Det är dags att de goda exemplen blir norm. I Camino nr 34 och tillhörande rapport listar vi nio trender som har potential att skalas upp. Här kan du läsa om de nio trenderna.
1. Peak everything
Det har talats länge om peak oil för att visa på den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är nådd. På senare år har ordet ”peak” också börjat tillämpas för att visa på hur vår konsumtion av vissa varor har nått en topp. Mycket på grund av ett skifte i människors värderingar och livsval, inte minst i västvärlden. Bilen förlorar i status, det är trendigare än någonsin att cykla och allt fler väljer att minska sin materiella konsumtion och sitt köttätande. En stark drivkraft är den personliga hälsan och välbefinnandet. Allt fler upplever baksidan av konsumtionssamhället, i form av stress, tidsåtgång och statushets. Fortfarande är det en mindre grupp i samhället som har valt att växla spår, men tillräckligt för att göra avtryck i statistiken.
2. Cirkulär ekonomi
Allt fler pratar om behovet av nya affärsmodeller för att få bukt med dagens ohållbara, pryl- och materialberoende tillväxt. Rörelser som Cradle to Cradle (Vagga till vagga) och ett stort uppsving av företag som erbjuder hyr- och delandetjänster är två exempel på hur denna trend har vuxit sig stark År 2013 var ”cirkulär ekonomi” på allas läppar. De flesta tycks vara överens om att det som krävs för det stora genombrottet för de cirkulära affärsmodellerna är en värdeförskjutning bort från det personliga ägandet till att istället ha tillgång utan att äga. Något som ses som allt mer självklart i den digitala världen. Ett tydligt exempel är musiktjänsten Spotify där vi gått från att köpa skivor till att streama musik från nätet. Kanske lägger det grunden för ett skifte även i den ”fysiska världen”?
3. Gör det själv – tillsammans
Ända sedan Caminos start år 2007 har vi förmedlat mängder av Do It Yourself-tips till våra läsare, alltifrån hur du gör en egen bokhylla av drivved till hur du själv elektrifierar din cykel. Men DIY som rörelse omfattar något betydligt större. Just nu ser vi hur allt fler hemmasnickrare och kreativa entreprenörer går samman för att lösa olika utmaningar i samhället. Det skapas nya öppna plattformar för kunskapsöverföring på nätet, arrangeras ”maker-dagar” och fysiska mötesplatser för människor som vill skapa, laga och tänka tillsammans. Inspirationen kommer inte minst från nätets open-source-kultur och många av de nya entreprenörerna tänker cirkulärt redan från dag ett. En stor utmaning, för att skala upp dessa initiativ, är startkapital, resurser och att hitta fungerande affärsmodeller.
4. Tillbaka till rötterna
DIY-rörelsen samlar många tekniknördar men också de som gärna pysslar med stickning, brödbak, korvstoppning, odling och att lappa och laga. De är del av en växande rörelse som vill att vi värdesätter kunskaper från förr. Några argumenterar starkt för att vår fokus nu måste vara att förbereda oss för en förenkling av samhället framöver genom att lära oss om självhushållning. Det stora intresset för bloggare som Underbara Clara och Cornucopia?, boken Kollaps av David Jonstad och ett växande engagemang för Omställningsrörelsen är några exempel på hur trenden manifesteras i Sverige. Övertygelsen om att samhället behöver förändras i grunden är en stark drivkraft men många väljer också att odla, baka och sticka för att de tycker det är kul, lärorikt och kreativt.
5. Härma naturen
I Camino nr 33 intervjuade vi den amerikanska biologen och författaren Janine Benyus i samband med att hon tog emot Göteborgspriset för hållbar utveckling 2013. Priset fick hon för sitt arbete med biomimik, det vill säga läran om hur man med naturen som förebild kan lösa olika typer av problem. Janine har gett ut sammanlagt sex böcker i ämnet och har därmed bidragit till ett starkt växande intresse inte minst hos uppfinnare, produktutvecklare och designers världen över. Redan nu kan kunskaperna om biomimik hjälpa oss ta fram smartare lösningar. Studier av hur fiskar i grupp nyttjar varandras energi har inspirerat forskare vid Calthech universitet i USA i designen av en vindkraftspark och i framtiden kan vi få mer effektiva datarouters, mindre trafik och smartare elnät tack vara myrkolonier, slemsvampar och bin. För att skala upp trenden behövs mer pengar både för forskning och implementering…
6. Vegovår
Många av världens ledande forskare är överens att en växtbaserad kost är bäst att äta för planeten men också för oss människor.Tittar man på de kostråd som förmedlas av Världshälsoorganisationen WHO, American Health Association och svenska Livsmedelsverket, är trenden tydlig. Alla manar de oss att äta mindre kött, framförallt det röda, och mer av frukt och grönt. I populärmedia ser vi också nya modeord blossa upp, som veggivore och flexitarian, samtidigt som allt fler kändisar går över till en vegetarisk eller helt vegansk diet. Hur synen på kött kommer att vara i framtiden är svårt att sia om, och är också beroende av hur djurhållningen kommer att se ut. Odling av kött och en ökad användning av insekter som proteinkälla kan få stor betydelse.
7. Cykeln – den nya bilen
I Camino 31 från år 2013 var detta titeln på numrets huvudreportage. Artikeln handlade framförallt om utvecklingen av nya lastcyklar och velomobiler som gör att cykeln på allvar kan komma att utmana bilen som transportmedel – inte minst i städerna. I flera städer runt om i världen ser vi en stark ökning av andelen cyklister. Trenden är delvis ett resultat av att allt fler lokala politiker inser att cykeln kan spara samhället stora pengar, göra människor friskare och inte minst ge utrymme till att använda stadsutrymmet på andra sätt än till vägar och parkeringsplatser. Också den framtida utvecklingen är starkt beroende av vilka satsningar som våra politiker väljer att genomföra. En omställning från bilen till cykeln i större skala kräver stora och medvetna satsningar på infrastruktur som bidrar till att det blir både billigare och enklare för folk att använda cykeln.
8. Knuffar istället för information
Trots att kunskapen och medvetenheten om framtidens utmaningar växer i samhället ser vi att det framförallt är en liten grupp människor som gör de stora förändringarna i sina sätt att leva. Detta trots att många människor faktiskt säger sig vara beredda att göra förändringar. Allt fler beslutsfattare och opinionsbildare inser behovet av att ta till nya metoder för att påverka människor och har börjat intressera sig mer för forskning inom psykologi och beteendeekonomi. Ett exempel är att använda sig av nudging – ”knuffar” som på olika sätt uppmuntrar och påminner människor om att göra mer medvetna val eller får dem att omedvetet välja grönare. Kunskap om nudging har också visat sig viktigt för hur man utformar andra politiska styrmedel. Den stora utmaningen för att skala upp utvecklingen är att se till att de som sitter på besluten får ordentlig kunskap och inser vikten av tålamod för att ta fram metoder som verkligen fungerar.
9. Hubotsamhället
Beteendeekonomerna lär oss att människor inte är så fria och självständiga som vi tror. Den stora skillnaden mellan oss människor och hubotarna i populära TV-serien Äkta människor är kanske snarare att ”maskinerna” oftast är mer rationella än oss människor, på gott och ont. I framtiden kan vi få en utveckling där skillnaden mellan människa och ”maskin” suddas ut allt mer. Teknikoptimisterna ser en framtid där robotar kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar innan de bryter ut och ta över en stor del av det arbete som idag utsätter människor för fara. En stor potential inom miljöområdet är att vi kan få självstyrande farkoster som minskar behovet av att var och en har en egen bil och att det utvecklas nya system för att leverera varor som vi delar med varandra. Precis som i Äkta människor finns dock en stor risk att samhället får nya utmaningar att brottas med när robotar tar allt större plats. Att skala upp denna trend kommer att väcka diskussioner kring värderingar om vilket samhälle vi vill ha.
Originaltext av Caroline Petersson publicerad 11 februari 2014
Camino 