Den ene är världens rikaste man och känd filantrop, den andre världens mest kände förespråkare för ökad beskattning av rika. Båda försöker göra världen till en bättre plats, men med motsatta medel. Är det rika individer eller staten som är bäst på att sköta pengarna?
Sällan har världen sett en forskare med sådan rockstjärnestatus som Thomas Piketty. Hans Kapitalet i det 21:a århundradet slog ner som en bomb i samhällsdebatten långt bortom den franska kontext han kommer ifrån. Boken består av en jättelik sammanställning av statistik av inkomstfördelning och förmögenheter i industrialiserade länder sedan 1700-talet och redovisar hur koncentrationen av förmögenheter ökat framförallt sedan mitten av 1900-talet. Pikettys dom över tillståndet är krass: en tilltagande ojämlikhet hör ihop med kapitalism. Drivkraften bakom är att inkomster från kapital har varit högre än den ekonomiska tillväxten. Den eskalerande ojämlikheten är ett hot mot såväl demokratin som ekonomin i sin helhet, menar Piketty. Enligt finanskoncernen Credit Suisse äger idag en procent av jordens befolkning mer än hälften av alla tillgångar – och hälften av mänskligheten får dela på en procent. Utvecklingen får allt fler att reagera. I Camino 30 (mars 2013) skrev vi om hur man började hitta jämlikhetsförespråkare på fler, något oväntade håll, och denna trend har därefter fortsatt. Stora internationella institutioner som OECD och internationella valutafonden IMF rekommenderar idag regeringar att arbeta för ökad jämlikhet – ofta med motiveringen att det är bra för ländernas ekonomier. Enkelt uttryckt – får människor med små medel mer i plånboken spenderas pengarna i större utsträckning än om rika får mer. I det senare fallet kanaliseras tillskottet istället (tillbaka) in i spekulationsekonomin, vilket kan leda till finansiella bubblor. Piketty förespråkar att rika beskattas högre än de gör idag, framförallt ”den rikaste procenten” – den grupp som kraftigt dragit ifrån i statistiken.
En man som definitivt ingår i den rikaste procenten är Bill Gates med sin förmögenhet på över 80 miljarder dollar. Sedan han slutade arbeta på daglig basis för Microsoft har han tillsammans med sin fru satsat större delen av sin tid och en stor del av sina pengar i Bill & Melinda Gates Foundation, idag världens rikaste välgörenhetsorganisation. När paret skänkte fem miljarder dollar till organisationen år 1999 var det världens största donation från privatpersoner. Organisationen förfogar idag över omkring 30 miljarder dollar och verksamheten är inriktad på framförallt sjukvårds- och utbildningsinsatser i utvecklingsländer. Utöver den filantropiska verksamheten är paret Gates också stora investerare. Även där har de gjort sig kända för att välja företag med tydliga ambitioner att göra världen till en bättre plats: förnyelsebar energi, köttersättningsprodukter och clean tech.
– Människor som jag, som har råd att ta stora risker med nystartade företag, bör – på grund av klimatförändringarna – vara beredda att lägga miljarder i nya clean tech-bolag, säger Bill Gates i en intervju i The Atlantic.
Han menar att det krävs extra stort tålamod för dessa investeringar som innebär en större risk för låg avkastning än i till exempel IT-bolag. Det beror bland annat på att patenten för ny teknik ”bara” sträcker sig 20 år fram i tiden och nästan allt inom energiteknik tar mer än 20 år från utveckling till uppskalning. I intervjun lyfter han fram detta risktagande som en viktigare insats för klimatet än att ”divestera” – det vill säga att aktivt välja bort företag inom fossilindustrin i sina investeringar. Så länge det är lagligt och det inte finns någon koldioxidskatt kommer fossilverksamheten fortsätta, menar han. Paret Gates har också själva gjort en del investeringar i oljebolag. Andra för miljövänner kontroversiella investeringar som de gjort är företag som sysslar med genteknik och andra generationens kärnkraft.
”Kapitalismen klarar inte självmant att skapa jämlikhet”
USA är landet med låga skatter och en stark tradition inom filantropi och entreprenörskap. Trots det nådde Thomas Pikettys idéer rakt in i amerikansk samhällsdebatt. Warren Buffet, världens näst rikaste person, har uttalat sitt stöd för ökad beskattning av rika:
”Medan de flesta amerikaner kämpar för att få det att gå ihop, fortsätter vi megarika att få utomordentliga skattelättnader” skriver han i en kolumn i The New York Times.
Idag finns till och med en demokratisk presidentkandidat som vågar kalla sig ”socialist” (Bernie Sanders). Bill Gates har läst Thomas Pikettys Kapitalet och pratat med honom om den.
– Han sa att han är ett stort fan, men han vill inte betala mer i skatt, sa Thomas Piketty till Bloomberg News.
På sin blogg utvecklar Bill Gates detta tillsynes motsägelsefulla uttalande. ”Jag sa till Piketty att jag håller med om hans viktigaste slutsatser: att höga nivåer av ojämlikhet är ett problem. Det undergräver ekonomiska incitament, ger mäktiga intressen för stor makt i den demokratiska processen, och motverkar idealet om att alla människor är skapade lika. Kapitalismen klarar inte självmant att skapa jämlikhet. Koncentration av rikedom kan ha en snöbollseffekt om det inte görs något åt problemet. Där kan regeringar spela en konstruktiv roll i att kompensera”, skriver han.
Att Gates trots detta inte själv vill betala mer i skatt försvarar han självsäkert med att han kan spendera pengarna ”mer effektivt” än staten. Och här får Gates oväntat medhåll.
– Jo, det kan han nog ibland, medger Thomas Piketty i intervjun.
Att dessa två policyantagonister håller med varandra överraskar inte Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi med inriktning på entreprenörskap på KTH och grundare av Filantropiskt forum.
– Filantroperna har ofta en entreprenöriell bakgrund, med en vilja och erfarenhet att hitta lösningar på problem tillsammans med nätverk och resurser att göra det, säger han och fortsätter:
– Jag tror att de flesta ser väldigt ojämn inkomstfördelning som ett problem. Kritiken handlar om hur den kommer till, är det till exempel genom arv eller av entreprenörskap? Bill Gates hävdar att 95 procent av det totala värdet av Microsoft har tillfallit samhället, i form av arbetstillfällen, tillgång på information och så vidare. Det perspektivet bör vara med i resonemanget, menar han.
Agneta Berge, nationalekonom och skribent på sajten Politism håller inte helt med.
– Visserligen finns det anledningar att tänka på hur en förmögenhet har uppstått. Det säger mycket om ett samhälle, hur systemet fungerar. Men den andra dimensionen handlar ju om makt. Det finns alltid en risk att extrem rikedom kan översättas i politisk makt, poängterar hon.
”Idag har USA arvsskatt medan Sverige inte har någon alls”
Bill Gates föreslår en progressiv beskattning av konsumtion snarare än av kapital.
”En person investerar i företag, en annan i filantropi, och en tredje i en slösaktig livsstil. Det är inget fel med den sista killen, men jag tycker att han ska betala mer skatt än de andra”, skriver Gates utan att gå in i detalj på hur det skulle kunna gå till.
– Det låter i och för sig sunt, men rent praktiskt svårt. Detsamma gäller skatt på kapital i den här globaliserade världen. De som har sådana summor listar alltid ut hur de flyttar pengar och undgår beskattning, på lagliga sätt. Då är det bättre med skatt på arv, säger Pontus Braunerhjelm som menar att det också finns moraliska argument för det:
– Kommer rikedom från ett entreprenörskap med mycket stora mervärden till samhället, då kan det vara berättigat. Men det kräver ett samhällskontrakt där filantropi är en viktig del. Medan rikedom av arv är en annan sak. Idag har USA arvsskatt medan Sverige inte har någon alls, berättar han och här har han medhåll från Thomas Piketty:
– Det är svårt att förstå varför socialdemokratiska Sverige har gått ner till noll procent i arvsskatt, sa Piketty till tidningen Arbetet inför sitt besök på Almedalsveckan 2014 och lyfte fram att exempelvis Storbritannien, Frankrike och Tyskland har arvsskatt. Även Agneta Berge lyfter upp arvs- och gåvoskatt som en gångbar väg.
– Problemet med kapitalskatter är skatteparadis och det lättflyktiga kapitalet. Här behövs mer internationellt samarbete. De som har störst förmögenheter kan sätta sig över sina länders system. Detta är ett problem och riskerar att urholka skattebetalningsviljan. Inom det nationella handlingsutrymmet är arvs-, gåvo- och fastighetsskatt något man verkligen kan använda sig av mer.
Fastighetsskatt lyfts ofta upp som en fungerande typ av kapitalbeskattning eftersom hus knappast kan röra sig över gränserna som det finansiella kapitalet. Även Bill Gates är för fastighetsskatt vilket han menar motverkar framväxande dynastier.
”Vi vill att våra barn ska kunna skapa sin egen väg i livet”, skriver han.
”Det är två helt olika synsätt kring vad människor har för rättigheter i ett samhälle”
Tillsammans med världens näst rikaste person Warren Buffet har paret Gates startat ”The Giving Pledge”, en omfattande kampanj som uppmanar världens rikaste människor att skänka minst hälften av sin förmögenhet till välgörenhet. Enligt projektets hemsida har 138 personer och par avgett löftet. Bland namnen hittas förutom paret Gates och Warren Buffet många kända namn såsom Virgin-grundaren Richard Branson och Facebooks Mark Zuckerberg.
– Det där skickar viktiga signaler, men samtidigt är det bara en slags ”letter of intent”, poängterar Pontus Braunerhjelm. Det finns ju ett strategiskt intresse hos den här gruppen att undvika ny beskattning…
Statistik från USA, landet med flest miljardärer i världen, visar att rika skänker allt mer. På 40 år har summorna som skänks årligen från privatpersoner i USA ökat med 116 procent (inflationsjusterat) till 229 miljarder dollar år 2012 (National Center for Charitable Statistics).
– Av det tar kyrkor och religiösa samfund emot en stor andel, kanske 30 procent, förtydligar Pontus Braunerhjelm.
Är då detta ett argument för att förmögenheter ska tillåtas växa okontrollerat? De rika spenderar ju ändå pengarna på bra saker, och dessutom ”mer effektivt” än en stat. Eller är projekt som The Giving Pledge bara ett slugt sätt för kapitalet i form av dess främsta representanter att berättiga sin egen rikedom? The Giving Pledge är trots allt ”bara” ett moraliskt löfte, och inget juridiskt bindande avtal. Statistiken säger inget om hur stor andel av förmögenheterna som skänks. Dessa har med största sannolikhet vuxit betydligt mer under samma period.
– Det är två helt olika synsätt kring vad människor har för rättigheter i ett samhälle, poängterar Agneta Berge. I ett samhälle som ska bygga på filantropi kommer en socialt utsatt människas möjligheter vara beroende av människors välvilja. Det finns ingen rättighet att kräva något, medan det i ett välfärdssamhälle finns ett ansvar för medborgarna.
Samtidigt är välfärdsstatens ansvar begränsat just till landets egna medborgare, och den filantropiska verksamheten inriktas ofta på utvecklingsländers behov.
– Jo, det är såklart jättebra, medger Agneta Berge, men det är också ett filosofiskt och moraliskt dilemma: vem behöver kronan mest?
Pontus Braunerhjelm som grundat föreningen Filantropiskt forum i Sverige känner förändringens vindar blåsa på hemmaplan.
– Mer och mer närmar vi oss USA:s syn på filantropi. I USA är det en folkrörelse. Det fanns ingen offentlig sektor alls när landet koloniserades, vilket bidrog till att en sådan tradition etablerades. För tio år sedan var intresset sådär i Sverige. Nu får vi stor respons! Jag tror att det måste finnas ett moraliskt tryck från samhället. För några år sedan var det ett ganska stort tryck på Bill Gates – vad ska han göra med alla sina pengar? Först därefter slog han in på den filantropiska banan.
Så, är det skillnad på rikedom och rikedom? Att beskatta hus och arv verkar onekligen både ha moraliska och praktiska argument på sin sida. Tills vidare fortsätter ojämlikheten att växa, och vi kan bara hålla våra tummar att filantroperna håller vad de lovar…
Bill Gates Blogg: www.gatesnotes.com
SVENSK SAMMANFATTNIG
Det finns en svensk sammanfattning av Thomas Pikettys Kapitalet i det 21:a århundradet (Karneval) redigerad av Jesper Roine (Volante) på 111 sidor istället för det 672-sidiga originalet.
FILANTROPI & IMPACT INVESTING
Filantropi (etymologiskt människokärlek) är välgörenhet och annan allmännyttig verksamhet som utan motprestation stöder institutioner och projekt inom till exempel kultur, utbildning, forskning och hälsa. (Wikipedia)
Impact Investing är ett slags mellanting mellan filantropi och riskvilligt kapital i nya företag. Investeringarna görs i företag, organisationer och fonder med avsikt att skapa en mätbar, välgörande, social eller miljömässig påverkan tillsammans med en ekonomisk avkastning.
278 000 kronor
Så mycket skulle varje person som hamnar under fattigdomsgränsen (nationellt fastställd) få om Ingvar Kamprad skulle dela ut sin rikedom. Detta enligt det så kallade Robin-Hood-indexet som Bloomberg news räknar ut, det vill säga om landets rikaste invånare skulle dela med sig (mer) av sina pengar. Sverige hamnar därmed tvåa efter Cypern i indexet.
Originaltext publicerad 30 november 2015
Camino 