Humorn tycks ha en avväpnande kraft. När Sara Granér tecknar råa bilder med samhällskritiska budskap hyllas hon av en enad kritikerkår. Själv har hon heller ingen ambition att provocera.
Ett av dina teman i boken ”Med vänlig hälsning” är miljön. Är miljörörelsen för snäll och tråkig tycker du?
− Ja, det hade varit roligt om det var mer av en extremt revolutionär stämning. Det saknas lite nu.
När du gjorde boken, tänkte du att ”nu skall jag göra ett inlägg i miljödebatten”, eller blev det bara så?
− Hela förra året ritade jag en bild i veckan för Dagens Nyheter som skulle vara någon slags nyhetskommentar kring olika frågor som kom upp i debatten. Ofta handlade det om en övergripande politisk fråga och det är ganska naturligt att det blev mycket miljö med tanke på klimatdiskussionen.
I en intervju för TV4 Nyhetsmorgon berättade du att du försöker att inte tänka på läsaren när du tecknar. Vad ser du helst – att någon skrattar eller att du väcker ett engagemang?
− Det går bra vilket som. Båda reaktionerna är jättebra. En del bilder kanske inte är så jättetankeväckande och då skrattar man bara för att det är roligt. Men om man får någon att skratta åt en bild med ett budskap så har man kanske påverkat något också.
Är det någon som har blivit riktigt provocerad av vad du har gjort?
− Det är många som frågar det, men nej. Det kanske inte är så uppseendeväckande det jag gör egentligen.
Skulle du vilja provocera mer?
− Nej, det finns inte något egenvärde i det. Om jag hade retat upp någon politisk obehaglig grupp hade det kanske varit lite kul. Men den bästa reaktionen, om jag skulle driva med någon, är inte att få dem att känna sig kränkta, utan att de kan se det roliga i det och kanske skämmas istället.
Du har sagt i en intervju att du inte vill bli reducerad till någon som bara ägnar dig åt samhällskritik utan lika mycket åt kiss- och bajshumor. Är du rädd för att vara politisk korrekt?
− Nej, det är ett störigt begrepp. Hela begreppet har uppfunnits för att dissa åsikter som kan vara lite vad som helst – att vara snäll, att vara mot rasism, mot dödsstraff. Och så har man hittat på att det är dåligt. Det ger en på något sätt rätt att istället vara ett dåligt svin.
Har du själv blivit anklagad för att vara politiskt korrekt?
− Jag har gjort serier där folk har kommenterat att ”det här är inte så politiskt korrekt” – exempelvis när jag skämtat med någon som sitter i rullstol. Så, nej.
Sara Granér debuterade 2008 med boken Det är bara lite Aids på Ordfront förlag. Hon ingår i det feministiska serietecknarkollektivet Dotterbolaget.
Originaltext av Caroline Petersson publicerad 23 maj 2014
Camino 