Mannen – i vägen för hållbarhet?

Män kör mer bil, flyger mer och äter mer kött än kvinnor. Ju större och smutsigare desto mer macho, eller? Allt fler menar att mansrollen behöver ändras för att vi ska nå en hållbar framtid. Samtidigt tickar klockan för klimatomställningen. Har vi verkligen tid att invänta sega normförändringar?

WROOOOM!!! Den amerikanska monsterbilen Hummer mullrar förbi. I filmen Who Killed the Electric Car? lyfts satsningen på denna enorma ”stadsjeep” upp som dödsstöten för General Motors avsevärt nättare elbil EV1.

Hummern, som först bara användes av militären, väckte mer uppmärksamhet i media än elbilen och matchade det amerikanska macho­idealet – the bigger the better. USA hade just fått en cowboy från oljestaten Texas som president, och skådespelaren tillika personifieringen av machoidealet Arnold Schwarzenegger drev på för att den bensinslukande militärbilen skulle göras om till personbil. Därmed var stadsjeepen född och elbilen, tillsvidare, dödförklarad. Det skulle dock visa sig att den kunde komma tillbaka.

Sedan dess har mycket hänt. Klimatfrågan slog igenom på allvar, General Motors gick igenom en existentiell såväl som ekonomisk jättekris och i dag är det en annan amerikansk (el-)biltillverkare som har världens imponerade ögon riktade mot sig.

Det luktar pepparkakor. Sorlet överröstar julmusiken i den lilla föreningslokalen i Klippan i Göteborg. Organisationen Män för jämställdhet har adventsmingel. Glöggångor och värmeljus förstärker den varma atmosfären. Stämningen är uppsluppen. Efter stormen av vittnesmål om vidrigheter från män under #metookampanjen har föreningen växt till det dubbla från tiden dessförinnan.

– På ett sätt är det lite skönt att #metoo har hänt. Vi kan ha varit en bidragande droppe i havet för att ha fått det att hända. Det är när vi män börjar fatta som det kan hända något på det här området, säger Gösta Zachrisson, som var med och grundade föreningen i Göteborg.

Han har arbetat för Män för jämställdhet ideellt på halvtid i tio år – ett decennium med gräsrotsarbete som han menar har lagt grunden för att #metoo kunnat bli så stort som det blivit.

– Nu finns det en bredd i kunnandet i sa­m­hället. Fler och fler män säger öppet att de förstått konsekvensen av machokulturen, vilket gör att samhället sakta har förändrats, och nu var moget för det här. Weinsteins agerande skedde redan för tio år sedan men då var inte samhället redo, menar han.

De stora mängderna vittnesmål om den amerikanske filmproducenten Harvey Weinsteins sexuella övergrepp och våldtäkter ses av många som startskottet för #metoo, men i själva verket startades kampanjen med tillhörande hashtag av amerikanska Tarana Burke år 2006.

I Göstas analys inryms en slags patriarkal ironi – det är först när männen fattar att så många män så länge betett sig som svin mot kvinnor, som en kampanj där detta uppmärksammas kan få genomslag. Vad alla de kvinnor som i åratal har kämpat för jämställdhet tänker om den analysen förtäljer inte historien. Vad som än ligger bakom det enorma genomslag som #metoo har fått hoppas många i lokalen att detta nu kan omvandlas till förändringskraft. Siktet är inställt på en förnyad maskulinitet.

– Jag känner mig hoppfull, säger Johnny Martinsson som är medlem i föreningen. Det är jättesvårt att nå de män där ett sexistiskt machobeteende redan sitter i. De går i försvar av själva tanken att förändra sig. Men ju fler omkring som säger att det här är inte okej – desto svårare blir det för dem att verka.

En del av Män för jämställdhets arbete är att framhäva jämställdhetens positiva sidor för män.

– Vi som organisation vill inte jobba mot, utan för. Ökad jämställdhet innebärbland annat en rad hälsoeffekter, mindre våld och mindre sjukfrånvaro. Tillräckligt många män kommer att förstå att det här är något positivt för dem, tror Mikael Levy som arbetar deltid för föreningen.

Så vad har en förnyad manlighet att göra med klimatfrågan? Inom det relativt begränsade forskningsfältet genus och klimatpåverkan konstateras ofta att män kör mer bil, flyger mer och äter mer kött än kvinnor, och att klimatfrågan diskuteras i termer som är mer traditionellt förknippade med femininet, menar Nils Hammarén, universitetslektor på Göteborgs universitet.

– Det finns någon slags föreställning om att vi måste ”offra oss” för klimatets skull, eller ”ta hand om” vår planet och ”känna omsorg” för vår miljö. Det går emot föreställningar om traditionell maskulinitet.

– På det sättet blir genusfrågan central i frågan om miljö- och klimatomställning. Maskulina identiteter associeras mer med bilar, när det gäller kött ses jakten som ett manligt privilegium och det finns föreställningar om att en ”riktig man” inte äter en sallad. Maskulinitet förknippas med rationalitet, civilisation – motsatsen till natur egentligen, som mer associeras med det feminina, förklarar han.

Här ligger svensk forskning i framkant. Universitetslektor Martin Hultman, också han på Göteborgs universitet, är en av få som forskat på området. Han menar att det här forskningsområdet har chans att hitta svar på varför samhället hittills inte lyckats tillräckligt bra med att göra en klimatomställning:

– Under 25 års tid har klimatfrågan varit känd, men de lösningar som hittills använts, i form av att sätta pris på utsläpp, politiska regelverk för storskalig teknisk förändring och information till konsumenter har inte fungerat, beskriver han för liu.se.

Han pratar om att vissa starka maskulina identiteter och värderingar utgör hinder för att lyckas med omställningen. Bilden av den nedsmutsande machomannen bekräftas på jämställdhetsminglet där många vittnar om de normer som råder i sina omgivningar.

– Det räcker med att kolla hur det ser ut hemma på gatan. Män omhuldar många verksamheter som är dåliga för klimatet. Det flygs mycket i jobbet, många gillar Formel 1 och motorcyklar och har gärna flera bilar, beskriver Mikael Levy.

Under hösten har SVT-programmet Bästa mannen utforskat manlighet, och programledaren Fredrik Önnevall ger sig i kast med att utmana normer. Han klär ut sig till kvinna, ligger mage-mot-mage med en manlig kompis och går på en killmiddag med sin pappa för att prata känslor. I ett avsnitt diskuterar han med herrtidningen Cafés moderedaktör Daniel Lindström hur det kom sig att män numera bryr sig mer om sitt utseende än tidigare. Normförändringen kan gestaltas genom att tidningen under 1990-talet hade bara utmanande tjejer på omslaget, men plötsligt bytte till att enbart ha välklädda och stylade män istället. Daniel Lindström menar att vi har fåfänga fotbollsspelare att ”tacka” för förändringen, såsom David Beckham och Fredrik Ljungberg.

– Fredrik Ljungberg gjorde reklam för kalsonger över hela världen. Att det var just han! När det blev okej i den här ganska grabbiga omklädningsrumsmiljön – då gick det fort, beskriver han.

– På bara några år skedde en ganska betydande normförskjutning kring vad som var okej att tänka och göra med sitt utseende som man.

Går det att lära sig något av den här förändringen? Är det möjligt att forcera fram normförflyttningar även inom jämställdhet och miljö genom kändisar som går före på området? När jag frågar runt på minglet i föreningslokalen om männen där har några förebilder på området, blir många ståendes och funderar länge. Ingen kan riktigt komma på några tydliga exempel.

– Nej, säger Mikael Levy. Men jag tror att det skulle kunna ha effekt. Tänk om någon känd man hade kunnat säga ”Tyvärr, jag kan inte ställa upp på den här intervjun för jag är hemma med sjukt barn”. När förebilderna förändrar sig, då följer flocken med. Det har vi sett många exempel på.

– Men att få Zlatan att stanna hemma och ta tvätten, det är svårare.

En av de som medverkar i Bästa mannen är tidigare skidskytten Björn Ferry som har barn tillsammans med armbryterskan Heidi Andersson. Programmet blottlägger vissa traditionellt könsstereotypa skillnader i deras familj, men också jämställda ambitioner. På klimatområdet har de båda stuckit ut hakan och har mål att bli helt fossilfria till år 2025. Björn Ferry gjorde rubriker när han tackade nej till att vara med i SVTs Vinterstudion för OS i Sydkorea för att det skulle innebära en flygresa. Han utvecklar resonemanget i Expressen:

– Det är så många som säger ”Det här måste vi göra”, men samtidigt säger ”Men det är klart, vi kan ju inte sluta flyga!”. Men det är bara att räkna så inser man att vi måste i princip göra det. Att flyga på semester utomlands, om vi ska nå målen, om vi ska ta konsekvenserna, så är det bara att sluta med det. Det kan få finnas sjuktransporter med flyg. Och om statsministern måste vara någonstans för att träffa någon kan man säga ”okej då”. Men det slentrianmässiga, att nu ska vi till Florida … nej.

Björn och Heidi bor i Storuman, Västerbotten och har nyligen införskaffat elbilen Tesla. ”Om man kan ha elbil i Storuman kan man ha det var som helst” motiverar han. Just Tesla är ett varumärke som anspelar mycket på traditionella machovärderingar i sin image och marknadsföring. Många män dreglar utanför bilmärkets showroom mitt i Brunnsparken i Göteborg. När undertecknad tryckte gaspedalen i bott för första gången på en Tesla Model S fick jag flashbacks från att åka bergochdalbanan som barn. Huvudet trycktes mot nackstödet och blodet sögs bakåt så det flimrade till framför ögonen. 0–100 km/h på 2,7 sekunder. Min kollega satt i baksätet och skrek:

– Oeeeee!!!

”Teslastrategin” för klimathotet skulle kunna beskrivas som att istället för att förändra mannen istället utnyttja redan existerande normer. VDn Elon Musk är en manlig idol som ska lösa klimathotet med teknik och erövringar. Ett bevis på att Teslastrategin är framgångsrik är kanske just Arnold Schwarzenegger som är tillbaka som en politisk klimatkämpe och nyligen presenterade sin helt eldrivna Hummer med pompa och ståt – supermacho så det förslår. Schwarzenegger är den som mer än någon kommit att stå upp för USAs klimatplaner nu när president Trump vill backa ur Parisavtalet.

– Det spelar ingen roll – för den privata sektorn har inte backat ur. Den offentliga sektorn har inte backat ur. Universiteten har inte lagt av. Ingen har slutat. Oroa er inte. Vi är den subnationella nivån. Vi kommer att plocka upp stafettpinnen, sa Hollywoodstjärnan på två­årsjubileet av Parisavtalet, enligt AFP.

Men Nils Hammarén som forskar kring olika maskuliniteter är kluven till denna strategi.

– Det resonemanget handlar på något sätt om att ”tala till män på mäns vis” vilket bygger på en föreställning om att män och kvinnor är väldigt olika. Schwarzenegger vill visa att han inte behöver ändra livsstil, han kan köra sin Hummer, men den drivs på el. Som det är nu kanske detta delvis är en lösning för vissa miljöfrågor på kort sikt, men inte långsiktigt. Då behöver vi öppna upp för olika typer av maskuliniteter. En av dem handlar om att vi inte ska ändra vår livsstil, men vi kan göra saker bättre. Medan en annan handlar om att göra upp­offringar, att ändra vårt sätt att leva, bojkotta köttindustrin och så vidare, resonerar han.

Glasen klinkar och sorlet fortsätter på jämställdhetsminglet. Männen där är kluvna till de två strategierna för att möta klimatutmaningen: att förändra mannen eller att nyttja befintliga stereotyper. Medvetenheten om båda utmaningarna är stor.

– Klimatfrågan är akut. Jag tror inte på att vi kan vänta på mannens insikter, fruktar Gösta Zachrisson.

När jag berättar om Björn Ferrys OS-bojkott av klimatskäl väcks entusiasm.

– Har han sagt det, WOW det var häftigt! Det var stort. Sånt där tror jag på, säger Mikael Levy. Men det skulle kunna sett ut på ett annat sätt också – att jag inte kan åka för att jag har två barn hemma. Det hade varit kraftfullt.

Själv ska Mikael Levy börja jobba mindre för att kunna sköta mer av hemarbetet. Kanske är det just sådana som honom som är värda att lyftas fram. Det tycker i all fall en av medlemmarna i föreningen:

– Han har varit en förebild. Mikael har mod att stå för sina värderingar, trots att han jobbar i en del av samhället där fokus ligger på helt andra områden, säger Johnny Martinsson.

Originaltext publicerad 28 februari 2018