Salem Al Fakir: ”Folk köper och köper och köper”

Redan innan han fyllt trettio firade han tjugofemårsjubileum som artist. Han är underbarnet som blivit ett av musiksveriges hetaste namn med sin syntpopdoftande mix av jazz, klassiskt, folk och soul. Camino har snackat hårspray och konsumtionskritik med Salem Al Fakir.

– Jag har svårt för konsumtionssamhället. Jag är rädd för vad som hänt de senaste tio åren i världen. Folk köper och köper och köper. Jag köper väldigt lite saker över lag, byter inte mobil och har samma syntar som för åtta år sedan. Jag klarar mig med samma grejer väldigt länge.

Salem Al Fakir växte upp i Huddinge, i en familj med sex barn, fem bröder och en syster.

– Vi hade en liten varmvattenberedare och lärde oss att inte duscha för länge eller diska under rinnande vatten. Vi släckte lamporna – var tvungna att spara. Och det där sitter i, jag kan komma på mig själv med att snåla med vattnet till exempel. Att tänka så är mitt bidrag till miljön.

Salems pappa Nabil kom till Sverige från Damaskus i Syrien 1971, träffade Inger från Uddevalla och gifte sig. Familjen levde sparsamt, det förekom aldrig presenter vid jul och födelsedagar, men båda föräldrarna hade en dröm om att barnen skulle utvecklas musikaliskt. Det fanns instrument överallt i hemmet. Vid ett tillfälle hade familjen tre pianon. Barnen fick i mycket tidig ålder privatlektioner i instrument – tack vare det har Salem hunnit syssla med musik i tjugofem år trots att han ännu inte fyllt trettio. Han är skolad i klassisk violin, hamnade under en rysk musikprofessors beskydd, blev tidigt betraktad som underbarn och började turnera i Sverige och Ryssland som 13-åring.

På gymnasiet upptäckte han andra saker i livet än att spela fiol, bytte till piano och gick in i jazzen. Sedan dess har han, med den klassiska skolningen som fond, utforskat allt från soul och rock till 80-talspop. Efter det bejublade debutalbumet This Is Who I Am från 2007 gjorde han rent hus på Grammisgalan och plockade med sig sammanlagt fyra Grammisar för bästa nykomling, bästa manliga artist, bästa kompositör och bästa producent. Nu är han aktuell med sitt tredje album, Ignore This, som gick direkt upp på förstaplatsen på försäljningslistan när det släpptes i mars. Den här gången har han låtit travarna med instrument vila lite och lekt fram musiken med datorn och sina gamla syntar.

I sommar (2010) gör Salem en lång turné i Sverige och spelar på både stora och små orter. Hans musik letar sig fram överallt. Publiken är blandad, där finns människor i alla åldrar. Kanske är det tack vare att han tar upp så mycket referenser till äldre musik och sin förmåga att förvandla stora känslor till gripande låtar.

– Jag jobbar så hårt jag kan på att förmedla någon typ av känsla. Framförallt är det instrumentell musik som jag kan skriva, text är ganska nytt för mig. Jag har skrivit mycket om möten med människor, bra och dåliga möten. Folk som är nära, folk på avstånd. Hjärta och smärta, gladhet.

Här och där finns också ett samhällsengagemang i texterna. I Bluest Eyes på Salems andra album gör han upp med allt vi matas med via teve.

– Jag skrev den efter att ha tittat på en känd amerikansk teveshow. Om djävulen skulle finnas så skulle han sätta sig i en helylleperson, det är bästa sättet att lura sig in i våra medvetanden. Texten handlar om hur lätt vi har att köpa lögner och stora ord från personer med blå ögon och ett putsat yttre.

Men framförallt tror han på andra sätt att påverka. I samband med Earth Hour i höstas (2010) var Salem en av flera artister som fick i uppdrag att göra en cover på Freestyles tonårsdänga Vill ha dig (i mörkret) som spelades på radio för att få folk att släcka ljuset.

– Det var mitt alter ego Damien Adore* som gjorde det. Ett enkelt sätt att påverka med hjälp av min musik. Det kan vara svårt att få plats med ett budskap i musiken när tiden till vardags mest går åt till att få karusellen att snurra. Men om jag var i en annan position, kanske längre fram, skulle jag kunna åstadkomma någonting. Jag skulle gärna kämpa för miljö och rättvisa.

Är du klimatchockad?
– Jag har funderat och försöker följa vad som pågår. Man blir matt. Jag är lite rädd, framförallt av att vissa stora nationer bara kör på med utsläpp trots klimathotet. Det blir så stort, lite som att tänka på universum.

Går jorden att rädda?
– Ja, det tror jag. Men det handlar framförallt om vem som har makt och pengar. Fast på ett sätt hoppas jag att den där danska forskaren som säger att klimatförändringarna beror på solen har rätt. Kanske är människan inte tillräckligt smart för att förstå allvaret.

Har du någon framtidsvision?
– Jag hoppas att de som har makt och pengar satsar på rätt saker. Det finns folk med fantastiska uppfinningar, som miljövänliga bildäck. Men däckföretagen låter dem inte komma fram. Tänk om alla pengar som läggs på dåliga saker, till exempel vapen, skulle läggas på saker som bygger upp istället för att förstöra!

* Salem figurerar ibland under namet Damien Adore tillsammans med ett dj-kollektiv. Kopplingen mellan Salem och Damien Adore var hemlig fram till P3 Guld-galan i år.

Salem om

Melodifestivalen
– Det var perfekt med andraplatsen med Keep on Walking, jag hade inte hunnit med förstaplatsen. Det var roligt att vara med, att få en inbjudan och få göra något som jag står för helt och hållet.

Källsortering
– Pappersinsamling gör man ju… och delvis sorterar jag andra förpackningar. Och jag slänger inte tops i toaletten…

Miljövänlig hårspray
– Det tror jag inte att jag använder. Jag har nog den värsta sorten, den är nog fantastiskt omiljövänlig. Men under vintern har jag inte använt hårspray alls utan gått omkring i mössa.

Bilar
– Min pappa har haft bilverkstad och genom honom har jag fått ett stort bilintresse. Förra sommaren körde jag en stor bensinslukande amerikanare. Inte så miljövänligt… Men det är en gammal bil, det har inte gått åt någon energi för att producera en ny i alla fall.

Spotify
– Det stora problemet i dagens samhälle är det väldiga överflödet av information. Vi blir påtryckta information, speciellt musik, och blir uppfostrade med att alla har rätt att kunna trycka på en knapp och lyssna. Lagarna och hjälpmedlen för att tjäna pengar för dem som har gjort musiken är inte uppdaterade, då blir det lite strul. Spotify är på väg åt rätt hall, det är bra för folk som vill lyssna Spå mig. Men även nedladdning skapar ett starkare intresse för musik än någonsin och fler vill gå på konserter.

Originaltext publicerad 18 augusti 2013. Foto: Andreas Ackerup