får man köpa på säck.
På vintern kan man odla lite gräs i ett tråg till hönorna. Det är inget måste men trevligt för hönsen under de ”tråkiga” vintermånaderna. Torkade nässlor är också bra för hönsen till vintern.
Hönor kan inte äta ihjäl sig, som vissa andra djur, så det behöver du inte oroa dig för. Det går bra att lämna hönsen under en helg med fri tillgång till mat, men det är bra om en granne kan kolla in en gång om dagen och se till att allt ser bra ut, och att de har vatten kvar.
Vad ska hönsen absolut inte äta?
Dessa saker är giftiga eller mindre lämpliga för höns:
- Avokado
- Choklad
- Citrusfrukt
- Kött (är inte dåligt för höns men olagligt pga smittorisk)
- Lök
- Mjölkprodukter
- Möglig eller rutten mat
- Mycket salt mat
- Potatisblast eller rå potatis
- Råa eller torkade bönor
- Råg (inte giftigt men svårsmält)
- Socker
- Tomatblast
- Undulatfrö
- Äppelkärnor

Under den långa, mörka och blöta vintern kan det vara bra att stoppa in grenar och grönt som kan roa hönorna lite Foto: Johanna Stål
Vad kan hönsen ge dig?
Hönorna börjar lägga ägg när de är mellan 5-9 månader gamla. Olika raser ger olika många ägg i varierade storlekar och börjar även lägga äggen olika tidigt eller sent. Hur många ägg som läggs skiljer sig givetvis också åt mellan hönsen, där värphybriderna lägger mest. De blir dock slitnare tidigare och har ofta en kortare period med äggproduktion.
Det känns förstås bra att äta ägg från egna höns. Dessutom är frigående trädgårdshöns troligtvis nyttigare än industriägg, då äter mer gräs, maskar och ogräs, men det skiljer sig givetvis åt beroende på vilken mat hönsen får.
Äggen har dessutom transporterats kortare tid, kanske bara några meter och du har koll på vilken mat de fått. De höga andelen gräs i kosten gör också att gulan är mycket skarpare gul hos de egna hönsen, än de som kommer från industriellt uppfödda hönor. Att ge bort eller sälja dina hönsägg brukar också vara väldigt uppskattat.
Många saker lär man sig efter hand, men det finns några saker som är viktiga att ha koll på redan från början. Om du vill använda hönsspillning som gödsel i din odling så är det viktigt att tänka på att det är aldeles för starkt för att lägga direkt på odlingen och det behöver ligga till sig i 2-3 år, detta kallas att bajset får ”brännas”. Ett alternativ är att göra som Bondjäntans Johnna Gilljams finurliga system och varva växthuset mellan att vara hönshus på vinterna och näringsrik odling på sommaren.

Extra stor nytta har du av hönsspillning om du odlar mycket, då behöver du i princip inte köpa någon jord eller gödsel så länge du har höns. Grannar är troligtvis också intresserade av att ta hand om en del av gödseln i sin odling.
Utöver att producera proteinrik och väldigt näringsrik mat samt att ge ett utmärkt gödsel så är givetvis höns ett väldigt trevligt sällskap. Även när hönsen efter några år inte längre lägger så många ägg så är de trevliga som sällskapsdjur. Låter du dem gå fria så mår de bättre och de värper dessutom längre än höns som sitter i bur. Om hönsen inte trivs värper de sämre. Har du barn så kan är hönsen ett pedagogiskt sätt att lära dem om vart mat kommer ifrån, bjud gärna hem förskolan eller skolan på en visning och bidra till bildning. Att du och barnen umgås med hönsen ökar också bakteriefloran i kropparna, vilket är väldigt bra för kroppens motståndskraft mot sjukdommar.
Vad gör du när hönsen behöver slaktas?
Det kan vara bra att skänka en tanke åt hur du gör om någon höna behöver avlivas. Det kan vara att den lider och behöver avlivas snabbt eller att du inte vill betala dyrt för en veterinär, som ändå inte kan göra något för att rädda den. Tänk över hur du ska göra, och på vilket sätt du tänker dig ”ta bort” hönan.
Lycka till med ditt hönsägarliv! Förhoppningsvis har detta gett lite ingångar till livet med höns, men läs gärna en bra hönsbok som är mer ingående kring hönslivet och olika raser, exempelvis Höns som hobby av Liselotte Roll. Förhoppningsvis blir du lika frälst som jag är och blir hönsägare resten av livet. Tänk på att för varje höna du ger ett bra liv, minskar du behovet av industriell storkalig hönshållning, något som många gånger inte är så trevligt ur ett djuretiskt perspektiv.
Originaltext publicerad 27 april 2020

