Ekologisk mat har blivit en ny statusmarkör och det är inte alla som har råd att hänga med. För Lume Stojkaj som flydde från Kosovo för tio år sedan, är det en lyx att änligen ha råd att köpa ekologiskt till sina barn.
– När vi var gömda så var en krona i skillnad väldigt mycket. Jag köpte alltid det som var billigast.
Lume Stojkaj sitter i sin soffa i ett radhus i Hammarkullen, Göteborg och tittar ut på träden där bakom. Radhuset kunde hon och hennes man stolt köpa när de äntligen fick uppehållstillstånd och fick sålt sitt gamla hus i Kosovo, som de flydde ifrån för tio år sedan. Lume är miljöengagerad och brinner för ekologisk mat, men hon är medveten om att det inte alltid går att leva som man vill.
Vi matas dagligen med budskap om hur vi bör äta och många av oss vet att miljön lider av att vi äter fel. Samtidigt har det alltmer blivit en klassfråga att äta miljöbra i form av ekologiskt där de med bra ställt har råd att köpa eko medan de med sämre ställt inte alltid kan välja.
”Att den ekologiska mjölken är en krona dyrare kan vara avgörande för den som lever på marginalen”
Att den ekologiska mjölken är en krona dyrare kan vara avgörande för den som lever på marginalen – särskilt om de har många munnar att mätta. För att inte tala om ekologiskt gurka som nästan är dubbelt så dyr som besprutad. En av de senaste undersökningarna som presenterades i Metro var kostade en konvestionell matkasse med 13 varor 255 kronor och den ekologiska 345 kr, alltså 90 kronor dyrare. Visst går det att välja andra typer av varor, mer rotfrukter etcetera, men prisskillnaden kvarstår.
För Lume har ekologiskt länge varit en stressfaktor. Hon och hennes familj har dessutom levt tre år som gömda, efter att de flydde från Kosovo.
Tack vare organisationer som stöttar gömda flyktingar ekonomiskt fick familjens sex medlemmar 3000 kronor att köpa mat för i månaden – något som bara räcker till ren överlevnad.
– Då gick jag alltid och kollade reklamblad för vad som var billigast var och jag köpte sådant som var kvar från dagen innan och hade nedsatt pris.
Samtidigt lärde hon sig mer och mer om miljöfrågor. För tre år sedan började hon arbeta som måltidsbiträde på en skola och de fick se filmer om hur bananplantager besprutades och hur illa arbetsvillkoren var på kaffe- och kakaoplantager. Hon började köpa mer ekologiskt hem, även om det var dyrare.
– Kaffe, bananer och kakao köper jag alltid ekologiskt. Och mjölk. Även om jag inte har råd, så har jag bestämt att mig för att köpa ekologiskt på vissa saker.
Men när de levde som gömda var inte ens det möjligt och hon tänkte ofta på att hon borde köpa ekologiskt.
– Särskilt när man har barn såklart. Jag vill ju ge mina barn det bästa. Jag fick se en film om hur barn efter att ha druckit ekomjölk i en vecka fick mindre gifter i urinen och efter det köpte jag ekologisk mjölk, även om jag inte hade råd egentligen. Man behöver inte dricka så mycket mjölk, vi fick ta lite mindre istället.
Lume minns sin uppväxt på landet i Kosovo. Hennes familj var i princip självförsörjande, de odlade till och med vete och gjorde eget bröd. De flesta runt henne hade det likadant och begreppet ekologiskt hörde hon talas om först när hon kom till Sverige.
Sedan kom kriget och då handlade det mest om liv och död, det gick inte att tänka på så mycket annat. Men även efter kriget har folk det tufft ekonomiskt i Kosovo och har inte kunnat tänka så mycket på miljöfrågor.
– Jag var i Kosovo förra året och frågade efter “bio” som ekologiskt kallas där, men det fanns knappt. Men det är många som odlar själva fortfarande och då ofta ekologiskt utan att de tänker på det.
Lume bor i miljonprogramsområdet Hammarkullen i Göteborg, där över 50 procent av de boende är födda utomlands. Bland hennes vänner pratas det inte så mycket om miljöfrågor, men det finns en hel del frågor om ekologiskt.
– Häromdagen var det en som undrade “gurkan är inplastad – hur kan det vara ekologiskt?”. De har massa frågor. Jag har en vän som frågar “hur ska jag veta att det stämmer att det är ekologiskt?” Det finns en stor skepsis, man vill inte bli lurad.
Lume tycker det är bra att skolorna satsar mycket på ekologiskt, även om hon märker att de också försöker spara in pengar genom att välja det billigaste (utom när det gäller kött, mjölk och bananer som alltid måste vara ekologiskt i Göteborg). Däremot är hon skeptiskt till att de slänger så mycket fin mat, fint ekologiskt kött som åker rakt ner i soporna när det finns många som skulle behöva den maten.
– Vi frågade om vi fick ta med överbliven mat till ett café för hemlösa, men fick blankt nej, berättar Lume.
– Den konventionella maten idag är subventionerad, den betalar inte sitt rätta pris, säger Rikard Warlenius, forskare i humanekolgi, i en artikel i Internationalen. Dessutom tar äffärerna ut ett högt pris för ekologisk mat eftersom det finns en betalningsvilja hos många konsumenter.
Rikard menar att höginkomsttagare framstår som miljövänligare eftersom miljöfrågan främst kommit att bli en fråga om privata konsumtionsval. Men han menar att just våra konsumtionsval har marginell påverkan på miljön och att höginkomsttagare med sina flygresor, stora bostäder, fler bilar och prylar snarare är mindre miljövänliga.
Visst lever fattiga oftast mer miljömedvetet eftersom de konsumerar mindre och flyger mindre, åker mer kollektivt och cyklar mer. Men hur ska man göra för att få även fattiga att ha möjlighet till att köpa ekologiskt? Det handlar inte enbart om miljöpåverkan utan också om hälsa, att ha möjlighet att äta mat som inte besprutats.
Idag satsar flera lågpriskedjor som Lidl, Willys och City-Gross på ekologiskt och miljömärkta varor, men prisskillnaden är ändå stor. Att fler konsumenter handlar ekologiskt leder till att priserna sjunker men en annan väg är politiska beslut som handlar om exempelvis ökat stöd till ekologisk produktion eller att sänka momsen på ekologiska livsmedel.
– Vi vill göra en storskalig satsning på hållbar mat (ekologisk och vegetarisk), huvudsakligen i den offentliga maten, säger Jens Holm, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Det är viktigt att barn och ungdomar får med sig en bra grund och en erfarenhet av att hållbar mat är god, som de sedan tar med sig när de flyttar hemifrån och bildar familj. För det behöver staten subventionera den offentliga maten och även utbilda de som arbetar i bespisningen.
Därutöver tycker Jens också att det behövs omställningsbidrag för producenter att ställa om till ekologisk produktion, samt att en del ekomat subventioneras genom sänkt pris eller sänkt moms.
– Men det är lite svårare eftersom det finns regler kring konkurrens och moms på EU-nivå, berättar Jens. Men att det är en klassfråga är han övertygad om.
– Ja det är det, och vi som politiker måste ta ett ansvar för att överbrygga den klasskillnaden.
De flesta partierna stödjer idén om mer stöd till ökad ekologisk produktion, dock är det olika vilket starkt fokus de har på det. För Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet ligger det som ett viktigt fokusområde, medan det hamnar lite längre ner i listan hos övriga partier.
Även Miljöpartiet tycker att det är viktigt att det satsas på ekologiskt i kommunala verksamheter, såsom skolor och förskolor. Målet
för Göteborgs stad till år 2018 är att 50 procent av all mat ska vara ekologisk och 100 procent av köttet.
– Jag har svårt att se vad som kan göras för att hålla priserna nere på ett handfast sätt.
Dels finns det ju ingen statlig (eller kommunal) prisreglering utan fri marknad och dels är ju en av drivkrafterna bakom ekologisk produktion
att det går att få mer betalt. Som i många andra sammanhang, när vi pratar om ekonomiska incitament för omställning eller ekonomiska styrmedel hanterar de inte ekonomiska skillnader hos användarna/konsumenterna.
Det gäller ju det mesta där konsumentmakten kommer in eller exempelvis trängselskatt. Så min ingång i det är att det är de ekonomiska
klyftorna som behöver jämnas ut, säger Ulf Kamne, miljöpartist och vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg.
Med tanke på att alla partier fäster vikt vid det så finns det anledning att tro att vi kommer se mer stöd till ekologisk produktion och därmed ökad tillgänglighet för alla i framtiden.
Tips för dig som inte har råd med ekologiskt:
- Köp varor med kort datum som reas, finns ofta ekologiskt. Störst chans är söndagskvällar, innan nya leveranser kommer in.
- Handla mycket rotfrukter, handla i säsong och köp “veckans ekologiska” på Coop.
- Köp sallad med rötterna kvar, så kan den planteras i en kruka och det kommer ny salad när du ätit upp.
- Byt bort kött eller ersätt en del kött med linser/bönor/rotfrukter. Gör exempelvis köttfärssås med hälften kött och hälften röda linser och finhackade morötter.
- Kolla upp om det finns ett Solidariskt kylskåp nära dig, dit folk lämnar av sitt överflöd.
- Köp direkt av producenter om du har möjlighet, kolla på appar som Gårdsnära eller besök Bondens egen marknad som finns i större städer. Är du en återkommande och trevlig kund så kan du troligtvis ofta få lite rabatt av bonden.
- Stöd ett andelsjordbruk, där du kanske kan vara med och arbeta några timmar i utbyte mot mat.
- Ta hand om det som naturen ger; björnbär, vildnypon, frukter, blåbär etcetera. Frys in, gör mos och spara hela året.
Originaltext publicerad 12 september 2016. Foto: Malin Aghed
Camino 