Internet skulle ge oss informationsmångfald, starkare demokrati och förstärka en global identitet med fördjupad förståelse för varandras olikheter. Istället har informations ödet smalnats av med innehåll som bekräftar vår världsbild där lögner och hat allt oftare trumfar fakta. Nu börjar mediejättarna adressera problemet, men kanske är det upp till oss om det verkligen ska bli någon förändring?
”Om en lögn berättas tillräckligt många gånger kommer människor att börja se det som en sanning”. Detta berömda citat från nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels har kanske aldrig varit mer aktuellt. ”Faktaresistens” var ett nyord 2016. När Brexit-sidan i den brittiska omröstningen om EU-utträde kampanjade gjorde de det med felaktig fakta. ”Det var en strategi”, medgav de efter sin seger. Liknande inställning till fakta har den amerikanska presidenten Donald Trump. Efter hans, för många överraskande, vinst i valet kom anklagelser mot den sociala mediejätten Facebook, att deras algoritmer skapat en värld av filterbubblor som fått fejknyheter att dominera flödet för många människor. En av dem som reagerade starkt på Trumps framgångar var författaren och skribenten Per Grankvist.
– Jag kunde verkligen inte förstå hur någon kunde rösta på honom.
Per hade börjat tröttna på algoritmerna som styrde hans mediekonsumtion. Ett annat område som störde honom var Spotify som inte lyckades inspirera med ny musik som Per önskade, trots att de har tjänsten Discover Weekly som uttalat ska göra just det.
– Det var mest samma låtar hela tiden. Jag längtade efter en ”reset-knapp”!
Per bestämde sig för att göra ett experiment. Han startade upp två konton på Twitter, där det ena representerade en Hillary Clinton-anhängare och det andra Donald Trump. Hillary-kontot följde demokratiska och liberala Twitter-konton och vice versa.
– I den demokratiska bubblan var alla övertygade om att Hillary var den bästa kandidaten, men det var ingen superentusiasm. Kritiken mot henne nådde även in i ”hennes” bubbla. Där fanns också en känsla av självgodhet, att hon självklart skulle vinna. Och det är nog dåligt för mobilisering av röstande, menar Per.
– I Trumps bubbla såg man fler rena fejknyheter, enbart negativa och konspirerande nyheter om Hillary. Det rådde någon form av masspsykos, en fanatism som troligen mobiliserade väljare.
Efter att ha följt de båda kontona ett tag började Per bli allt mer övertygad om att Trump skulle vinna, och så blev ju också fallet, trots att alla opinionsmätningar visade ett stort övertag för Hillary. Experimentet föll ut i en essä som finns som e-bok: En värld av filterbubblor.
– Jag trodde att jag var en kille som hade koll. Men det visade sig att jag hade rätt dålig koll, eftersom jag sitter fast i min filterbubbla.
– Det första jag lärde mig var om mina egna fördomar. Jag blev förvånad och chockad. Det andra jag lärde mig var hur stor skillnad det var mellan bubblorna. Det fanns ingen överlappning överhuvudtaget.
Undersökningar visade att Facebook var den primära kanalen för att få nyheter under den amerikanska valrörelsen. Vissa dagar visade det sig att fejknyheter innehållande rena lögner var de nyheter som fick störst spridning på nätverket.
– Det alla vill veta är hur det här påverkar valresultatet. Det är det nästan omöjligt att få ett definitivt svar på, säger Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet.
Christian har följt eftervalsdebatten om filterbubblan och fejknyheter och studerat den forskning som finns relevant till ämnet. Han menar att filterbubblorna utgör ett hot mot demokratin, men vi behöver också göra historiska jämförelser.
– Problemet är att den världsbild jag har förstärks av det material som jag vill läsa, och det är sådant du får serverat via de sociala medierna. Men naturligtvis kan man vända på det och säga att det kanske är bättre nu än förr i tiden, då det bara fanns en begränsad mängd nyhetsaktörer.
I USA har det länge funnits en utbredd skepticism mot medierna som anses ingå i ”etablissemanget”. Denna syn spelade Trump med i, och det hela skapade grogrund för en industri som aktivt producerade artiklar som innehöll medvetna lögner. I och med att dessa artiklar ofta gjordes extra spektakulära spreds de som en löpeld på de sociala medierna, där undersökningar visar att de flesta enbart läser rubrik och ingress på artiklarna. Både politiker och väljare i vissa läger börjar visa tendenser på att inte värdera fakta högt längre. Trovärdighet är viktigare, att budskapet passar in i världsbilden läsaren har. Per Grankvist tror att utvecklingen mot faktaresistens är en del av en segregationsprocess som pågått länge.
– Inuti våra bubblor skäms vi inte för att sprida lögner längre.
– Vi är så fragmenterade och har ingen gemensam moral. Samhället och kyrkans traditionella roll som skapare av gemensamma värdegrunder är borta, beskriver Per. Vi bombarderas av nyheter som bekräftar vår befintliga världsbild, och när vi stärks i våra åsikter göds polariseringen i samhället. Vi människor vill passa in bland de vi anser vara nära oss. I bubblorna bekräftar vi varandra och får ett ok från omgivningen att tycka på ett visst sätt. På så sätt förstärks åsikter och normer i respektive bubblor: i den högerextrema bubblan vågar fler ge uttryck för rasism och hat, i den vänsterextrema göds istället hatet mot rasisterna. Vi glider isär och vår förståelse för människor med andra åsikter och bakgrunder minskar.
Rättviseförmedlingen är en ideell organisation som arbetar med att öka mångfalden i samhället. De hjälper företag och organisationer att hitta kompetens som inte tillhör normen, och ett av deras viktigaste verktyg är sociala medier.
– När vi startade för sex år sedan var det väldigt lätt för oss att nå ut, men nu är det mycket svårare trots att vi har många som gillar oss.
– Vi är beroende av att vårt nätverk ser våra efterlysningar, berättar Tina Sayed Nestius, projektledare på Rättviseförmedlingen och författare till boken #BliDigitaltSmart, som handlar om hur små organisationer kan använda sociala medier.
Facebook ändrade i somras på algoritmerna så att så kallade Sidor blev nedprioriterade och material från dina vänner upprioriterat i flödet. Denna förändring har alltså gjort det svårare för företag och organisationer att nå ut till sina följare. Bubblan stramades åt.
– Faran för demokratin är en mycket snävare inriktning på enskilda frågor. Filterbubblor är inte inte anpassade för långsiktiga saker, som politik och ideologi, säger Christian Christensen.
Facebooks VD Mark Zuckerberg slog snabbt ifrån sig kritiken mot filterbubblan. Han menade att alla har vänner som tillhör den motsatta politiska sidan, vilket gör det troligt att vi utsätts för dessa budskap i våra flöden. Hittills har Facebook vägrat att se sig som ansvariga för det innehåll som sprids på plattformen. De vill inte se sig som ett mediebolag, utan som en neutral distributionskanal. Men mot slutet av hösten har något hänt. Jenni Sargent arbetar på den ideella organisationen First Draft News, som satt upp ett nätverk bestående av internetföretag och traditionella medier. Tanken är att de tillsammans ska adressera frågor liknande dessa. Facebook, Twitter och Google ingår, likaså CNN, Washington Post och New York Post.
– Den stora utmaningen Facebook har är att inte presentera sig själva som redaktörer där de bestämmer vad folk ska få se och inte. Men såklart ska inte en artikel komma högt upp i algoritmerna enbart som följd av hur många klick den får. Det vet vi har lett till en inflation av fejknyheter, säger hon.
Så kom nyheten att Facebook ska ge användarna möjligheten att ”flagga” artiklar som fejk. Efter ett visst antal flaggningar skickas dessa inlägg till en oberoende faktagranskare. PoltiFact, Snopes, och Washington Post är tre av de faktagranskande aktörer som nämnts. Om lögner konstaterats ska inlägget nedprioriteras i flödet och ursprungsinlägget förses med en tilläggsartikel om vad faktagranskarna ansåg vara felaktigt.
– Det är ett steg i rätt riktning, men lösningen har sina utmaningar. Vem kommer flagga inläggen? Det finns ett antal aktörer där ute som medvetet gör fejknyheter, dessa kommer säkert att flagga en massa andra nyheter för att förstöra systemet. Tredjepartsorganisationerna är alla väldigt bra organisationer. Det är toppen att de kommer skriva artiklar som förklarar varför en nyhet har rapporterats som fejk. Men jag är orolig för om människor verkligen kommer läsa den artikeln. När det bevisats att material är uppenbart och medvetet lögnaktigt, bör det tas bort! Där borde Facebook kunna röra sig mycket snabbare än de gör nu, menar Jenni vars organisation First Draft News också jobbar med att utbilda sociala medier-användare i dessa frågor.
Facebook har därefter aviserat fler åtgärder: Om en artikel delas utan att användaren har klickat sig vidare och läst den, får den inte lika stor spridning, och inlägg från Facebook-sidor som får många felrapporteringar får automatiskt sämre spridning.
Men Christian Christensen tror inte att vi ska förvänta oss särskilt mycket från internetföretagen.
– Detta är en konsekvens av en avreglerad marknad totalt styrd av privata intressen, säger han.
Inte heller Per Grankvist tror på Facebook, utan sätter hoppet till oss som medborgare.
– Vi ska absolut diskutera det här, men ansvaret hamnar inte primärt på Facebook. Vi behöver bli bättre på källkritik, istället för att bara lita på andra. Det är rollen som journalister alltid har haft. Om man då inte vill betala för journalistik så måste man göra journalistens arbete själv. Kanske är det bäst att Facebook inte tar något ansvar. Då tvingas vi bli kritiska mot alla nyheter vi tar in. Om vi är skeptiska då kommer vi snabbt upptäcka vem som har bra koll på sammanhangen i världen.
– Lösningen är folkbildning och vilja att betala, avslutar han.
Filterbubbla
En filterbubbla uppstår på internet och sociala medier som följd av personligt anpassade flöden av information. Personifieringen av informationen skräddarsys efter information som samlas in om ditt beteende online. (Ordet kommer av engelskans ”Filter Bubble” från en bok med samma namn av Eli Pariser)
Algoritm
Algoritmen är den kod som styr hur information ska värderas i de digitala flödena och som styr vad användarna får se.
5 sätt att spräcka filterbubblan
1. Tänk källkritiskt och be om källor i kommentarer till inlägg som verkar felaktiga. I framtiden: flagga inlägg som fejk (Detta går i skrivande stund inte att göra i Sverige).
2. Kärleksbomba i trådar där det sprids hat. #jagarhar är en mycket aktiv grupp på Facebook för detta ändamål.
3. Gå med i grupper där du inte håller med och argumentera emot. Lyssna ordentligt på andras argument och ge sakliga svar. Kolla in Per Grankvist projekt filterbubblan.se för att hitta in i andras bubblor
4. Använd Facebooks hela register av ”emoji-känslor” när du reagerar på inlägg. På så sätt kan inläggsförfattaren och andra se när du inte håller med, på ett enkelt sätt.
Originaltext publicerad 8 mars 2017
Camino 